BAKGRUND: Motivation och lust är två viktiga faktorer för att elever ska känna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krävs ett samspel mellan både elev lärare och den miljö de vistas i. Lärarnas förhållningssätt till matematiken och till eleverna har också stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur fyra lärare menar att de undervisar för att skapa lust och behålla motivationen i ämnet matematik, hos sina elever i årskurserna 3 till 6.METOD: Min studie är en kvalitativ undersökning där jag använt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lärarna är överens om vad bristen på lust och motivation beror på. Uppfattningen är att detta bland annat beror på brist på tillgång till bättre material, lektionernas utformning och på lärarnas attityder. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som ökar och varje år insjuknar 220-250 personer i Sverige. Sjukdomen orsakas av att nervceller dör vilket vanligtvis leder till försvagningar i flera kroppsfunktioner. Det finns idag inget botemedel mot ALS. Det är därför viktigt att fastställa diagnosen ALS i ett tidigt skede för att hinna bromsa sjukdomen som har en överlevnadsprognos på endast 3-5 år. Kunskapen om hur patienter upplever sin livskvalitet efter att ha fått sjukdomen är idag relativt begränsad och det är därmed betydande att belysa detta område. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos personer med sjukdomen ALS. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen utgick från fem självbiografier som genomgått en kvalitetsgranskning. En manifest innehållsanalys genomfördes på insamlad data. Resultat: Upplevelsen av livskvalitet skiljde sig åt hos personer med ALS och både välbefinnande och lidande var känslor som uppmärksammades. För en del personer blev sjukdomen en väckarklocka där livet blev allt mer värdefullt, medan en del upplevde sjukdomen som ett olycksöde där livskvalitén försvann. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och de är: Välbefinnande trots sjukdom, faktorer som stärker livskvalitén och negativa aspekter av sjukdomen. Slutsats: Studien visar att upplevelsen av livskvalitet är komplex och att det hade en betydelse i hur personer med ALS lät sjukdomen styra deras liv. Studiens resultat kan bidra med kunskap till sjuksköterskor om hur livskvalitén hos personer med ALS kan stärkas samt att öppenhet och följsamhet är betydelsefulla egenskaper i omvårdnaden.

<p>Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. <strong>Metoden</strong> som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det <strong>teoretiska ramverket</strong> grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. <strong>Resultatet</strong> av analysen<strong> </strong>visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.</p>

<p>Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. Metoden som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det teoretiska ramverket grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. Resultatet av analysen visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.</p>

No description available.

<p>Organisationer genomgår ständiga förändringar, att en förändring är förankrad bland de anställda har visats vara betydelsefullt för ett framgångsrikt genomförande. Syftet med denna studie var att ur ett individperspektiv undersöka vilka faktorer som upplevs som centrala för att anställda ska stödja en förändring. Studien genomfördes på SEB och utgjordes av intervjuer med anställda på två avdelningar som slagits samman. Bland de faktorer som ansågs vara viktigast för att uppnå förankring framkom grunder och syften, ledarskap, information, delaktighet, individuellt hänsynstagande samt uppföljning. Med förankring avsågs att de anställda upplevde sig förstå och stödja åtgärden. Enligt befintlig forskning kan aspekter såsom anställdas prestation, motivation, trivsel och engagemang påverkas under en förändring, och det antas därför att då förändringen är förankrad kan negativ påverkan på dessa undvikas. En närmare analys gjordes även av förankring i relation till motståndsbegreppet och de anställdas attityder under en förändring.</p>

<p>Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem och</p><p>familj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinna</p><p>med de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltför</p><p>många upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskning</p><p>tyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. I</p><p>denna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barn</p><p>intervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sin</p><p>totala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation som</p><p>stressande. Resultatet antyder att kontroll över tillvaron, delat</p><p>ansvar, socialt stöd och att ha egen tid kan hjälpa dessa</p><p>kvinnor att inte uppleva sig som stressade. Effektiva</p><p>copingstrategier kan även vara en orsak till att dessa kvinnor</p><p>hanterar sin stress på ett bra sätt. Vidare studier inom området</p><p>vore att undersöka om män med små barn upplever stress i</p><p>förvärvsarbete och hemarbete.</p>

<p>Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.</p>

<p>Avhandlingen huvudsakliga syfte är att undersöka människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagslivet, hur förhållningssätten tar form och hur de formar hur vi använder digitala artefakter. Avhandlingens andra syfte är att utforska metodologiska tillvägagångssätt som kan bidra till att skapa förståelse för frågor om människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Det andra syftet har successivt och som ett resultat av mitt arbete, vuxit fram och utvecklats till ett syfte.</p><p>Avhandlingen innehåller erfarenhetsnära, respektive erfarenhetsdistanserade tolkningar av tre empiriska studier. Den första studien av Linnea och Martin bygger på upprepade möten, där respondenterna har följts under flera års tid. Den därpå följande studien omfattar personer som forskar om digitala artefakter och dess konsekvenser. Den tredje och avslutande studien omfattar så kallade icke-användare, det vill säga människor som väljer bort och begränsar digitala artefakters betydelse.</p><p>Avhandlingen visar på två större bidrag. Det ena bidraget utgör en modell för analys av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Modellen håller samman nio analytiska begrepp, vilka är sprungna ur tolkningar av de empiriska studierna. Modellens styrka ligger i att höja precisionen i analyser av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Avhandlingens andra bidrag utgör fyra forskningsprinciper för denna typ av studier. Det handlar om att arbeta med människors personliga upplevelser, att följa personerna nära, detaljerat och upprepat.</p>

<p>I dagens samhälle debatteras det nästan dagligen i pressen om hälsorelaterade sjukdomar såsom fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, stress, utbrändhet, anorexia, benskörhet, åldersdiabetes etc. Flertalet av dessa hälsorelaterade sjukdomar förknippades förr med ålderdom, men nu kryper de allt längre ner i åldrarna. Av den anledningen vore det i mitt tycke intressant att se vad ungdomarna tänker på och hur de uppfatta begreppet hälsa. </p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur några elever i år 8 uppfattar begreppet hälsa. Genom att använda mig av en kvalitativ metod, den fenomenografiska, anser jag mig bättre nå syftet i undersökningen. I min undersökning vänder jag mig till tio stycken elever i år 8. Deras tankar och uppfattningar om begreppet hälsa analyseras och sammanförs i beskrivningskategorier som således utgör mitt resultat. </p><p>I mitt resultat fick jag fram åtta kvalitativa jämbördiga och åtskilda beskrivningskategorier av fenomenet hälsa. Inordningen av kategorierna blev efter ett horisontellt system. De åtta styckena beskrivningskategorierna (utan inbördes rangordning) var: </p><p>1. Biologiska basbehov</p><p>2. Fysisk aktivitet</p><p>3. Preventiv</p><p>4. Fysisk ohälsa</p><p>5. Omgivninngen </p><p>6. Livskvalité</p><p>7. Psykisk ohälsa </p><p>8. Psykisk hälsa</p>