Introduktion: Svårigheter för vårdgivarna att hålla vårdgarantin var utgångspunkten för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Västra Götalandsregionen när de startade Genombrottsprojektet, ”Bättre flyt i opererande verksamheter”, det första som endast omfattade opererande verksamheter. Femton team från operationsavdelningar från hela landet deltog. Projektet pågick under år 2008. Alla team skulle uppnå resultatmålen att minst 90 % av patienterna opererades på första utlovade operationsdag och att 100 % av operationerna skulle starta på utsatt tid. Dessutom formulerade teamen egna processmål och balanserade mål. Syftet med studien var att beskriva teamdeltagarnas uppfattningar om att arbeta med genombrottsmetoden i opererande verksamheter. Metod: En totalundersökning där samtliga teamdeltagare i projektet (n=95) fick en webbenkät omfattande områdena resultat- och processmål, din arbetsplats, resultat och reflektioner. Resultat: Enkäten besvarades av 55 (58 %) teamdeltagare. Trettien redovisade att de nådde sina resultatmål under projekttiden. Processmålet operationsstart på utsatt tid nåddes helt eller delvis av 45 teamdeltagare och 32 lyckades minska bytestiderna. Tjugoen teamdeltagare uppgav att flera patienter per dag kunde opereras och 14 redovisade att de höll vårdgarantin efter projekttiden. De flesta teamdeltagarna ansåg att förankringen av projektet i personalgruppen fungerade bra, liksom stödet från handledarna. Att få tillräckligt med tid för möten, bemanningen på avdelningen och ledningens engagemang fungerade sämre. Avsaknad av ledningens stöd ledde till minskad motivation för förbättringsarbete. Teamdeltagarna ansåg vidare att Genombrottsmetoden var strukturerad och pedagogisk. Den gav helhetssyn på processer och reducerade dubbelarbete. Arbetsmiljön blev bättre. Konklusion: Teamdeltagarna ansåg att Genombrottsmetoden är användbar för att förbättra patientflödet och vårdkvaliteten på en operationsavdelning. / Introduction: Difficulties for the caregivers to keep the national health care guarantee was the starting point for the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) and The Västra Götaland Region when they started the project “Better flow in operating theatres”, based on the Breakthrough Series Model. Fifteen teams from operating theatres from the whole country participated. The project went on in 2008. All teams should achieve the result goals that at least 90 % of the patients should be operated on the day they were promised and 100 % of the operations should start in right time. In addition process goals and balanced goals were formulated by the teams. Purpose: The purpose of the study was to describe the team participants’ opinions about working with the Breakthrough Series Model in operating theatres. Method: All team participants (n=95) in the project received a questionnaire consisting of result- and process goals, your working place, results and reflections. Results: Fifty-five (58 %) of the team participants answered the questionnaire. Thirty-one of them achieved their result goals during the project time. Forty-five of the team participants achieved the process goal “operation start in right time” and 32 succeeded in decreasing turnover time. Twenty one of the team participants described that throughput increased and 14 were able to keep the national health care guarantee after the project time.  Most of the team participants considered that the support from the staff worked well, as well as the support from the supervisors. On the other hand there was not enough time for meetings, not enough staffing and the management commitment was not so good. The motivation for improvement work decreased due to lack of management support. The team participants considered the Breakthrough Series Model as systematic and educational. They also attained a comprehensive view of processes and reduced their work load. The work environment became better. Conclusion: The team participants thought that the Break through Series Model is a useful method for improving patient throughput and quality of care in an operating theatre.

Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar officerare och soldater. I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde. Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar. Den övergripande målsättningen däremot är föremål för tolkning mellan olika organisationsenheter.

No description available.

Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren. Komplexiteten för en individintegrerad särskoleelev är hög och specialpedagogen från särskolans uppgift är att skapa känsla av sammanhang där delaktighet har stor betydelse. Komplexiteten visar sig också i organisationen och specialpedagogens arbetssituation. Engagemang på och inom alla nivåer, befintlig skolkultur, hög delaktighet, bra samarbete, goda kontakter, hög kunskap, tydlig information samt utbildning ger god kvalitet. Olika praktiska förlag framkommer för förbättrad kvalitet i undersökt kommun. Det gäller sådant som tid för planering, nätverksträffar, arbetsbeskrivning och ökat antal uppföljningstillfällen. Inställningen till kvalitetsutveckling är i allmänhet positiv.

SAMMANFATTNING____________________________________________ Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- Eriksson Professionalism i förskolan År: 2007 Antal sidor: 35 _____________________________________ Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan. Alla bitar hänger samman och bildar en helhet i arbetet som förskollärare. Alla förskollärare bör känna till professionalism i sitt arbete och vägen till ett professionellt förhållningssätt. Läroplanerna ska utgöra ett ständigt stöd för hur en professionell lärare ska förhålla sig till barnen på förskolan. Genom ett professionellt bemötande och ett medvetet arbete utifrån läroplansaspekterna tränas barnen i sin sociala och demokratiska utveckling. Barnen är vår framtid och det är vårt ansvar att de får en så bra tid som möjligt på förskolan och ett professionellt bemötande för att kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. _____________________________________ Nyckelord: Förskollärare, professionalism, kvalitet i förskolan, kvalifikationer och erfarenheter, läroplanen.

Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lärare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs någon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin påverkar skolledarnas kvalitetsarbete. / The purpose of this work is to get a better understanding for how the school managers interpret quality in school and in their managing of teachers and other personnel. I will also examine if schools are performing any kind of quality audit within the school and also if the economy affects the quality work of the school managers.

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad. Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.

This paper is about the new methods and metrics used in industry and business today striving for better revenues and larger market shares. It investigates the relations between the old fordistic and tayloristic way of manufacturing and compares it to the models used in industry today for being competitive, seeking to please customers and becoming more flexible. More specific the paper is about if Six Sigma and lean production are the key for succeeding these days. SKF:s factory in Gothenburg and other companies will make an example for how these methods are used in practice. The aim is to try to answer if these systems with inherited tools and methods are the right way to get the flexibility that is needed for being able to deliver the right goods to customers and market. For a company to be flexible decisions must be made fast and needed changes must be able to be done easy and without too large costs and investments. Both in Six Sigma and lean production the total staff in a company is involved with quality matters and continuous improvements. This brings an atmosphere and a certain way to work that makes it possible to reach high defined goals and move towards a common vision. Flexibility can be reached in both production and in developing new products when a company has an atmosphere that makes it possible for all personnel to talk the same language and strive for the same thing. Six Sigma and lean production have the possibility to achieve a higher level of flexibility, that is, when being applied in right places in the right way.

