Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevinflytande i lärandeprocessen i vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll. Vidare tycker de att lärarnas eventuella negativa inställning till elevernas inflytande är ett hinder, samt när lärarna och eleverna har en dålig kommunikation. Det som skiljer elevernas och lärarnas upplevelser av hinder, är att lärarna anser tidsbrist och dålig ekonomi som ett hinder och eleverna ser sitt underläge i relation till lärarna som ett hinder.

<p>I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande.</p><p>In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.</p>

I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande. In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.

Den här studiens syfte har varit att bidra med kunskap om journaliststudenters lärandeprocess under praktikperioden på Sveriges Television. För att förstå lärandeprocessen har Wengers lärandeperspektiv Communities of practice använtssom utgångspunkt för studiens 4 frågeställningar: hur skapar studenterna mening för att förstå nya intryck, på vilket sätt bidrar olika gemenskaper till studenternas utveckling, på vilket sätt formas studenternas identitet under praktikperioden ochhur sker studenternas inträde i de nya sociala praktikgemenskaperna. För att besvara studiens frågeställningar har 8 stycken journalistpraktikanter på SVT intervjuats. Resultatet visade att även de mest fundamentala ting som att veta hur man hälsar på varandra är något problematiskt för den som kommer in som ny. För att kunna utföra arbetet krävs en förståelse för journalistpraktikens begrepp och det kan vara problematiskt eftersom de både är journalistspecifika men även redaktionsspecifika. Även om miljön och kollegiet på SVT är mycket välkomnande finns det situationer när praktikanter vänder sig till andra praktikanter istället för att fråga mer erfarna kollegor om hjälp. Empirin visar att flera studenter har omformat sina identiteter genom att de har gått från att starkt identifiera sig som praktikanter till att istället mer identifiera sig som journalister. Resultatet visar även att många upplever att de har fått bättre självkänsla och ökad tilltro till den egna förmågan. De flesta upplever att de snabbt har kommit in i gemenskapen på SVT och mycket tidigt under praktikperioden fått utföra kvalificerade arbetsuppgifter. För några har processen varit mer långdragen och en del har önskat mer vägledning av handledarna under praktikperioden. / The aim of the study was to observe the process of learning among journalism students during their internship at Sveriges Television (SVT). To understand the learning process, Wengers theory of learning ”Communities of practice” was used to set the study’s four questions: How do the students create purpose and understanding of new impressions, in what way does different communities of practice contribute to the students development, in what way does the students identities develop during the internship andhow do students infiltrate new social communities of practice. In order to answer the study’s questions, eight journalism interns at SVT were interviewed. The results showed that even the fundamental practice of how one greets one another is something the intern has to learn. To be able to accomplish the work, the intern also needs an understanding of practical journalism concepts, which can be problematic as they are often both trade and editorial specific. Although both the environment and colleagues at SVT are very welcoming, there were situations where the interns elected to ask other interns for help rather than turning to more experienced colleagues. The empiricism showed that several students had remodelled their identities in such a way that they gone from strongly identifying themselves as interns to instead identifying themselves as journalists. The results showed that many felt that both their self confidence and belief in their own capability had improved. Most experienced that they quickly felt part of the work place at SVT, and that they during their internship executed qualified assignments. For others, the process had been more drawn out and some wished for more guidance by their tutors during the internship.

Avsikten med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur programmering som didaktiskt medeli matematikundervisningen kan fördjupa relationell problemlösning. Programmering är ett aktuellt digitalt medel som numera ingår i matematikkurserna både på grundskole- och gymnasial nivå (Skolverket, 2018; Skolverket, 2019). Skolinspektionen (2019) pekar trots detta på en utebliven användning av programmering på skolorna. Det gjorde oss fundersamma att programmeringstillägget å ena sidan anses aktuellt att införa medan det å andra sidan inte implementeras i undervisningen i någon längre utsträckning. Funderingarna kom sedermera att inspirera oss till att undersöka vilken påverkan programmering har på elevernas lärprocess. Kunskapsöversikten fokuseras kring det matematiska delmomentet problemlösning där Richard R. Skemps artikel Relational Understanding and Instrumental Understanding (1976) har fungerat som ett genomgående stöd. Skemp beskriver problemlösningsförmågan genom begreppen relationell respektive instrumentell förståelse. De studier som granskats i detta arbete har framförallt fokuserats kring den relationella förståelsen. Enligt diverse forskare såsom Bostic och Yee (2014), Castledine och Chalmers (2011) samt Stigberg och Stigberg (2020) utvecklar programmering bl.a. elevers resonemangsförmåga, logiska tänkande, kontextualisering och kommunikativa förmåga, vilket Ardito, Mosley och Scolling (2014), Loong (2014), Utomo (2020) m.fl. i sin tur menar utvecklar den relationella förståelsen. Cervesato, Gonzalez och Kumar (2014) beskrev problemlösning som sker genom relationell förståelse som relationell problemlösning, vilket är det begrepp som används i detta arbete. Då frågeställningen utgörs av två delar - relationell problemlösning samt programmering - anpassades sökningarna därefter. Sökprocessen baserades på de rekommendationer som anges i Backmans (2016), Fribergs (2017a) samt Thuréns (2019) metodlitteratur. Sökningarna genererade källor som till större del behandlade en av de två delarna åt gången vilket gjorde att vi fick jämföra samt synkronisera resultaten med varandra och därefter dra slutsatser. De slutsatser som drogs visade att användning av programmering i matematikundervisningen främjar ett långt större antal kompetenser och förmågor än enbart stärkning av elevernas digitala kompetens vilket Regeringskansliet (2017) framförde som huvudsakligt argument för programmeringstillägget.

