The purpose of this study is to investigate the attitude and experience teachers have with digital learning materials. More specifically it seeks to find out to what extent the teachers use the digital learning materials, what positive and negative aspects the teachers themselves can see with their material but also if the material includes a guide, if it’s to any help to the teachers and what kind of training they have received in their digital learning material. Through the study, my conclusion is the following; the extent of the use of the learning material varies from teacher to teacher. The study also shows that participating teachers rarely uses just one learning material, but instead opts for a variety of materials, mixing both textbooks with digital learning materials. Further the studies shows that the biggest pro with these tools are that it’s easier to individualize the education while the biggest con is a lack of training in the specific tool or the fact that every student has the ability to go on the internet instead of working on their school work, the teachers’ guide is to somewhat use and there are some who wish for more training to be able to use their digital learning materials efficiently.

This study investigates the use of the terms genre and text type, the representation of fictional genres as well as the work procedures with the fictional genre short story in three Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school. To answer the research questions, the study was conducted with a combination of a quantitative and qualitative content analysis of relevant material regarding the terms genre and text type, fictional genres and the short story-genre in particular. The results show that the use of the terms genre and text type show similarities with slight variations between the digital educational materials. The representation of fictional genres showed a big difference concerning how many fictional genres were represented in each digital education material. The work procedures varied between the digital educational materials depending on the structure of the work and depending on the possibilities it provided for the teacher to adapt the material in the classroom.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två förlagsutgivna läromedel för ämnet engelska i Sverige bidrar till att stimulera elevers muntliga kommunikativa förmåga, samt hur de två läromedlen förhåller sig till varandra utifrån denna aspekt. En enkätundersökning ligger till grund för vår litteraturstudie, där fokus har varit att bilda oss en uppfattning om vilka förlagsutgivna läromedel i ämnet engelska som förekommer för årskurserna 1-3. Dessa läromedel visade sig vara Magic! 3 och Learn English. I vår granskning av dessa två läromedel har vi valt att utgå från de tre aspekterna social interaktion, engelska som ett dominerande språk samt förekomst avsånger och ramsor, eftersom forskning visat att dessa aspekter är viktiga förutsättningar för utvecklandet av unga elevers muntliga kommunikativa förmåga. Resultatet visar att båda läromedlen innehåller parövningar som enda uttalatinteraktiva aktiviteter. Ett annat resultat är att det svenska språket förekommer i instruktioner och översättningar i Magic! 3 men inte i Learn English, och ett tredjeatt båda läromedlen saknar tillhörande rörelser i samband med sånger och ramsor. Inte desto mindre är en av de slutsatser som vi dragit utifrån detta är att även deläromedelsdelar som inte uppenbart är interaktiva aktiviteter ändå kan användas i ett muntligt kommunikationsfrämjande syfte, genom att de sätts i ett interaktivt sammanhang. En annan slutsats vi har dragit är att Magic! 3 inte är uppbyggt i enlighet med forskningen, gällande användandet av svenska översättningar. Vi kan även dra slutsatsen att läromedlen bör vidareutvecklas gällande olika metoder för språklig input, exempelvis tillhörande rörelser till de inkluderade sångerna och ramsorna.

No description available.

No description available.

Målen i kursplanen för matematik uttrycks som matematiska förmågor, vilket eleverna ska möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga. Läroböcker i matematikämnet har en starkt styrande roll och om undervisningen ska utgå från vad som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller samt vilka förmågor som eleverna tränar när de arbetar med dem. Syftet med min studie var att undersöka hur läromedel i matematik behandlar matematiska förmågor. Med kompetensperspektiv som teoretisk utgångspunkt genomfördes en komparativ innehållsanalys bestående av två läromedel – Favorit Matematik och Matte Direkt Safari. Läromedlens uppgifter analyserades i förhållande till MCRF (Lithner et al., 2010) och analysguide för matematiska förmågor (Säfström, 2013). Analysen visade att Favorit matematik ger störst chans att öva på respektive förmåga men att procedurförmågan domineras i de båda läromedlen. För att eleverna ska utveckla de övriga matematiska förmågorna bör läraren ha en aktiv roll, använda sig av de förslag och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen samt ge utrymme till eleverna att resonera och kommunicera.

