Detta självständiga arbete undersöker hur mitt välbefinnande och min kreativitet kan främjas i musikalisk övning. Syftet med studien är att studera in ett klassiskt pianostycke där min skaparlust och kreativitet främjas och används på ett optimalt sätt. Med utgångspunkt i Zen Coaching, som är en coachningsmetod och en inställning till livet, undersöks hur verktyg som innehåller inslag av mindfulness, mental träning och personlig utveckling kan hjälpa till att främja min kreativitet och spelglädje i övningen. Som dokumentationsmetod används loggbok, och materialet analyseras med tematisk analys. Med stöd från det fenomenologiska perspektivet och vald litteratur presenteras ett resultat utifrån följande frågeställningar: Hur kan jag utföra hjärtbaserad övning på mitt instrument?  Vilka fördelar framträder när jag övar hjärtbaserat? Vilka är mina främsta rädslor som jag behöver möta för att kunna öva hjärtbaserat? Resultatet visar att de Zen Coaching-mässiga verktygen bidrar med lugn och inspiration i övningen. Ur detta växer en större tillit och spelglädje i övandet, samt en brantare inlärningskurva. Avslutningsvis följer en diskussion av resultatet i förhållande till vald litteratur och det fenomenologiska perspektivet.

Den här studien har som syfte att utforska betydelsen och effekterna av uppvärmningar i musik. Syftet bärs upp av två frågeställningar: 1) Hur erfar jag min lärandeprocess när jag värmer upp utan instrument? 2) Hur erfar jag min lärandeprocess när jag värmer upp med instrument? Studien undersöker två olika aspekter av en uppvärmning på musikinstrumentet trombon, genom två olika uppvärmningar: en uppvärmning med instrument och en annan utan instrument. Genom fyra olika sorters övningspass granskar studien hur dessa två uppvärmningar påverkar lärandeprocessen av två olika etyder. Studien baseras på självobservationer i form av loggboksanteckningar och har ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Resultatet av de fyra olika övningspassen presenteras som fyra rubriker där tre underrubriker utgörs av följande teman: Melodiskt flöde, Koncentration och motivation samt spelteknik. Slutligen förs en diskussion kring resultatet av den här studien i relation till liknande tidigare forskning och metodböcker riktat till brassinstrument. / The purpose of this study is to explore the meaning and effects of warm-ups in music. The purpose is supported by the two following research questions: 1) How do I experience my learning process when I warm up without my instrument? 2) How do I experience my learning process when I warm up with my instrument? The study examines two different aspects of a warm-up on the instrument trombone, through two different warm-ups: one warm-up with my instrument and another without my instrument. Through four different types of practice sessions, the study examines how these two warm-ups affect the learning process of two different etudes. The study is based on self-observations in the form of logbook notes and has a phenomenological life-world perspective. The results of the four different practice sessions are presented as four headings where three sub-headings consist of the following themes: Melodic flow, Concentration and motivation as well as playing technique. Finally, a discussion is conducted about the results of this study in relation to similar previous research and method books aimed at brass instruments.