Detta självständiga arbete i fördjupningsämnet är skrivet inom ramen för utomhuspedagogik. I arbetet betonas värdet av att arbeta med grundskoleelever i en utomhusmiljö. Arbetet är grundat på systematiska undersökningar i olika databaser och urvalet är gjort efter avgränsningar och intresse. Hur ska man som lärare egentligen förhålla sig till utomhusvistelse? Utomhuspedagogik är något som antingen förtjusar eller avskräcker, men det viktigaste är att vi som pedagoger, blivande lärare eller lärare kan hjälpas åt att dela med oss av våra erfarenheter och upplevelser och vågar vidga våravyer för alla elevers lärande och vinning. Resultatet visar att utomhuspedagogik har en positiv koppling på elevers lärande och kunskapsutveckling. Att eleverna får vara ute i naturen, undersöka och arbeta tillsammans visar sig vara en otroligt viktig del i barns utveckling och inlärning. Det har visat sig att det finns mycket forskning kring positiva effekter av utomhuspedagogik dock upptäckte jag att det finns brister i forskningen när det gällde svårigheter/negativa effekter med utomhuspedagogik. Det som framkomunder läsningen var att bristande utomhuspedagogiska aktiviteter antingen berodde på tidsbrist från pedagogens sida eller på dåligt väder.

Uppsatsen bygger på en både kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i år 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga åren. Syftet är att beskriva elever och lärares syn på sin klassrumsmiljö.Uppsatsen har som mål att besvara följande syftesfrågor:Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut?Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö?Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön?Finns det skillnader mellan hur lärare och elever ser på klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar?Den fysiska miljön diskuteras sällan när det gäller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lärande och fysisk miljö är mycket sparsam, detta trots att de flesta är överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlärningen.Våra teoretiska utgångspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser. Vår slutsats är att den fysiska miljön inte har utvecklats i samma takt som den pedagogik som ligger till grund för undervisningen som bedrivs i våra klassrum idag.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete.

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ”casemetoden” som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ”casemetoden”.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras. Läraren ser positiv på att använda casemetoden i undervisningen med syfte att stimulera elevers initiativ- och analysförmåga. Dessutom visade resultatet att casemetoden bör kombineras med andra undervisningsformer t.ex. föreläsning och rollspel.

Jag har genom en självobservation studerat hur jag som värmländsk spelman har jobbat för att lära mig Ranungspolskorna av Jon Erik Öst. Syftet har varit att studera min egen läroprocess genom att tillägna mig musik från en annan tradition med noter som mästare. En central fråga i mitt arbete har varit om de förkunskaper jag haft räcker för att spela den nya traditionen eller om jag behöver addera ny kunskap, och i så fall vilken, för att lyckas. Jag har använt mig av videofilmning, ljudinspelning och loggboksskrivande för att dokumentera vad som hänt, och detta material ligger till grund för mitt resultat. Det teoretiska perspektiv som arbetet bygger på är mästarläran, dock med fokus på att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som har samarbetat, och inte en ytterligare människa som har agerat mästare. I och med att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som samarbetat så har inte ytterligare en människa agerat mästare i studien. Slutligen presenteras resultatet av studien under två rubriker där den första rubriken presenterar läroprocessen och den sista ger konkreta exempel på skillnader och likheter mellan Värmlands och Hälsinglands folkmusikgenre. Resultatet diskuteras därefter i relation till tidigare forskning och bakgrundslitteraturen som använts i föreliggande studie. / I have by a self-observation studied how I as a fiddler from the province of Värmland have worked to learn to play the Ranungspolskorna by Jon Erik Öst. The aim has been to study my own learning process by studying music from a different tradition with sheet notes as a master. A central issue in my work has been to find out if the previous knowledge I already have is enough to play the new music tradition or what new knowledge I need to add to succeed. I have been using video recording, audio recording and writing logbook to document what has happened, and this material forms the basis of my results. The theoretical perspective underpinning the work is master learning, but with focus on the cooperation between myself, my instrument and the sheet notes, and no another person acting as the master in the study. Finally I present the result of the study under two headings. The first one presents the learning process and the second gives concrete examples of the differences and similarities between the folk music genre from the provinces of Värmland and Hälsingand. The result is then discussed in relation to the previous research and background literature used in the present study.