I och med att konsumtionssamhället förbrukar mer än någonsin, har det blivit nödvändigt att flytta produktion till länder med kapacitet att producera höga kvantiteter. Det här har lett till att det blir allt viktigare för företagen att redovisa var produkterna kommer ifrån (COO). "Made in" märkningen är inte ovanlig, och är allmänt känd hos de flesta svenskar. Märkningen kan till och med uppfattas som en kvalitetsstämpel enligt tidigare forskning. Det här gällde dock endast industriländers “Made in” märkning samt för länder vars kulturs speglade konsuments. Men hur ofta COO används vid kvalitetsutvärdering ifrågasätts i rapporten eftersom det finns andra attribut som kan uppfattas som lättare att jämföra, till exempel pris. Pris är en vanlig kvalitetsmätare där konsumenten antar att ett högt pris är ekvivalent med god kvalitet och vice versa. Varumärke är även det ett vanligt attribut att förknippa med en varas kvalitet. Ett varumärke är någon konsument ofta är bekant med, och har byggt ett förtroende till. Både pris, varumärke och COO är alltså faktorer som kan komma att påverka konsumentens kvalitetsuppfattning. Uppsatsen syftar därför till att granska hur svenska konsumenter förhåller sig till COO vid kvalitetsmätning jämfört med attributen pris och varumärke. För att betona COO har vi valt att studera världens mest uppmärksammade "Made in" märkning, vilket är "Made in China". Kina har länge varit känt för att producera enorma kvantiteter mot låga kostnader och har sedan börja av 2000-talet haft en svindlande ekonomisk tillväxt, vilket skapar frågetecken om landet har kommit att bli ett industriland. Vi valde därför att tillägga frågeställningen om svenska konsumenter fortfarande upplever Kina som ett utvecklingsland. För att besvara frågorna utfördes en enkätundersökning där respondenterna fick besvara fjorton frågor om ämnet. Urvalet bestod av arbetande och studerande män och kvinnor i åldrarna 20 till 59 år. Enkätundersökningen gav 187 giltiga enkäter. Svaren resulterade i att COO, enligt respondenterna, var den minst viktiga variabeln vid kvalitetsbedömning. Dock kunde vi se en förändring i attityden hos majoriteten av de yngre respondenterna, samt hos de äldre kvinnorna. De uppfattade inte längre Kina som ett utvecklingsland. Trots det här var Kina det land som främst förknippades med dålig kvalitet enligt respondenterna, vilket ger en antydan om att landet ändå betraktas som ett utvecklingsland. Anledningen till att respondenterna väljer att kalla Kina för ett industriland, men ändå förknippar produkterna med lägre kvalitet kan bero på de kulturella olikheterna, eftersom respondenterna påvisar en viss grad av etnocentrism. För att respondenterna skulle se ett tillverkningsland som bra, ställdes krav på arbetsförhållanden, etik och miljö, som alla tre är frågor som rör kulturella, ekonomiska och politiska aspekter. Det här skapar en diskussion eftersom respondenterna tidigare angivit att tillverkningslandets politik, kultur och ekonomi inte är speciellt viktigt. / As the consumption society consumes more than ever, it has become necessary to move production to countries with the capacity to produce high quantities. This has made it important for the companies to report where the products come from (COO). The "Made in" label is not unusual and is generally known by most of the Swedish consumers. The label can even be perceived as a quality stamp according to previous research. However, it only applied to the industrial countries and those countries whose culture are similar to the consumer's. But how often is COO used in quality evaluation is questioned in this report since there are other attributes that can be perceived as easier to compare, for example price. Price is often used as a measurement of quality, where the consumer assumes that a high price is equivalent to good quality and vice versa. Brand is also a common attribute to associate with the quality of a product. Both price, brand and COO are factors that may affect the consumer's quality perception. Therefore, this essay aims to examine how Swedish consumers relate to COO in quality measurement compared to the attributes price and brand. To emphasize COO, we have chosen to study the world's most noticed "Made in" label, which is "Made in China". China has long been known for producing huge quantities for low costs and has since the beginning of 21th had a great economic growth, which creates a question if the country may be an industrial country today. Hence, we chose to add the question to our study, whether Swedish consumers are still experiencing China as a developing country or not. To answer these questions, a questionnaire survey was conducted, in which the respondents were asked to answer fourteen questions on the subject. The selection consisted of working and studying men and women in an aged range of 20 to 59 years old. The survey provided 187 valid questionnaires. The answers resulted in the COO, according to the respondents, being the least important variable in quality assessment. However, one could see a change in the attitude of the majority of the younger respondents, as well as for the older women. They no longer perceived China as a developing country. Despite this, China was the country that was mainly associated with poor quality according to the respondents, which suggests that the country is still considered a developing country. The reason why the respondents choose to call China an industrial country, but still associate the products with lower quality may be due to the cultural differences, since the respondents show a certain degree of ethnocentrism. In order for the respondents to see a manufacturing country as good, demands were made on working conditions, ethics and the environment, which all three are issues related to cultural, economic and political aspects. This creates a discussion since the respondents previously stated that the manufacturing country's politique, culture and economy are not particularly important. This paper will be continued in Swedish.