The number of new estate agent offices is increasing yearly and each year many hundred new estate agents graduate. The comparing of estate agents by sellers has perhaps been most common in larger cities, but as competition has increased even in smaller towns we experience that it has become a common phenomenon even there. We both come from a small town but are not afraid of the idea of moving to a larger city as newly qualified estate agents. We ask ourselves, which are the determining factors in the choice of a estate agent in a large city as opposed to a small town? Can we see any differences? The purpose with this essay is to give us added knowledge about which factors private persons consider to be important in their choice of an estate agent when selling a house. The body of information is based on two parallel surveys, one in Hudiksvall and one in Stockholm, together with interviews of people in this line of business. The theory that the essay is based on is largely derived from communications within the service industry. We describe the nature of the services offered, interactive and external communications, quality and customer satisfaction. The conclusion demonstrates that it is the estate agent’s behaviour, his trustworthiness, knowledge and commitment that is most prominent in both places. However certain factors seem to be more important in Hudiksvall than in Stockholm, and vice versa. Some of the factors that seem more important in Hudiksvall are the reputation and image of the estate agent office and also the valuation and pricing of the house. In Stockholm, the design of the object description, the trademark and the experience of the estate agent has been ranked higher. We have also noticed that an earlier experience of the restate agent has been significant in both cities. That is most evident in Hudiksvall where about half of the people had met the estate agent on earlier occasions. / Tillskottet av nya mäklarkontor ökar årligen och varje år examineras flera hundra nya fastighetsmäklare. Att säljare jämför fastighetsmäklare har kanske varit vanligast i storstäderna, men i takt med att konkurrensen hårdnar även på mindre orter upplever vi att det blivit ett allt vanligare fenomen även där. Vi kommer båda från en småstad och är inte främmande för tanken att flytta till en större stad som nyutexaminerade fastighetsmäklare. Vi frågar oss vilka faktorer som är avgörande vid valet av fastighetsmäklare i en storstad kontra småstad? Kan vi se några skillnader? Avsikten med uppsatsen är att ge oss en ökad kunskap om vilka faktorer privatpersoner anser viktiga vid valet av fastighetsmäklare vid en villaförsäljning. Materialet bygger på två parallella enkätundersökningar, en i Hudiksvall och en i Stockholmsamt intervjuer med branschfolk. Teorin som uppsatsen baseras på är till största delen hämtad från kommunikation inom tjänsteföretag. Vi beskriver tjänsters karaktäristiker, interaktiv och extern kommunikation, kvalitet och kundtillfredsställelse. Slutsatsen visar att det som är mest framträdande på båda orterna är fastighetsmäklarens uppträdande, dennes trovärdighet, kunskap och engagemang. Däremot tycks vissa faktorer vara av större betydelse i Hudiksvall än i Stockholm och omvänt. Några av de faktorer som tycks viktigare i Hudiksvall är mäklarkontorets rykte och image, samt värdering och prissättning av villan. I Stockholm däremot har objektsbeskrivningens utformning, varumärket och mäklarens rutin rankats högre. Vi har också noterat att en tidigare erfarenhet av fastighetsmäklaren har stor betydelse på båda orterna. Mest tydligt är detta i Hudiksvall där lite drygt hälften av kunderna mött fastighetsmäklaren i ett tidigare sammanhang.

Sammanfattning   Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck. I vår granskning av kunskapsöversikten har vi funnit att tre perspektiv har särskild inverkan på relationen mellan skola och hem. Dessa perspektiv är samverkan som partnerskap, samverkans baksida (naturliga fiender) samt kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer. I vår analys av kvalitetsredovisningarna har vi använt oss av de tre perspektiven för att kategorisera hur arbetet med skola och hem beskrivs.   Resultatet av undersökningen visar att relationen mellan skola och hem är komplex och bör betraktas ur olika perspektiv. Forskning visar att samverkan mellan föräldrar och skola ofta kommer barnet till godo och att föräldrars utbildningsnivå står i relation till barns framgång i skolan. Samtidigt framkommer att det finns en baksida med samverkan och att resursstarka och välutbildade föräldrar kan söka påverka skolan utifrån egna intressen. Dessutom kan föräldrars höga förväntningar på sina barns akademiska framgång påverka barnen negativt i form av stress. Vår granskning av kvalitetsredovisningarna visar att de undersökta skolorna är övervägande positiva till samverkan med föräldrar, och att de lägger in olika innebörder av begreppet samverkan. Vår undersökning visar att skolors ekonomiska förutsättningar har stor betydelse för hur samverkan kan bedrivas, i synnerhet där det föreligger språkliga svårigheter. Vi kan också se hur föräldrars utbildningsnivå i många fall kan relateras till barns måluppfyllelse, även om detta förhållande inte alltid kan betraktas som självklart. Enligt vår tolkning av kvalitetsredovisningarna kan skolors medvetna arbetssätt mot en ökad måluppfyllelse ge goda resultat. Samtidigt har vi sett att en hög utbildningsnivå hos föräldrar inte är en garanti för deras barns framgång i skolan.   Nyckelord: skola, hem, föräldrar, relation, samverkan, information, kvalitet