I vår studie vill vi undersöka vad förskollärares syn är på lekens betydelse samt undervisande lek då det inte finns mycket tidigare forskning relaterat till området. Syftet med studien handlar om förskollärares syn på undervisande lek och vad lekens betydelse har för barns lärande och utveckling. För identifiera förskollärares syn intervjuades förskollärare för att synliggöra vad de anser lek och lärande har för påverkan på barns utveckling och lärande, samt hur de resonerar om undervisande lek.  Studiens intention är att undersöka förskollärares tankar kring lek och undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Vi tar avstamp i Vygotskijs teori om lek och det sociokulturella perspektivet som teoretiska utgångspunkter i vår studie. Vår valda metod för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat kunde vi se att samtliga förskollärare som intervjuats förklarar att leken är en viktig del för barns liv och i förskolan, samt att den bidrar till lärande och utveckling. Vi kunde även se att förskollärarna uttrycker olika tankar om undervisande lek.

Utomhusmiljön kommer ofta i skymundan och pedagogers fokus hamnar på inomhusmiljönoch dess betydelse för barns lärande och utveckling. Enligt forskningen i föreliggande studieser inte pedagogerna alltid utomhusmiljö som en undervisningsmiljö samt att de intar en passivroll. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka diskurser som pedagoger framhåller när de talar om lärmiljöer utomhus och dess betydelse för barns lärande och utveckling.Frågeställningen är; Vilka diskurser kommer till uttryck i pedagogers beskrivningar omutomhusmiljön? Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och diskurspsykologi, då det som analyseras är det talande språket. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger varav tre stycken arbetar I Ur och Skur förskolor. Med hjälp avanalysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering, retorik, funktion och effekt analyseradesdet inhämtade materialet. Studiens resultat synliggör fyra diskurser: Rörelse i förhållande till lärande, Närmiljön som resurs för lärande, Pedagogens positionering i utomhusmiljön samt Materialets agens och dess betydelse för lärandet. Utomhusmiljön lyfts fram som en positivmiljö för barns lärande och utveckling, särskilt som en miljö för rörelse av hela kroppen där kreativt tänkande frigörs i mötet med naturmaterial. I pedagogers uttalande blir det tydligt att de ser utomhusmiljön i ett vidare perspektiv än enbart förskolegården och närmiljön ses som en viktig och utmanande plats.

Det har aldrig gått så många barn i förskolan som nu enligt Skolverket (2014).Syftet med denna studie var att undersöka förskole pedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling. I arbetet används en kvalitativ metod i form av en enkät med öppna frågor för att försöka ta reda på detta. Enkäten vände sig till pedagoger ute på tre förskolor i Skåne län. Enkätens syfte var att få ta del av pedagogernas syn på de stora åldersblandade barngrupperna de arbetar i. Studien riktar in sig på pedagogernas syn eftersom de är aktiva i verksamheten och dagligen tampas med att skapa en bra verksamhet för barnen och ser hur stora barngrupper påverkar deras arbete. Resultatet analyseras ur sociokulturell teori samt anknytnings teori. I resultatet kan man se att pedagogerna anser att samlärande är något som är både är viktigt och tillfredsställs i åldersblandade barngrupper. De anser att det finns få saker som är positivt med stora barngrupper, förutom att det alltid finns någon som barnen kan leka med. Resultatet visar att pedagogernas syn på kombinationen av åldersblandad och stor barngrupp är negativ för små barns lärande och utveckling. Detta främst ur ett anknytningsperspektiv då pedagogerna känner att det är svårt att tillgodose alla barns behov och ge dem den trygghet som dem behöver. Slutsatsen blir att pedagogernas syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling är negativ.