En utvärdering kan göras på många olika sätt beroende på vad som önskas med den. Det kan bland annat vara önskvärt att ta reda på hur väl mål uppnåtts i ett stadsbyggnadsprojekt, eller så är syftet att undersöka arbetsprocessen för att blottlägga varför eventuella misstag gjorts. Utvärdering kan också användas för att kartlägga lärdomar och insikter som kan vara värdefulla i kommande projekt. I den här studien djupdyker vi i ämnet om utvärderingar kopplade till stora stadsbyggnadsprojekt i syfte att bidra med en förståelse för hur utvärdering sker i praktiken. Studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ och en kvalitativ del. Inom den kvantitativa delen ämnar studien att bringa förståelse över hur vanligt förekommande utvärderingar är i Sveriges 50 största kommuner, vilka typer av utvärderingar som är vanligast, hur de finansieras samt vad de främsta anledningarna är till att inte utvärdera stadsbyggnadsprojekt. Denna del fungerar som ett bakgrundsunderlag för den kvalitativa delen som bidrar till att djupare undersöka specifika utvärderingar för att få svar på hur kommuner arbetar med utvärdering som verktyg för erfarenhetsåterföring till senare stadsbyggnadsprojekt samt belysa hur olika utvärderingar tillämpas inom stadsbyggnadsprojekt och hur de genererar olika resultat. Detta görs genom intervjuer och dokumentstudier kopplade till Bo01, Västra hamnen i Malmö och Kvillebäcken, Backaplan i Göteborg. Den kvantitativa studien kommer fram till att utvärdering i någon form görs i strax över hälften av kommunerna. Särskilt vanligt är det i de kommuner med fler än 90 000 invånare. Det är främst ex post-utvärderingar som genomförs men även utvärderingar som ämnar att belysa processarbetet är vanliga. Vidare är de främsta anledningarna till att utvärdering inte genomförs brist på tid eller erfarenhet. I den kvalitativa studien framgår det att den främsta ledstjärnan i samtliga utvärderingar är att de används som ett sätt för planeringen att skapa lärdomar snarare än att bedöma huruvida projekten anses vara lyckade eller misslyckade. Trots detta, är en genomgående tendens i alla utvärderingar att de skiljer sig på flera sätt. Vissa är specifika och utreder utvalda delar av projekt medan andra är mer generella i sin omfattning. Vem det är som har tagit initiativet skiljer sig också åt. Det går att se spår av alla fyra av Vedungs utvärderingsvågor i utvärderingarna men den fjärde vågen, den evidensbaserade, bedöms på det hela taget vara aningen mer framträdande.

Syftet med arbetet är att följa och studera min egen läroprocess vid instrumentaltekniskt övande. Övningen skedde på en period av tolv veckor, fem gånger i veckan á minst tjugo minuter per tillfälle. För att dokumentera detta har jag videofilmat fyra av dessa övningspass. Jag har även fört loggbok för att kunna hantera mina inre reflektioner och upplevelser under övningen. För att inte störa min egen lärandeprocess har jag medvetet valt att inte följa någon särskild undervisnings- eller övningsmetod, utan låtit mig välja tillvägagångssätt helt själv. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt designteoretiskt perspektiv. I resultatdelen beskrivs hur jag designat min egen övning, och hur detta övande påverkat mitt gitarrspel. Det har visat sig att mycket av det jag valt att fokusera på i min övning har gett positiva resultat samt att jag har använt mig av många olika typer av resurser för att ta till mig kunskap. I diskussionsdelen diskuteras dessa resurser och resultat utifrån presenterad litteratur, tidigare forskning och det designteoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to observe and examine my own learning process when practicing guitar technique. The practicing took place in a period of twelve weeks, five times a week with at least twenty minutes per session. To document this, I have video documented four of these practice sessions. I have also written a logbook to keep track of my inner reflections and experiences during practice. In order to not disturb my own learning process, I have deliberately chosen not to follow any particular teaching or training method. As a theoretical basis, I have chosen a design theoretical perspective. In the result section, I describe how I choose to design my practice, and how it has affected my playing. It turns out that much of what I have chosen to practice has produced positive results, and that I used many different types of resources for learning. In the last section I discuss these resources and results based on previous literature and research as well as from a design theoretical perspective.

The purpose of this study has been to use Birkland’s (2009) theory about crisis induced learning to see how the collective learning process has worked for the three actors Stockolms Stads Trafikkontor, Trafikverket and Stockholms länsstyrelse after the two large cases of snow falls 2012 and 2016. I found that there was a need for this study as there are very few studies done that focus on how collective learning works in collaborating organisations despite of the fact that it is an important factor for a strong crisis management capability. I have done this through both creating my own data by use of qualitative interviews and then analysing this with written material in forms of evaluations and annual reports. After applying Birkland’s (2009) theory I identify that an important factor for change to occur as a result of the necessary learning processes he has identified has been through collaboration. 2016 there was more change that happened in contrast to 2012 and the main difference was the level of collaboration as this was higher and more evolved after 2016.

Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fältet och behandlar arbetsrotation på ICA-butiker. Syftet är att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-butiker och vilken betydelse det får för lärandet. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrån de läroprocesser och lärandesituationer som uppstår i samband med arbetsrotation. De teoretiska verktyg som används grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivåerna av lärande samt en teori om subjektiva och objektiva handlingsutrymmen. Studien använder sig även av Börnfelts teori om en formell och informell organisation. Den metod som använts är kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med åtta anställda från ICA-butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; Nära, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehåll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer. Resultatet visar att om anställda roterar mellan avdelningar eller ställs inför utmaning öppnar det upp individers handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lärosituationer där anställda kan lära sig på en begreppslig- och intellektuell nivå. I flertal butiker bestämmer den formella organisationen det objektiva handlingsutrymmet men studien visar att den informella organisationen kan skapa sitt eget objektiva handlingsutrymme. Detta ställer visserligen krav på att det förekommer ett subjektivt handlingsutrymme i form av kunskap eller erfarenhet. I de butiker där ett tydligt objektivt handlingsutrymme ges tenderar anställda att hjälpa varandra inom och över avdelningar i högre utsträckning. I studien konstateras också att arbetsrotation gynnas av kollegiala relationer. Resultatet av studien kan användas för att vidare studera arbetsrotationens inverkan på lärande. Studien kan med fördel användas av yrkesverksamma inom ICA-butiker i syfte att få ökad förståelse för vilka konsekvenser som kan förbindas med införandet av arbetsrotation. / This paper examines job-rotation in ICA-stores within the pedagogy of working life. The purpose of this study is to determine how job-rotation works in ICA-stores and its relevance to learning from a employee perspective. The area of learning that we are investigating is how individuals assimilate knowledge from their professions through learning processes and situations during a job-rotation. The theoretical tools used in this study are based on Ellströms views on the feed-forward and feed-back phases, on Ellströms three levels of learning to conceptualise the act of learning, and finally on the theory of the subjective and objective spaces of action in regards to the learning situation. The paper mentions Börnfelts theories of formal and informal organisation as well. We used a qualitative method based on open interviews with eight employees from different ICA-stores, varied in both location and size. All interviews have been transcribed and analysed into four themes: The Content of the Work, Daily Obstacles/everyday situation, Formal Teamwork, and Informal Relations. The results of these interviews show that if employees rotate between departments, so called “revolving work tasks,” or face challenges within their own work tasks, the individuals acting space is opened up. This results in feed-forward and feed-back phases, which in turn generate the learning situations where the employees can learn on a conceptual and intellectual level. In several stores, the formal organisation creates an objective space of action for the employees, but the study shows that an informal organisation can also create their own objective space of action. If this is going to happen, employees must acquire a subjective space of action in the form of knowledge or experience. In a store with a clear objective space of action, employees tend to help each other more within and over departments. The study also states that a good relation between coworkers facilitates job-rotation. The results of the study can be used as a basis for further study of the way job-rotation affects learning. The study lends itself well to be used by people now working at ICA-stores, in order to get a better understanding of the consequences that can be connected to the introduction of job-rotation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur trygghet kan utvecklas med hjälp av artistisk mental träning. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: Hur erfar jag att mental träning kan hjälpa mig i processen att bli tryggare i mitt musicerande? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv där loggbok brukas som dokumentationsmetod, kompletterat med en videoinspelning. Resultatet presenteras utifrån följande teman: Fysisk och mental avslappning, självbild, trygghet genom visualisering samt trygghet vid framträdanden. Fysisk och mental avslappning beskriver hur jag erfarade avslappning, på och utanför scenen. Under kapitlet Självbild fördjupas mitt inre arbete och saker som acceptans och affirmerande av ord visar sig betydelsefulla. Trygghet genom visualisering lyfter fram hur synen på mig själv förändras samt hur min sångteknik främjas med hjälp av visualisering. Trygghet vid framträdanden lyfter fram hur jag upplever trygghet på scenen, vilket förändrar mitt förhållningssätt till nervositet. Slutligen förs en diskussion utifrån resultatet anknytet till tidigare forskning samt övrig litteratur som presenteras i bakgrundskapitlet. Diskussionen lyfter teman som avslappning, ordens kraft, självbilden- och acceptansens betydelse, avslutat med egna reflektioner, arbetets betydelse och vidare forskningsmöjligheter. / The purpose of this study is to examine how a sense of safety can be developed using artistic mental training. The purpose is supported by the following research question: How do I experiecne that training can help me in the process of becoming more secure when I make music? The study is based on a phenomenological lifeworld perspective, where logbook writing is used as a method of documentation, supplemented with a video recording. The result is presented from the following themes: physical and mental relaxation, self-image, security through visualization and security within performing. Physical and mental relaxation describes how I percieved relaxation, on and off the stage. Under the self-image chapter, my inner work deepens and things such as acceptance and the using of words proves to be important. Security through visualization highlights the change in how I see myself and how my song technique is improved through visualization. Security within performing shows how I percieve security on the stage, which changes my approach to nervousness. Finally, a discussion follows from the result as well as other literature presented in the background chapter. The discussion raises themes such as relaxation, the power of words and the importance of self-esteem and acceptance, concluded with my own reflections, the importance of this study and further research opportunities.

