Syftet med denna studie är att utforska och beskriva erfarandet av vad som sker i min livsvärld när jag arbetar med gehörsbaserad instudering av ett klassiskt stycke. För att uppnå syftet är följande forskningsfråga ställd: Hur erfars gehörsmässig inlärningsprocess av ett klassiskt violinstycke? Självstudien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. Utgångspunkt var ett klassiskt violinstycke som övades in under en period av 9 veckor. Stycket övades 3 gånger varje vecka och samtliga övningspass dokumenterades med loggbok. Ett övningspass i veckan filmades för att också observeras. Resultatet bygger på de återkommande mönster som framkom under analysen och beskrivs i tre faser: Första fasen - Övningsstrategier, Andra fasen – Svårigheter och avslutningsvis Tredje fasen – Lösningar. I diskussionen berörs teman som erfarandet av att lära in ett klassiskt stycke på gehör, inlärningsstrategier och förändrad livsvärld. / The purpose of this self-study is to explore and describe the experiences of studying a classical peace by ear. The perspective is the phenomenological life-world perspective. Starting point was a classical piece for violin which I practiced for a period of 9 weeks. The piece was practiced 3 times each week and all sessions were documented in a logbook. Once a week the pratice occasions was also filmed for video observation. The result is based on the patterns which appeard during the analysis and are presented in three phases: First phase-Practice strategies, Second phase-Difficulties and Third phase-Solutions. A discussion about experiences of learning a classic piece by ear, learning strategies and changes in the life-world are made in the last chapter.

Syftet med föreliggande arbete är att undersökavad det är som får mig att bli stressad och spänd när jag spelar saxofon, samt hur jag erfar avslappning som metod för att motverka ett spänt saxofonspel. Arbetet genomsyras av följande forskningsfråga: Hur kan avslappning öka kroppslig och mental medvetenhet, samt lösa upp invanda spänningar under saxofonövning? Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har jag genom loggboksanteckningar undersökt både fysiska och mentala upplevelser som framträtt under och efter genomförd avslappning- och saxofonövning. I resultatkapitlet presenteras de fysiska och mentala förutsättningar vilka uppdagats genom avslappning och som direkt påverkat både avslappnings- och saxofonövning. I kapitlet presenteras även den kroppsliga och mentala medvetenhet som gjorts och som bidragit till minskad fysisk- och mental stress. Vidare presenteras hur avslappningen både kort- och långsiktigt förändrat mitt förhållningssätt till både saxofonövning och musicerande. I diskussionskapitlet kopplas resultatet till tidigare forskning samt övrig relevant litteratur. Avslutningsvis presenteras fortsatta forskningsmöjligheter inom föreliggande ämne. / The purpose of this study is to examine determinants of stress and tension in my own saxophone playing. I experience relaxation as a method to counteract practicing saxophone in a tense state. The study is based on the following research question: How can relaxation enhance physical and mental awareness, and solve habitual tension in playing the saxophone? From a phenomenological perspective, I have examined both physical and mental experiences that appeared during and after completed relaxation- and saxophone exercise, through a logbook. Physical and mental states were examined in relation to both my increased abilities of relaxation and my saxophone playing in general. Furthermore, the results section goes further into depth of how an increased awareness concerning bodily and mental experience decreased physical and mental stress. Moreover, the implications of the present study presents how my saxophone practice and musical performances changed in line with the relaxation intervention over time. The results are linked to previous research and other relevant literature in the discussion chapter. Finally, suggestions on further research is presented.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ledare på en bank upplever att de kan lära och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvärlden och om­organisationen. Studien är av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. Data­insamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar på att när reflektion görs så sker lärande och utveckling. Dock så har det visat sig att reflektionstid upplevs vara en bristvara, vilket kan resultera i att lärandet och utvecklingen inte blir lika utbredd som det hade kunnat bli. Något som framkommit är att mentorskap skulle kunna främja lärandet och utvecklingen. Även feedback kan utgöra en grund för ledaren att skapa sig lärande och utveckling. Då det ger en möjlighet för ledaren att rannsaka sig själv och se sig genom andras ögon. En annan aspekt som framkom i studien var att ledarna utövar ett transformativt ledarskap där de involverar sina medarbetare i stor ut­sträckning. / The purpose of this paper is to find out how leaders, at a bank, feel that they can start a learning and development process. This driven by feedback, co-workers, the surrounding environment and reorganization. This paper is of a qualitative nature and has a phenomenological perspective. The data was collected through seven semi-structured interviews. The result in relation to previous research and theories suggest that when reflection is done so is learning and development. It has been proven that time for reflection is something that´s perceived to be in short supply, which can result in that learning and development will not be as widespread as it could have been. Something that has emerged is that mentoring could promote learning and development. Feedback can provide a basis for the leader to create learning- and development processes, since this is an opportunity for leaders to search themselves and see themselves through others’ eyes. Another aspect that emerged in this paper was that leaders engaged in a transformative leadership where they include their co-workers to a large extent.