Syftet med denna studie är att kartlägga och synliggöra hur den planerade dansen används i förskolan, samt i vilken omfattning det sker, då hur och omfattning inte skrivs fram i förskolans läroplan utan lämnas för tolkning. För att svara på studiens syfte formulerades en frågeställning som består av följande frågor: Vilket förhållningssätt har förskollärarna till dans, vilken typ av dansanvänds på förskolan, vad används dansen till på förskolan och hur ofta används dans på förskolan. Förhoppningen är att kunna bidra med underlag för vidare diskussioner kring användandet av den planerade dansen i förskolan. Till denna undersökning valdes en kvantitativ metod i form av en enkät som riktar sig till verksamma förskollärare, för att inhämta information om hur dansen används på förskolorna idag. Enkäten distribuerades via e-post till 50 förskollärare i en kommun i Mellansverige. Resultatet visade att förskollärarna har ett intresse för dans och att de är bekväma med att genomföra dans på förskolan. Vidare visade resultatet att den planerade dansen används i olika utsträckning för att lära om andra ämnen, lära om dansen och för att illustrera samt gestalta olika upplevelser. Baserat på resultatet är slutsatsen för denna studie att förskollärarna är intresserade av dans och är bekväma med att utföra dansaktiviteter på förskolan. Den typ av dansaktivitet som de är bekväma med är när dansen sker i någon slags spontan form. Däremot är det svårare att ha dans som en planerad undervisning. / The purpose of this study is to map and make visible how the planned dance is used in preschool and to what extent it occurs, as how and scope is not written out in the preschool curriculum but left for interpretation. To answer the purpose of the study, a questionnaire was formulated consisting of the following questions: What attitude do the preschool teachers have to dance, what type of dance is used at preschool, what is dance used for at preschool and how often is dance used at preschool. The hope is to be able to contribute with a basis for further discussions about the use of the planned dance in preschool. For this study, a quantitative method was chosen in the form of a questionnaire aimed at active preschool teachers, to obtain information about how dance is used in preschools today. The questionnaire was distributed by e-mail to 50 preschoolteachers in a municipality in central Sweden. The results showed that the preschool teachers have an interest in dance and that they are comfortable performing dance at preschool. Furthermore, the results showed that the planned dance is used to different extents to learn about other subjects, learn about the dance and to illustrate and portray different experiences. Based on the results, the conclusion of this study is that the preschool teachers are interested in dance and are comfortable performing dance activities at preschool. The type of dance activity that they are comfortable with is when the dance takes place in some sort of spontaneous form. However, it is more difficult to have dance as a planned teaching.

I läroplanen för förskolan står det att förskollärare ska ansvara över att barnen får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen (Skolverket,2018, s. 15). Syftet med den här studien är att belysa förskollärares uppfattningar om relationernas betydelse mellan barn och pedagog i förskolan, för lärande och utveckling. Kvalitativa intervjuer har använts som datainsamlingsmetod i studien där fyra verksamma förskollärare från olika förskolor intervjuats. Resultaten har analyserats genom Fredriksson (2019) tolkning av Bubers teoretiska perspektiv om mellanmänskliga möten. Resultaten visar att förskollärarna menar att det är av stor betydelse att pedagoger och barn får en tillitsfull relation till varandra för att barnen ska kunna utvecklas. Förskollärarna redogör för strategier om relationsskapande och även hur goda relationer kan gynna barnens framtida liv som samhällsmedborgare. Det råder dock olika uppfattningar om hur pedagoger hanterar svårigheter i relationerna mellan barn och pedagog, då några förskollärare menar att det är pedagogens ansvar att skapa tillitsfulla relationer med alla barn medan andra förskollärare menar att det inte går att skapa goda relationer till alla barn i förskolan. En slutsats som drasär att skapandet av tillitsfulla relationer mellan barn och pedagog i förskolan verkar vara komplext och förskollärarnas uppfattningar om relationsskapandet varierar. Sammantaget visar resultaten även att förskollärarna anser att det krävs kompetens för att skapa goda och tillitsfulla relationer till barn i förskolan.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig del av vår vardag, då tekniken på olika sätt förenklar och effektiviserar vårt dagliga agerande på arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra människor, på en mängd olika sätt genom en mängd olika medier. Förskolan ska på ett lustfyllt och varierande sätt spegla samhällets utbredning av de digitala verktygen och lärplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. Lärplattan har många egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfällen av språklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för och användandet av lärplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling på förskolan. Studien baseras på en mindre enkätundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lärplattan på förskolan. Denna metod tror jag på bästa möjliga sätt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar att förutsättningarna på förskolorna är relativt lika. Förskolechefernas erfarenhet av lärplattor och deras synsätt till användandet av lärplattor i verksamheten är mestadels positivt. Samtliga förskolor som informanterna representerar har tillgång till lärplattor, i olika utsträckning. Det som skiljer förskolorna åt är hur den praktiska implementeringen genomförts. Resultatet visar även att praktiken är relativt lika varandra. De intervjuade pedagogerna talar om ett medvetet användande, en närvarande pedagog och ett meningsfullt lärandesammanhang. De olika situationerna där barnen använder lärplattan, har litteracitet som en gemensam nämnare. Pedagogerna använder inte begreppet litteracitet, men de beskriver situationer för språkande och kommunikation, ur ett sociokulturellt perspektiv. / Information and communication technology (ICT) is an essential part of our everyday life, as the technology in different ways simplifies and streamlines our daily behavior at work and at home. By interacting with the technology we are able to communicate with other people, in a variety of ways through a variety of media. Preschools should in an enjoyable and varied way reflect the propagation of digital tools in society and the learning tablet has become increasingly common in early childhood education. This tool has many features and capabilities, for example, it may allow for occasions of linguistic interaction with various interlocutors, media and genres, which can develop children's communication skills. The purpose of this paper is to examine the conditions for and use of the learning tablet as a digital tool in the child's development of literacy, in preschool. The study is based on a smaller survey of preschool managers and interviews with three teachers who are actively working with the learning tablet in preschool. I believe that this method is the best way to fulfill the thesis purpose. The result shows that the conditions in the preschools are relatively similar. Preschool managers' experience of learning tablets and there approach to the use of learning tablets in preschool, is mostly positive. Every preschool which the informants are representing have access to learning tablets, in different extents. What distinguishes the preschools apart is how the practical implementation is carried out. The results also show that the effect is relatively similar. The interviewed teachers talk about a conscious use, a present educator and a meaningful learning context. The different situations, in which children use the learning tablet, have literacy as a common denominator. The teachers don’t use the concept of literacy, but they describe situations for language and communication, from a sociocultural perspective.