Rullprofil i Örebro AB tillverkar i huvudsak rullformade profiler till användning inom byggnadsindustrin. Flytten av verksamheten år 2016 har inneburit en hög personalomsättning för företaget, och detta har lett till att de inre ställtiderna mellan produkter som ska tillverkas i dagsläget är högre än vad företaget strävar efter. I och med detta vill Rullprofil ha olika alternativ över vilka åtgärder de kan ta för att reducera dessa ökade ställtider. För att skapa en så tydlig insikt som möjligt inom hur processerna gällande denna omställning genomförs i dagsläget samt vilka åtgärder som skulle vara bäst lämpade inom förbättring av dem så användes flertalet former av observationer, intervjuer, dokumentation, litteratur samt analysverktyg. Då det handlar om ställtider så valdes SMED som metod. En allt tydligare förståelse över problemet skapades genom detta projekt, och det gick att identifiera en viss brist på rutiner och avgränsningar mellan processerna gällande denna omställning. Det blev tydligt att ett tidigare SMED-projekt som genomförts inom företaget krävde uppföljning på flertalet områden. De otydliga avgränsningarna mellan processerna samt rutinerna behövde åtgärdas, och utöver detta så fanns en stor potential för förbättringar gällande effektivitet, planering och kvalitet. Insikten som skapades genom studien var att ett av momenten inom processerna i fråga, valsstolar, tar upp en stor del av den totala tidsåtgången som krävs i dagsläget, medan många av de övriga momenten har en stor variation inom deras tidsåtgång. Alla dessa moment tillsammans skapar en stor mängd efterjustering på grund av att deras initiala inställning ofta ej blir tillräckligt pålitlig, och denna efterjustering är både komplicerad att genomföra samt kräver en hög tidsåtgång. Ytterligare analyser gällande avgränsningar mellan processerna detta projekt hanterar, tidsåtgångar, rörelse samt nedbrytning av momenten blev sedan genomförda för att generera ett stort urval av förbättringsförslag. Dessa förslag är riktade till att arbeta ut den största delen av efterjusteringen, minska tidsåtgångar som krävs för olika moment samt genomföra dessa parallellt med så mycket som möjligt förberett. Tillsammans har förslagen potential att minimera tidsåtgången som krävs för den inre omställningen, en uträknad estimering är att förslagen skulle sänka denna tidsåtgång med 80–90%. En utvärdering och diskussion ges sedan över tveksamheter där detta finns, implementering av givna förslag samt övriga delar av relevans. Efter detta ges övriga förslag på förbättringar som uppkommit genom studiens gång och som Rullprofil kan finna värde inom. / Rullprofil i Orebro AB is mainly manufacturing roll formed profiles for usage in the construction industry. The move of the operation in year 2016 has meant a high turnover of personnel for the company, and this has led to that the inner setup times between products to be manufactured in the present are higher than the company is striving for. Because of this Rullprofil now wants to clarify what different options they have for measures that can be taken to reduce these. To create as clear of an insight as possible of how the processes regarding this setup is currently being performed and which measures that would be most appropriate to improve these, a wide variety of observations, interviews, documentation, literature and tools for analysis were used. Since this has to do with setup times, SMED was chosen as a method. An ever so more clear understanding of the problem was generated throughout this project, and a lack of routines and delimitations between the processes regarding these setup times were identified. It became clear that an earlier SMED-project the company have performed demanded follow-up regarding several areas. The unclear delimitations between the processes and routines needed measures, and beyond that there were a big potential for improvements regarding efficiency, planning and quality. The insight that were created throughout this study was that one of the activities performed in the processes in question, the rolling mills, takes up a big part of the total time required in the present, while many of the other activities has a big variation in the time they require respectively. All these activities together then builds up a large amount of after-adjustments to be made, because the initial setup often isn’t reliable enough, and these after-adjustments is both complicated to perform and time consuming. Further analysis regarding delimitations between the processes this project handles, time required, movement and breakdown of the activities were then used to generate a large selection of suggestions for improvement. These suggestions are directed towards working out most of the after-adjustments, reduce the time required to perform different activities and then carry them out parallelly with as much as possible prepared. Together these suggestions have the potential to minimize the time required to perform the inner setup, a calculated estimation is that the suggestions would lower these required times with 80-90%. An evaluation and discussion are afterwards given regarding the uncertainties that exists, implementation of given suggestions and other areas of relevance. After this, other suggestions for improvements that have been realized throughout this project that can be of value to Rullprofil is given.

