Efter ett beslut från regeringen blir skolan allt mer digitaliserad. Digitala verktyg bör dock fylla en funktion för elevernas lärandeprocess. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka, problematisera och analysera hur lärare arbetar med digitala verktyg i idrott och hälsa på gymnasiet och på vilket sätt det bidrar till elevernas lärande. Vi har ställt oss frågorna: Vilka digitala verktyg används och hur nyttjas de av de tillfrågade lärarna i idrott och hälsa? På vilket sätt anser de tillfrågade lärarna att användandet av digitala verktyg bidrar till elevernas lärande? samt Vilka för- och nackdelar anser de tillfrågade lärarna att det finns med digitala verktyg i idrott och hälsa i förhållande till lärande?   Metod Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats, där sju lärare har intervjuats i ett handplockat urval. Analysen gjordes med hjälp av en tematiserad färgkodning. Resultat Resultatet visar påfallande positiva attityder och resonemang för användandet av digitala verktyg i idrott och hälsa, exempelvis att film kan bidra till att öka elevernas rörelseförmåga och att pulsklockor ger eleverna förståelse i träningslära. En utmaning kan vara att hantera tekniska problem och att vissa verktyg distraherar eleverna från undervisningen.    Slutsats Slutsatsen är att digitala verktyg kan bidra till elevernas lärandeprocess om lärarna som använder dem har god kompetens och därav använder det på rätt sätt. Samt om eleverna har förståelse för att digitala verktyg ska användas till undervisningens ändamål och därför inte ägnar tiden åt att göra icke skolrelaterade saker på telefonen. / The Swedish school becomes more and more digitized after a decision from the Government of Sweden. However, digital tools should have a function for the pupils learning process. Aim The purpose of this study is to investigate, problematise and analyse how teachers work with digital tools in physical education at the Swedish upper secondary school and how it contributes to the pupils learning. In this study we have asked following: What digital tools are used and how are they used by the surveyed teachers in physical eduaction? How does the surveyed teachers deem that the tools contribute to the pupils learning? and According to the surveyed teachers, what are the advantages and disadvantages with digital tools in physical education in relationship to learning? Method The study is based on a sociocultural perspective and have a qualitative approach, where seven teachers have been interviewed in a hand-picked selection. The analyse was done using a thematic color coding. Results The result shows strikingly positive attitudes and arguments for the use of digital tools in physical education. For example, to show a video clip can contribute to increase the pupils movement ability and heart rate trackers can help the pupils to understand physiology. A challenge can be to deal with technical malfunctions, and also that some tools distract the pupils from the lesson.   Conclusion The conclusion is that digital tools can contribute to the pupils learning process if the teacher who use it have good skills and does it correctly. Also that pupils need to understand that digital tools should be used for teaching purposes and not for spending time on other funnier things on their phones.

Background: Interprofessional education (IPE) is a way to make students in healthcare professions equipped with the collaborative skills required for today’s complex healthcare. In clinical placements students from health profession programs can learn with, from and about each other so that they can collaborate effectively and deliver high-quality healthcare. The interprofessional education is possible through supervision from health professions who collaborate around the student learning and the patient healthcare.  Aim: The aim of this study is to gain knowledge about the learning process in IPE that take place in an Interprofessional Training ward (IPTW) from the supervisor teams’ perspective.  Method: In an IPTW students from occupational therapist-, physiotherapist-, medical- and nursing programs form teams for IPE in periods of two weeks with supervisor teams. With an inductive method, interviews with focus groups consisting of supervisor teams have been conducted and analyzed through thematic analysis.  Results: Based on the supervisor teams' experiences of creating interprofessional learning with student teams in the daily work with the care of patients, a learning process has been made visible. This learning process has been written out as a model and analyzed using known obstacles and enablers for IPE from supervisor perspective. The model has also been interpreted through pedagogical theory that has been used in IPE. Conclusion: The supervisor teams use a learning process with pedagogical models and strategies to handle obstacles and enablers to create understanding and change towards an interprofessional collaboration among the students. These models and strategies are supported by pedagogical theory. There is a gap in research on how IPE is carried out by interprofessional supervisor teams’, however the findings of this study contribute with new knowledge about how a learning process can be used in IPE.

