Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare hanterar elevers svårigheter med skolspråket inom ämnet historia, och på vilket sätt lärarna konkretiserar ämnesinnehållet för elever med svårigheter att hantera skolspråket. Vilka metoder använder lärarna för att konkretisera sitt ämne för elever som har svårt att ta till sig skolspråket? Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av intervjuer, samt en inledande textanalys av några textstycken ur en lärobok i historia.

No description available.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa är en läromedelsanalys av läroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte på att granska om de utvalda läroböckerna genom aktörperspektiv förklarar människans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring läromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att läroböckerna tenderar att skrivas som stängda berättelser där aktörerna framställs som enskild isolerad fakta, vilket gör det svårt för läsaren att utvinna kvalificerade kunskaper från den fakta som läroböckerna erbjuder.

Sponsrade läromedel blir allt vanligare i svenska skolor, men än så länge saknas forskning kring användningen av dem. Vi var intresserade av hur lärare ser på sponsrade läromedel, och valde därför att genomföra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma gymnasielärare. I vår analys av det insamlade materialet har vi utgått från två för oss närliggande perspektiv på kunskap: det pragmatiska och det sociokulturella. Den samlade bilden av hur lärarna ser på sponsrade läromedel är komplex, och lärarna skiljer sig åt i uppfattning kring huruvida sponsrade läromedel är en tillgång eller ett hot mot den svenska skolan. Överlag uppfattas läromedlen ändå som något positivt, och som en möjlighet att få större samhällsanknytning i undervisningen. Sponsrade läromedel ses också som en möjlighet för eleverna att öva sin källkritiska förmåga. Samtidigt efterlyser de flesta av de intervjuade lärarna diskussioner och gärna någon form av riktlinjer kring hur sponsrade läromedel ska hanteras.

I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterära nittitalet och två av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, växer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras på vilken betydelse de två författarna anses ha haft för den litterära strömningen. Dessutom diskuteras hur kanonbildningen har sett ut. De läromedel som studerats i examensarbetet är kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmässiga avgränsningen är 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest använda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen. De aktuella avsnitten i litteraturhistorierna presenteras. Jämförelser mellan dem görs för att klargöra hur utvecklingen av bilden av nittitalet och de två författarna har sett ut. Vad gäller nittitalet fokuserar de tidiga litteraturhistorierna på brytningen med åttitalismens naturalism, samt på att nittitalisterna förespråkar fantasin, livsglädjen och skönheten. Mot senare tid läggs fokus alltmer på de nationalistiska, provinsiella och traditionella motiven i diktningen. Redan från början framstår Heidenstam som strömningens frontfigur och teoretiker, medan Lagerlöfs betydelse för strömningen sällan klargörs. Båda författarna har, med något undantag, under hela den undersökta perioden en självklar plats i gymnasieskolans litterära kanon.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas. Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet. Däremot finns det delar av materialet som dels är direkt ifrågasättande, dels har ett ifrågasättande syfte som dock inte uppfylls.   Nyckelord: Diskursiv textanalys, genussystem, grundskolans senare år, heteronorm, läromedel, sex och samlevnadsundervisning

This study examines how gender is at work in four series of teaching material of Swedish in the years 7-9 of the Swedish primary school. Analyzing eight books in total, and also their respective teacher’s manuals, the study focuses on the following aspects in both texts and pictures within the books: heteronormativity, marginalization, stereotypes, equality, and also general gender related issues. Doing so, this study approaches the analyzed material with the eyes of a feminist critic. Moreover, this study applies both a qualitative and a quantitative analysis as its method of approach.  Initially, the theoretical background and scientific method for this study is presented. Then follow the aims of the study, together with the questions this study seeks to answer. Thereafter the actual findings, the results of the two analyses, are presented – followed by a discussion of the former. The discussion is summed up by pedagogical implications of the results.  This study finds that women are very much marginalized within the books, with the men outnumbering the women by almost a three-to-one ratio. Stereotypes of masculinity and femininity are found frequently within the books, and they also follow the heteronorm very closely. Regarding equality, some books discuss the historical male dominance over women, but fail to highlight that modern day society is not, in fact, equal at all. In consequence, the study can conclude that the teaching materials do not fulfill their mission in accordance with the Swedish school syllabus.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på hur läromedel i matematik för år 4-6 tar upp kunskapen om prefixen kring vikt, längd och volym och vilka kunskaper elever i år 6 har i ämnet. Jag har analyserat fem olika läromedel och gjort en enkätundersökning i fem klasser. Genom min undersökning har jag kommit fram till att läromedlen ger eleverna för få tillfällen att praktiskt erfara kunskaper om de olika enheterna. De flesta informerar om vad prefixen betyder men det förekommer inga arbetsuppgifter där eleverna får lära och förstå sammanhanget och nyttan med att kunna dem. Resultatet av min enkätundersökning visade att många elever vet vad enheterna för längd, vikt och volym heter, men har dåliga kunskaper i vad prefixen betyder och svårigheter med att omvandla enheterna. I slutet av mitt examensarbete ger jag några förslag på hur undervisningen kan läggas upp för att ge eleverna större möjlighet att förstå prefixens betydelse och nyttan med kunskapen.

Uppsatsen är en undersökning av läroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrån ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom läromedel, där endast en liten mängd litteratur från icke västerländska delar av världen presenteras. Den visar även en framställning av icke västerländska delar av världen som statiska i kontrast till västerlandet där utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke västerländska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av världen och premieras sällan för originalitet.