<p>U radu se istražuje mogućnost primene metoda i instrumenata kontrolinga u logističkim preduzećima. Utvrđuju se performase kvaliteta logističke usluge, merila i metodologija praćenja. Poseban značajan rezultat je razvijen model za primenu logističkog kontrolinga u industrijskim sistemima. Prikazano je testiranje predloženom modela i na osnovu toga biće izvr&scaron;ena pode&scaron;avanja modela.</p> / <p>This paper examines the possibility of applying mehtods and instruments of controlling in logistics companies. Logistics services quality of performance are being determined, measurements and monitoring mehtodology. Result that is particularly significant is the developed model for implementation of logistics controlling in industrial systems. Testing of the proposed model is displayed and, based on this, the model settings will be performed.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund. I uppsatsen beskrivs friskolornas historiska bakgrund och hur politiken har sett och ser på friskolorna. Uppsatsen visar att den politiska debatten kring friskolor i dagstidningarna handlar om vem som skall ha makten över utbildningen d.v.s. om huvudmannaskapet över skolan skall tillhöra staten eller familjen. I åren som uppsatsen undersöker märks hur den politiska debatten under 1996 mer kännetecknas av en övergripande ideologisk strid om skolan. Under 2006 finns denna konflikt kvar men utifrån andra förtecken där politiker kan agera på ett mer friare sätt i förhållande till sitt eget partis uppfattning i frågan.</p>

<p>SAMMANFATTNING____________________________________________</p><p>Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- Eriksson</p><p>Professionalism i förskolan</p><p>År: 2007 Antal sidor: 35</p><p>_____________________________________</p><p>Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan. Alla bitar hänger samman och bildar en helhet i arbetet som förskollärare. Alla förskollärare bör känna till professionalism i sitt arbete och vägen till ett professionellt förhållningssätt. Läroplanerna ska utgöra ett ständigt stöd för hur en professionell lärare ska förhålla sig till barnen på förskolan. Genom ett professionellt bemötande och ett medvetet arbete utifrån läroplansaspekterna tränas barnen i sin sociala och demokratiska utveckling. Barnen är vår framtid och det är vårt ansvar att de får en så bra tid som möjligt på förskolan och ett professionellt bemötande för att kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar.</p><p>_____________________________________</p><p>Nyckelord: Förskollärare, professionalism, kvalitet i förskolan, kvalifikationer och erfarenheter, läroplanen.</p>

<p>SAMMANFATTNING I Sverige räknas diabetes som en av de allra största folksjukdomarna och idag finns det 300 000 individer som drabbats av sjukdomen. Av de människor som drabbats av sjukdomen lider 90 % av diabetes typ 2. Sjukdomen beräknas öka kraftigt i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vårdkvalitet. Att vårdkvaliteten håller hög nivå och att patienter med diabetes typ 2 får den vård de behöver är av största vikt för sjukvården. Det finns dock inte en samlad bild avseende vad som kan göras för att förbättra kvaliteten på vården för patienter som drabbas av sjukdomen. Genom denna litteraturstudie vill jag ge en i högre grad samlad bild på hur patientens perspektiv av vårdkvalitet ser ut. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med Evans (2002) analysförfarande. Analysen resulterade i ett tema och sex subteman. Vidare resulterade examensarbetet i bland annat att patienterna upplever att delgivning av information inte alltid görs på rätt sätt. Avslutningsvis framkom det även att patienterna upplevde att nivån på vårdkvaliteten till stor del beror på om vårdpersonalen har sjukdomskunskap och om de har kompetens avseende vårdtekniska moment.</p> / <p>ABSTRACT In Sweden diabetes is one of the largest illnesses and today there’s about 300 000 people who’s affected with the illness. Out of the people who’s affected by diabetes 90 % of them suffer from diabetes type 2. The illness is expected to increase greatly in the future. The aim of this literature review was to describe how patients with diabetes type 2 experienced their quality of care. It’s important that the quality of care for people who suffers from diabetes type 2 is at a high level and that they get the care they need. There’s not, however, a complete picture regarding what can be done to improve the quality of care for patients who’s affected by the illness. Through this review I hope to give an additional picture of how the patients perspective of quality of care is viewed. Ten published and reviewed papers were analyzed with Evans (2002) analysis. The analysis resulted in one theme and six sub themes. Among severel findings the results showed that patients felt that information isn’t always given in a correct way. Furthermore the patients experienced that the level of quality of care largely was decided if the care team possesses adequate knowledge about the illness and if they had the competence for care-technical elements.</p> / Examensarbete