Undersökningen handlar om hur lärare kan utforma en undervisning som möjliggör att elever vill delta, lära och utvecklas i ämnet idrott och hälsa. Flera forskningsstudier visar nämligen på att undervisningen behöver utvecklas för att fler elever ska få rätt förutsättningar att kunna delta och utvecklas. För att ta reda på hur lärare kan göra, intervjuades fem lärare, och forskningsmaterialet som utgör undersökningens resultat är således av kvalitativ art. De två teoretiska perspektiv som används i studien är Antonovskys salutogena teori, känsla av sammanhang (KASAM), samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. I analys av resultatet användes KASAM:s komponenter för att tolka lärarnas utsagor i syfte att ta reda på hur KASAM utvecklas i undervisningen, vilket enligt forskning har betydelse för lärande och utveckling. Resultatet visade följaktligen att när lärare förmedlar syftet med undervisningen och är tydliga med vad för kunskaper och förmågor eleverna ska lära sig kan undervisningen främja KASAM. Ytterligare ett resultat visar att KASAM gynnas om undervisningen upplevs som personligt relevant och nyttig för den enskilde eleven. Tryggt klimat och goda relationer tolkades också kunna främja KASAM. I resultatdiskussionen hanteras resultatet i förhållande till forskningsbakgrunden där bland annat Quennerstedts utveckling av hälsoresurser och Engströms meningsbärande logiker lyfts fram i relation till resultatet. Utifrån undersökningens resultat kopplat till tidigare forskning skulle detta forskningsresultat kunna bidra till det idrottsdidaktiska fältet med aspekter på hur lärande och utveckling kan främjas i undervisningen med salutogena och sociokulturella perspektiv på lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarnas resonemang om litteracitet samt utforska hur de använder sig av litteracitet i sin undervisning för att främja barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen för studien är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger kring begreppen kulturella redskap, språk som redskap och den proximala utvecklingszonen. Kvalitativ studie där data har samlats in genom semistrukturerad intervju, där frågorna var baserade på studiens undersökningsfrågor. Data analyserades med hjälp av färgkodning, för att sedan kategoriseras in i teman baserat på likheter och skillnader i förskollärarnas svar. Resultatet visar förskollärarnas resonemang om hur förhållningsätt och relationer kan påverka barnens intresse och lust för att lära. De resonerar också kring uppbyggnaden av en inspirerande miljö för barnen. Resultatet lyfter även att förskollärarna använder sig av verbala arbetsmetoder som högläsning och boksamtal. Förskollärarna berättar även om hur de integrerar litteracitet i miljön genom alternativa kommunikationsformer som bilder och symboler. Resultatet visar även att förskollärarna använder digitala verktyg i sin undervisning med barnen.  Studiens resultat visar behovet av kompetensutveckling och visar på utmaningar som kan uppkomma i arbetet med litteracitet. / The purpose of this study is to investigate the pre-school teachers' reasoning about literacy. It further aims to explore how they use literacy in their teaching to promote children's development and learning. The theoretical framework for the study is the socio-cultural perspective where the focus is on the concepts of cultural tools, language as a tool and the zone of proximal development. It is a qualitative study where the data has been collected through semi-structured interview, the questions were based on the study's research questions. Data were analyzed using color coding, then categorized into themes based on similarities and differences in the preschool teachers' responses. The results show the preschool teachers' reasoning about how attitudes and relationships can affect the children's interest and desire to learn. They also reason about building an inspiring environment for the children. The results also highlight that the preschool teachers use verbal work methods such as reading aloud and book discussions. The preschool teachers also talk about how they integrate literacy in the environment through alternative forms of communication such as pictures and symbols. The results also show that the preschool teachers use digital tools in their teaching with the children. The results of the study show the need for competence development and show challenges that can arise in the work with literacy.