Denna studie är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på vilka metoder jag tillämpar när jag instuderar trumkomp från en Youtubevideo samt undersöka om min övningsmotivation förändras, och i så fall hur, under denna process. Med videodokumentation och loggbok kom jag fram till att jag använde fills, munspelande, och Youtubevideons metoder för att appropriera trumkompen. Min övningsmotivation blev bättre när jag fick jag-kan-känsla, när jag var pigg, och hade tillräckligt svåra utmaningar. På ett analytiskt sätt, samt både självständigt och ibland med Youtubevideons instruktioner approprierade jag trumkompen olika mycket. / This study is done from a sociocultural perspective. A chapter with area orientation and previous research is also presented. The aim of the study is to find out which methods I apply when rehearsing drum beats from a Youtube video and to investigate whether my practice motivation changes, and if so how, during this process. With video- and logbook documentation, I came to the conclusion that I used fills, mouth-playing, and the Youtube video’s methods to appropriate the drum beats. My exercise motivation got better when I got the I-can-feeling, when I was energetic, and had challenges that were doable. In an analytical way, as well as both independently and sometimes with the Youtube video's instructions, I appropriated the drum beats to different extents.

Hållbarhetsarbete har blivit allt mer viktigt för företag i dagens samhälle. Denna typ av arbete kan vara väldigt krävande för små och medelstora företag, eftersom de inte har samma resurser som stora företag. För att lyckas med hållbarhetsarbetet behöver denna omställning till hållbarhet mötas upp med ett lärande för att underlätta processen. Tidigare forskning om hur rådgivare i projekt lär sig och andra kring hållbarhet är bristfällig. Därmed blir det intressant att skapa en förståelse för hur rådgivares lärandeprocesser i ett hållbarhetsprojekt kan stärka en omställning till hållbarhet i små och medelstora företag.  När syftet uppnås skapar detta en bild över hur de kan bidra till en omställning till hållbarhet inom företagen de arbetar med. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av rådgivare och andra inblandade inom projektet Konkurrenskraft 2030 (K2030) som leds av Energikontor Norr. Metodvalet möjliggjorde att skapa en djupare förståelse för hur rådgivarnas lärandeprocesser kan påverka omställningen i små och medelstora företag.   Studiens resultat visar att rådgivarna i projektet har flera olika typer av lärande och detta är centralt för denna typ av projekt. Studien visar att rådgivarna kan underlätta omställningsprocessen för små och medelstora företag (SME), men att individerna i projektet behöver vara öppen för lärande för att projektet ska vara effektiv. Studien visar att ju mer rådgivarna lärt sig under projektets gång har de enklare kunnat hantera de olika typerna av företag och därmed har utbudet till företagen blivit bättre. / Sustainability work has become increasingly more important for companies in today’s society. This type of work can be very demanding for small and medium-sized enterprises (SME), as they do not have the same resources as large companies. To succeed with sustainability work, the transition towards sustainability needs to be met up with learning to facilitate the process. Previous research is inadequate on how advisors in projects learn and teach others about sustainability. Therefore it becomes interesting to create an understanding of how advisors’ learning processes in a sustainability project can strengthen a transition towards sustainability in SME. When the purpose of this study is achieved it creates an understanding of how advisors can contribute to a transition toward sustainability within the companies. To achieve the purpose a qualitative method was conducted with semi-structured interviews. The respondents consisted of advisers and others involved in the project Konkurrenskraft 2030 (K2030), which is led by Energikontor Norr. The method choice made it possible to create a deeper understanding of how the advisers’ learning processes can affect the transition process towards sustainability in SMEs.  The result of the study shows that the project involves several different types of learning and that this is central to this type of project. The study shows that the advisors can facilitate the transition process in small and medium sized enterprises, but it requires that the individuals in the project need to be open towards learning in order to be effective. The study also showed that the more advisors learned during the project, the easier they could handle the different types of companies. Thus making the offer better for the companies.