<p>Detta examensarbete är skrivet vid produktionsteknikavdelningen, på uppdrag av Volvo Personvagnar AB i Torslanda, Göteborg. Produktionsteknikavdelningen utför bland annat balansering i slutmonteringen. Slutmonteringen är det sista steget innan en bil är färdig att levereras till kund. Volvo Personvagnar har tagit fram ett verktyg BME (BeräkningsModell Ergonomi) för att kunna bedöma operatörens arbetsmiljö, speciellt den belastningsergonomiska arbetssituationen. Syftet med examensarbetet är att utvärdera hur verktyget BME går att koppla till utfallet i produktivitet och kvalitet i slutmonteringen i fabriken i Torslanda.</p><p>Resultatet visar att det finns en koppling mellan arbetsmoment som bedöms som belastningstunga och antalet rapporterade fel. För varje ökat poäng i BME-bedömningen, det vill säga då den belastningsergonomiska situationen försämrades, ökade risken för fel med 20 fel på årsbasis. Risken för kvalitetsbrister var cirka fyra gånger högre för ergonomiskt krävande arbetsmoment än för andra.</p><p>Det gick att finna ett samband mellan beläggningsgrad och poäng i BME-bedömningen för de belastningstunga arbetsstationerna. De av arbetsstationer som hade lägre beläggningsgrad hade erhållit högre poäng i BME-bedömningen. BME var ett viktigt verktyg vid förändringar eftersom det gav en bild av hur genomförda förändringar kom att påverka arbetsmiljön för operatören. Innan verktyget började användas fanns det inget som teknikerna kunde ha som grund för att utföra en bedömning av belastningsergonomin. Införandet av BME medförde att teknikerna fick större fokus på belastningsergonomi.</p>

<p>Bakgrund: Balanced Scorecard är traditionellt en effektivitetsmodell där mätning av verksamheten sker vertikalt utifrån vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet är ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.</p><p>Syfte: Att beskriva och analysera mätbarheten hos kvalitet utifrån fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).</p><p>Avgränsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna läggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mått i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie där två styrkort tagits fram. Därefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som säljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick också fylla i en kompletterande enkät. Dessutom har tillverkningsföretag intervjuats pertelefon.</p><p>Resultat: Kvalitet anses vara rätt kvalitet med kundens behov, krav och förväntningar som utgångspunkt. Kvalitet genomsyrar hela organisationen och måste därför ses i samtliga perspektiv i styrkortet. Vi vill utveckla Balanced Scorecard-modellen till att också innehålla kvalitet som ett horisontellt inslag, där utgångspunkten blir de intressenter som omger varje perspektiv.</p>

<p>I Saab Automobile AB:s monteringsfabrik produceras cirka 130 000 bilar per år. Arbetet på monteringslinan blir därför monotont, och operatörerna har ett belastningsergonomiskt ansträngande arbete. Av denna anledning utvecklade Saab sin egen belastningsergonomiska utvärderingsmall BUMS, som ligger som grund för hur företaget hanterar belastningsergonomiska frågor. Under 2006 har Saab arbetat med ett projekt, LYFTET, för att förbättra den belastningsergonomiska situationen på Saabs arbetsplatser.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka om arbetsstationer som, utifrån BUMS-bedömningar, klassats belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer är relaterade till sämre kvalitet, lägre produktivitet och därmed högre kostnader jämfört med övriga arbetsstationer. Examensarbetet ska även undersöka om förbättringar inom LYFTET ger bättre kvalitet, högre produktivitet, fysiskt lättare arbete och belastningsergonomiskt bättre arbetsstationer.