I detta självständiga arbete utforskas en lärandeprocess i tonsättningen av ett kortare musikaliskt verk för sång och piano, vilket beskrivs utifrån ett designteoretiskt lärande- perspektiv. Studien baseras på videoinspelade självobservationer som pågått under 3 månaders tid. Analysen av lärandeprocessen sker med hjälp av designteoretiska be- grepp som lärandets resurser och transformationscykler. Resultatet är redovisat i tre olika teman, Tonsättningens begynnelse, Kompositionsprocessens andra fas och Proces- sens slutskede. I resultatet framkom det att ett flertal resurser används såsom leken, ge- höret, seendet, notskrivningsprogrammet etcetera för att nå en tillfredställande pro- gression. Avslutningsvis diskuteras resultatanalysen i relation till vald litteratur som utgår från tidigare forskning samt från det designteoretiska perspektivet. / In this independent work my learning process in the composing of a short music piece for soprano and piano is explored and described from a design theory perspective. The study is based on video recorded self-observations, which lasted 3 months. The result of the analysis shows how the learning process takes place with the help of concepts from the design theory perspective like resources of learning and two kinds of transformation cycles. The result is represented in three different themes, which are The beginning of the compositional process, Second faze of the compositional process and Ending of the compositional process. In the result it showed that a plural resources, for instance playing as a resource, listening, seeing, notation program etcetera were used to reach a satisfied progression. Finally I discuss my results in relation to chosen literature that proceeds from previous relevant research and the design theoretical perspective.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv, få en överblick, samt större förståelse för min egen lärandeprocess i a prima vista-spel. I bakgrundskapitlet beskrivs några metoder och strategier för att utveckla a vista-spel, samt tankesätt kring a vista-spel i dagens musiksamhälle. För att observera min övning i a vista-spel, användes videoinspelningar, loggbok samt självobservation. I övningen användes pedagogiska a vista-träningsböcker samt visböcker, med blandad repertoar. Resultatet visade att användning av redskap såsom; metronom, träningsböcker, kropp, samt noter ledde övningen framåt. God kroppshållning och teknik visade sig också vara avgörande för ett mer säkert a vista-spel. I diskussionsdelen jämförs temaresultat, metronom, material, kroppshållning, omtagningar samt noter med tidigare forskning och litteratur. / The purpose of this study is to observe and understand my learning process in sight-reading from a socio-cultural perspective. The second chapter is about the methods and strategies which can improve sight-reading and about the thoughts of sight-reading by musicians of today. Video recordings and a logbook were used to observe my practice in sight-reading. In this practice pedagogic sight-reading materials and songbooks with a wide repertoire also were used. The result showed that the use of tools like; metronome, work of material, the body, and notes of music improved my practice. For a good result a good posture and technique also proved to be important. In the last chapter my theme results, metronome, material, posture, retakes and notes of music were compared with previous research and literature.