The purpose of this study is to investigate the experiences and attitudes of preschool teachers towards work with dance as a learning process. The questions asked to answer the purpose were: How do active preschool teachers work with dance as a learning process in preschool? According to active preschool teachers, what is the purpose of working with dance as a learning process in preschool? What factors or reasons do active preschool teachers believe are behind the choices that are made regarding the work with dance as a learning process in preschool? The ambition is that the survey will contribute with knowledge and understanding of the role of dance in preschools today and that it will provide inspiration for the development of dance in the activities. To collect material for the study, a semi-structured interview was used where all participants could answer the same basic questions, but depending on the answers given, the follow-up questions could be different. The questions were formulated in a way that generated the preschool teachers' own thoughts and experiences about the area to be made visible. In summary shows that dance has a small role in preschool activities in relation to other aesthetic subjects. If there is work with dance, it usually takes place spontaneously on the children's initiative and wishes. The results also show that preschool teachers primarily see dance as a means of creating joy and community as well as an opportunity to promote children's self-confidence, motor skills, coordination, and body awareness. / Syftet med studien är att undersöka och synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter och förhållningssätt till att arbeta med dans som lärprocess i förskolan. De frågeställningar som ställdes för att svara på syftet var: Hur arbetar verksamma förskollärare med dans som lärprocess i förskolan? Vad anses vara syftet med att arbeta med dans som lärprocess i förskolan, enligt verksamma förskollärare? Vilka faktorer eller orsaker anser verksamma förskollärare ligger bakom de val som görs vad gäller arbetet med dans som lärprocess i förskolan? Ambitionen är att undersökningen ska bidra med kunskap och förståelse för vilken roll dansen har i förskolan idag samt att den ska ge inspiration till utveckling av dans i verksamheterna. För att samla in material till studien användes semistrukturerade intervjuer där samtliga deltagare fick svara på samma grundfrågor, men beroende på de svar som gavs kunde följdfrågorna bli annorlunda. Frågorna var formulerade på ett sätt som genererade till att förskollärarnas egna tankar och erfarenheter kring området skulle synliggöras. Sammanfattningsvis visar studien på att dansen har en liten roll i förskolans verksamhet i relation till andra estetiska ämnen. Förekommer arbete med dans så sker det oftast spontant på barnens initiativ och önskemål. Resultaten visar även att förskollärarna främst ser dansen som ett medel för att skapa glädje och gemenskap samt en möjlighet att främja barnens självförtroende, motorik, koordination och kroppsmedvetenhet.

The role and meaning of play for children’s learning and development has been clear in preschool teacher’s education. The purpose of this study is to contribute knowledge on the experience of preschool teachers on how play can promote children’s learning and development. The study makes use of the qualitative method wherein five pre-school teachers were interviewed.  The results from this study showing that based on their experiences, the preschool teachers have seen and described play as a safe place to develop social interactions. The preschool teachers show how play is actively used in the preschool for learning and development to promote the children's learning and development, which contributes linguistically, empathically, motoric ally and not least promotes their independence. The results showed that they use play as a tool in planned play and activities with didactic questions for learning based on interesting topics for children and for children's developmental needs. It is important that preschool teachers understand the difference between free play and planned play and how these contribute to children's learning and development. The preschool teachers make it clear based on their experience that they have an important task to challenge children in everyday activities in a fun way. Furthermore, the results show that the pre-school teacher's presence and active listening are important in children's play / I hela förskollärarutbildningen har lekens betydelse för barns lärande ochutveckling varit tydlig. Syftet med studien är att bidra med kunskaper omförskollärares erfarenheter av hur leken kan främja barns lärande ochutveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där fem förskolelärare harintervjuats. Denna studie har vart intressant och lärorik i relation till syftet ochfrågeställningarna.Resultat från denna studie visar att förskollärarna utifrån sina erfarenheter harsett och beskrivs leken som en trygg plats att utveckla sociala samspel.Förskollärna visar hur lek använder aktiv i förskolan till lärande ochutveckling för att främjar barnens lärande och utveckling, som bidrar språkligt,empatiskt, motoriskt och inte minst främja deras självständighet. I resultatethar framkommit att de använder lek som verktyg i planerad lek och aktivitetermed didaktiska frågor för lärande utifrån intressanta ämnen för barn och förbarns behov av utveckling. Det är viktigt att förskollärare förstår skillnadenmellan fri lek och planerad lek och hur dessa bidrar till barns lärande ochutveckling. Förskollärarna tydliggör utifrån deras erfarenhet att de har enviktig uppgift att utmana barn i vardagliga aktiviteter på ett lustfyllt sätt. Vidareframkommer i resultatet att förskollärares närvarande och lyssnar in aktiv ärviktigt i barns lek