</p><p>Kvalitetsdata, produktivitetsdata och BUMS-data från Saabs monteringsfabrik har samlats in, analyserats och bearbetas, samt litteratur och forskningsartiklar har byggt upp en bas i form av en referensram. Resultaten har sedan diskuterats utifrån denna referensram och slutsatserna har tagits fram.</p><p>Resultatet visar att en arbetsstation som har BUMS-klassats som belastningsergonomiskt dålig (röd) producerar fyra gånger så många fel som en belastningsergonomiskt bra arbetsstation (grön). Resultatet indikerar även vissa samband mellan produktivitet och belastningsergonomi. På dörrlinan har LYFTET minskat besvären för operatörerna, gett fysiskt lättare arbete, minskat antalet kvalitetsfel och har haft en positiv effekt på produktiviteten.</p><p>De slutsatser man kan dra av detta arbete är att BUMS kan användas som ett verktyg för att förbättra kvalitet, samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Det finns både rent ekonomiska och personalekonomiska aspekter som åskådliggör nackdelarna med belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer. LYFTET har varit ett bra projekt på dörrlinan och har inneburit att den belastningsergonomiska arbetsmiljön har förbättrats samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna av LYFTET har varit positiva.</p>

<p>Denna rapport beskriver ett projekt utfört på Bjurab Sweden AB i Halmstad. Syftet med projektet</p><p>är att finna och åtgärda de faktorer som sänker tillförlitligheten i affärssystemets saldo, samt</p><p>skapa bättre kontroll över olika artiklars placering på olika lagerplatser. Anledningen till att företaget</p><p>vill genomföra detta projekt är att deras inköpsarbete idag blir lidande av att saldot i affärssystemet</p><p>inte stämmer. Detta i kombination med att de har dålig kontroll på var materialet är</p><p>placerat leder till att de lägger mycket tid på att leta efter material, och att inköp ibland sker så</p><p>sent att produktionen tvingas stanna upp på grund av materialbrist.</p><p>Arbetet inleddes med kartläggningar av informations- och materialflödet, och insamling av historisk</p><p>data från affärssystemet. Detta kompletterades sedan med intervjuer med de berörda i företaget.</p><p>Genom detta upplägg studerades situationen först på lite avstånd med syftet att hålla objektiviteten</p><p>hög, och i den efterföljande intervjun tilläts sedan objektiviteten sjunka något för att</p><p>kunna komma riktigt nära det undersökta. Från denna datainsamling framgick att olika artiklar</p><p>hanteras på olika sätt gällande lagerhållning och informationshantering, och att denna hanteringen</p><p>ofta är inkonsekvent. Ett annat problem som framkom var att vissa artiklar lagerhålls ute i</p><p>produktionen utan en angiven lagerplats och ofta på flera ställen samtidigt. Detta har medfört</p><p>problem med att få en översikt över vilken mängd som finns hemma. Med en otillräcklig översikt</p><p>över materialet finns risk för felaktiga inventeringar, vilket innebär att felaktig information</p><p>matas in i affärssystemet. Utöver detta finns även ett problem med informationshanteringen</p><p>kring kasserat material, samt användande av felaktigt råmaterial som kapas eller skärs ner till</p><p>rätt storlek. Dessa situationer uppstår för ofta för att dess inverkan på saldots tillförlitlighet ska</p><p>kunna betraktas som försumbar, men idag finns inga rutiner för hur dessa situationer skall hanteras.</p><p>De rekommendationer som ges till företaget är att först och främst se till att hanteringen av artiklarna</p><p>sker konsekvent. För mindre, enklare artiklar med kort leveranstid rekommenderas ett</p><p>kanbanflöde. Detta innebär att flödet blir mer robust på så sätt att det kan absorbera vissa av de</p><p>störningar som tidigare orsakat problem. Inköp baseras då på den mängd material som faktiskt</p><p>finns kvar på lagret istället för på den mängd som enligt affärssystemet har förbrukats. För artiklar</p><p>som är dyrare att lagerhålla och som har lång leveranstid krävs en annan typ av hantering.</p><p>För dessa rekommenderas att minska mängden material som ligger ute i produktionen tills den</p><p>blir så liten att den är i sammanhanget försumbar. På det sättet finns möjlighet att istället basera</p><p>inköp på endast huvudlagrets saldo vilket är betydligt lättare att kontrollera. Med ett säkrare saldo</p><p>kan inköp liksom tidigare ske med hjälp av nettobehovsanalyser eller statistik. För att dessa</p><p>arbetssätt skall fungera smidigt behöver även ett streckkodssystem implementeras.</p>