I detta självständiga arbete utforskar jag min egen lärandeprocess i en komposition för violin, flöjt och piano. Studien utgår utifrån ett designteoretiskt perspektiv och grundar sig även i litteratur och forskning inom ämnet komposition och musikskapande. Denna självstudie baserar sig på observationer från flera videofilmade, ljudinspelade och loggbokförda kompositionstillfällen under höstterminen 2017. Resultatet är indelat i tre olika faser av kompositionsprocessen: Kompositionens början, Utvecklingen av kompositionen ochSlutskedet av kompositionen. I resultatet presenteras svaret på mina frågeställningar om vilka resurser jag använder när jag skriver musik och hur själva kompositionsprocessen ser ut för mig. I diskussionen sätts dessa resultat i relation till vald litteratur, forskning och det designteoretiska perspektivet. / In this self-study, I explore my own learning process while writing a composition for violin, flute and piano. The study is based on the perspective of design theory and is also based on literature and research in the subject of composition and music-making. This self-study is also based on observations from several video, sound and log recorded compositional events during autumn 2017. The result chapter is divided into three different stages of the process of the composition: The beginning of the composition, The development of the compositionand The final phase of the composition. The result answers the two research questions and the purpose of this study: What resources do I use when writing music and how the actual process of my composition takes place. In the discussion, these results are set in relation to the selected literature, research and the design theory perspective.

The purpose of this study was to observe in which way educator´s interactions with children stimulate the learning process, in this case of the study about friction. How does the interaction between preeschool teachers and children affect and stimulate their curiosity to learn? The study was conducted with a preschool teacher and 6 children between the ages 4-6 years. The preschool teacher planned an activity that involved separate ways to learn about friction and performed this with the children. The chosen method of the study was a qualitative non-participation observation and an open interview with the preschool teacher. The result shows that interaction play an important part in children's learning processes, that by confirming and sharing knowledge with others in a social context, it is also easier to ask questions and explore the phenomenon of friction. The study shows that when an educator is active and present, cooperation between children-children but also children-educator increases, and it gives the children an increased understanding of the learning object

Abstract Natur och djur påverkar människans välbefinnande positivt. Vilket ibland används för att göra en behandling mer effektiv och förkorta behandlingstiden. Studiens syfte är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur hästunderstödd terapi som tilläggsterapi kan medverka i lärandeprocesser vid dialektisk beteendeterapi. För att undersöka detta användes kvalitativ metod och datainsamling av enkäter med öppna frågor som besvarades av 13 coacher och terapeuter. Enkätsvaren bearbetades med hjälp av en tematisk analys. I studien används sociokulturellt perspektiv på inlärning, upplevelse- och erfarenhetsbaserat lärande och faktorer som påverkar lärande. Resultatet visar att deltagarna i hästunderstödd terapi upplevde positiva känslor och välbefinnande i samvaro med hästarna. En gynnsam miljö och praktiska övningar med hästar främjade lärande och utvecklig. Coacher och terapeuter ansåg att hästunderstödd terapi var betydelsefull i lärande, träning och generalisering av färdigheter. Slutsatser: Studien bekräftar att hästunderstödd terapi kan medverka i lärandeprocesser för personer som går i dialektisk beteendeterapi. Studiens resultat anknyter till den teori och forskning som finns.