Hur kan jag som lärarstudent vid en musikhögskola instudera en operaroll? Jag har undersökt denna fråga genom att observera instuderingsarbetet av rollen som kammarjungfrun Adele från operetten Läderlappen av Johann Strauss. Förutom det konstnärliga arbetet och utforskandet av detta har även perspektivet design för lärande använts som teoretiskt utgångspunkt.  Resultaten tematiseras och systematiseras i huvudrubrikerna Resurser och medel samt Processen. I resultatet framkommer instuderingens komplexitet och vilka beståndsdelar som krävdes. Faktorer i resultatet  som till exempel skratt och dess påverkan i utryck och teknik framkom under processens gång. Föreliggande studie skulle kunna ses som utforskning av procedurer kring instudering som förberedelser inför ett framtida yrkesval, parallellt med utforskandet av de pedagogiska aspekterna av samma procedurer. / How can I – as a teacher student at a college of music – study an opera role? I have examined this question by observing the process of studying the opera role as Adele from The Bat by Johann Strauss. My theoretical perspective is partly based on Design for Learning combined with examining the artistic procedure itself. The results is systemazied under the headers Reasources and tools and The Process.  The result chapter shows the komplexitity in studying and learning an opera role. Laughter as a tool in opera was one of the most interseting results. This investigation could be seen as a preparation for a possible future career at the same time as the pedagogical aspects are examined.

I det här arbetet har jag undersökt hur konceptet art journal och art journaling på ett metodiskt och strukturerat sätt skulle kunna användas som redskap och verktyg i bildundervisning för att främja uppstarten av en konstnärlig och kreativ process. Studien har också haft som syfte att undersöka hur en kreativ lärandeprocess kan se ut. Det empiriska materialet består i enskilda semistrukturerade intervjuer med fem deltagare efter att de genomfört olika uppgifter. Detta material har analyserats utifrån tematisk metod. I studien framkom att när de arbetade i sin art journal och det fanns utrymme att testa nya tekniker och material så upplevde deltagarna det som positivt i processen. Att deras arbete i boken inte bedömdes upplevde de som befriande för deras process. Det gjorde att de vågade prova mer och inte bromsade sig på grund av bedömningen. Erfarenheten kunde de sedan ta med sig till kommande bilduppgifter som skulle bedömas. Det framkom också att tiden är en av de avgörande faktorerna för ett konstnärligt processarbete. I den gestaltande delen har jag arbetat med en egen art journal. Denna art journal presenterades på Konstfacks vårutställning i maj 2021.

I tid och otid har elgitarrister fått dras med stigmat att vara bristfälliga notläsare. Rimligtvis borde det gå att lösa med lite övning, men hur ska en strukturera upp sådan övning och ger det några resultat? Deras motparter i den klassiska genren åtnjuter inte samma stämpel, tack vare dess långa tradition av notläsning. Kan svaret ligga hos den klassiska gitarrens läroresurser som bara behöver översättas till elgitarr för att notläsningen ska ta fart? I denna självstudie utforskar jag min egen övning på avistaläsning för både el- och klassisk gitarr med hjälp av en videodagbok, analyserad ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. / Time and again, electric guitarists have had to live with the stigma of being deficient note readers. Presumedly, this should be solvable with a little practice, but how should one structure such practice and does it produce results? Their counterparts in the classic genre do not inherit the same label, thanks to their long tradition of reading sheet music. Could the answer lie with the classical guitar's teaching methods that need only to be translated into electric guitar for the sheet music reading to take off? In this self-study, I explore my own exercise in sight reading for both electric and classical guitars with the help of a video diary, analyzed from a multimodal perspective.