Kritiskt tänkande i pedagogisk verksamhet är både förankrat i det organisatoriska värdegrundsarbetet men också ett ämnesrelaterat syfte som elever förväntas utveckla som ett resultat av deras kunskapsutveckling. Lärarens arbetsplanering är en grundbult i all didaktik och får stor betydelse för hur kritiskt tänkande organiseras i pedagogiskt arbete och för hur väl läraren lyckas främja elevers utveckling av kritiskt tänkande. I psykologiundervisningen tolkas kritiskt tänkande som en kvalitetsmarkör och åberopas som en viktig faktor som stimulerar elever till eget ansvar för den egna kunskapsutvecklingen. Under min VFU-praktik har jag fått insikt i olika sätt att implementera kritiskt tänkande i undervisningen i syfte att sörja för elevers kunskapsutveckling och bedöma kvaliteten i deras prestationer. Syftet med undersökningen är att analysera innebörden i kritiskt tänkande med fokus på vilka aspekter på kritiskt tänkande som identifieras i pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning. I detta sammanhang kartläggs och analyseras möjliga vägar att främja elevers förmåga att utveckla kritiskt tänkande. Studiens andra syfte är att undersöka hur pedagogiskt material från verksamhetsförlagd utbildning korresponderar med tidigare forskning på området i syfte att nå fördjupad förståelse av hur kritiskt tänkande främjas och bör främjas inom undervisningen i psykologi. Blooms reviderade taxonomi av kognitiva lärandemål används som en teoretisk modell av kopplingen mellan pedagogiskt tillvägagångssätt att organisera elevers lärande och elevers faktiska utvecklande av kritiskt tänkande. Blooms lärandetaxonomi tillämpas som ett raster på pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning. Inledningsvis genomfördes en förberedande och icke-systematiserad litteratursökning utifrån redan känd litteratur, utifrån artiklar från handledare och egen sökning. Därefter genomfördes en systematiserad litteratursökning inom ett antal relevanta databaser baserade på en sökstrategi med grund i söktermer och avgränsningar. Pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning bekräftar kopplingen mellan kognitiva processer för lärande och kunskapsutveckling. Pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning bekräftar synen på utbildning som en holistisk verksamhet omfattande en affektiv, en kognitiv samt en psykomotorisk komponent. Därtill visar resultatet på tre olika didaktiska närmanden till kritiskt tänkande: Kritiskt tänkande definieras inte alls utan hålls för något allmänt gott och eftersträvansvärt, kritiskt tänkande handlar i hög grad om en färdighet vilken rymmer hantering av en metod/teknik vars resultat ger ett instrumentellt kritiskt tänkande eller förhållningssätt till ett visst objekt, kritiskt tänkande handlar om en internaliserad och mer eller mindre generell kognitiv förmåga. Bilden av kritiskt tänkande som allmän kognitiv förmåga befästs i undersökningen men resultatet gör samtidigt gällande att vissa forskare tolkar kritiskt tänkande som både en allmän och ämnesspecifik förmåga.

Vår uppsats handlar om formativ bedömning och vad det innebär att arbeta så i undervisningen. Vi tolkar att rådande läroplaner beskriver ett uppdrag som ligger i linje med ett formativt arbetssätt. Syftet var att ta reda på om lärare i samhällskunskap som arbetar på gymnasiet arbetar formativt och hur de gör det. Ett annat vanligt namn för formativ bedömning är bedömning för lärande (BFL). Genom kvalitativa intervjuer har vi frågat gymnasielärare i samhällskunskap hur de arbetar med bedömning, om de arbetar formativt och om det finns någon samsyn på deras respektive gymnasieskolor kring bedömning. Vi ville också veta vad formativt arbete innebär. Bedömning för lärande fokuserar på lärandet och hur eleven kan utvecklas och nå framgång i lärandet. Genom att konkretisera mål, syfte och kunskapskvaliteter så att eleven förstår dessa kan eleven få syn på sitt eget lärande. När eleven ges makt över sitt eget lärande leder det till ökad motivation. I formativ bedömning arbetar läraren bland annat med feedback och kamrat- och självvärdering. Vårt resultat visar att lärarna vi intervjuat i stor utsträckning arbetar summativt med formativa inslag i varierande grad, förutom en av lärarna som arbetar på en gymnasieskola i Borås som arbetar enligt bedömning för lärande. Studien visar att det råder brist på samsyn kring bedömning på gymnasie-skolorna, förutom på skolan i Borås där det finns tid avsatt för möten och samtal kring formativ bedömning. Litteraturen visar på de positiva effekterna av bedömning för lärande vilket också styrks av intervjun med läraren i Borås.