Denna studie utformades med syfte att identifiera faktorer som ramar in valet av läromedel vad gäller engelskämnet i år 1-3 och som därmed utgör en viktig del av förutsättningar för undervisningen. Vidare syfte var också att undersöka korrelationen mellan dessa faktorer och att bilda en uppfattning om lärares syn på läromedel. Data till studien samlades in genom en digital enkät uppbyggd främst av kvantitativa frågor men med ett kvalitativt inslag och riktade sig till lärare som arbetat i årskurs 3 under de senaste tre åren. Studiens utfall indikerar att faktorer inom det pedagogiska ramfaktorområdet är det som oftast och i störst utsträckning påverkar lärarnas val av läromedel. Exempel på dessa är lärarhandledning och läroplanen samt andra pedagogiska val. Ytterligare ramfaktorområden som studieresultatet indikerar har en inverkan är ekonomiska, personliga och organisatoriska faktorer. Resultatet av studien indikerar också att det finns en korrelation mellan hur bekväm lärare är med att undervisa i ämnet och hur många år de varit yrkesaktiva.

Syftet med den här studien var att undersöka representationen av män och kvinnor i ett läromedel i svenska för gymnasieskolan för att studera om det speglar den värdegrund som läroplanen har i fråga om genusmedvetenhet. Läroboken är skriven 2012 och tar avstamp i Gy11. Studien bygger både på en kvantitativ och en kvalitativ analys. Resultatet visar att läroboken har brister som både visar sig i den kvantitativa undersökningen där männen är överrepresenterade och i den kvalitativa analysen där det är tydligt att läroboksförfattarna behandlar manliga och kvinnliga upphovspersoners verk och gärning på olika sätt beroende på vilket kön de har. Kvinnornas verk framställs som mindre viktiga och deras gärningar som trevande och slumpvisa i jämförelse med männens.

Uppsatsen analyserar Monica Reichenbergs bok Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet (2014) och Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik (2012). Syftet med analysen är att undersöka vad blivande lärare erbjuds när det gäller specifika metoder och arbetssätt i två av de läromedel som används i grundlärarutbildningen med avseende på undervisning i läsförståelse i skolan. Fokus ligger på vad böckerna innehåller när det gäller olika metoder som används i arbetet med elevers läsförståelse. Men även lärarens roll i undervisningen av metoderna och hur läroböckerna stämmer med läroplanen avseende undervisningen i läsförståelse. Uppsatsen utgår från metoden komparativ analys och fokuserar på likheter och skillnader genom att systematiskt undersöka vad som har tagits med eller uteslutits och vad som betonas eller tonas ner Analysen visar att medan Reichenberg fördjupar sig mest i faktatexter fördjupar sig Westlund i olika slags texter exempelvis skönlitteratur och faktatexter och Westlunds bok går mer på djupet än Reichenbergs bok som är mer kortfattad. Innehållet i båda böckerna ger mycket kunskaper om läsförståelse, olika metoder och arbetssätt och stämmer väl ihop med läroplanen för grundskolan för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen i läsförståelse.

Denna studie är en analys av läromedelsserierna Prima svenska och Zick Zack med inriktning på målen och det centrala innehållet i den aktuella läroplanen. Studien har ett elevperspektiv för att ta reda på elevers förståelse av uppgifterna samt målen i de läromedel som de använder. Detta har gjorts genom att en enkät har delats ut till totalt 40 elever i årskurs 5. Samtliga övningsböcker i läromedelsserierna har även analyserats utifrån den reviderade läroplanen från 2017 (Lgr17). Resultatet visade att Prima svenska möter målen i Lgr17. Detta trots att den är framtagen efter läroplanen som kom 2011 och att den reviderade upplagan har fått en betydligt större del av målen som inkluderar IKT. Zick Zack mötte ej alla mål i läroplanen men det ska tilläggas att de ej hävdar att de är framtagna efter läroplanen. Uppgifterna i Zick Zack fokuserade till stor del på läsförståelse men det läromedlet är mer inriktat på grammatik och ord- och begreppsförståelse. Prima svenskas uppgifter hade stort också fokus på läsförståelse men även att skriva texter.  När det gäller elevernas åsikter om läromedlen är de relativt nöjda med dem men de tycker att uppgifterna är upprepande och de tycker inte om läsförståelsen. När det gäller elevernas förståelse av målen och uppgifterna tycker de att böckerna har ett avancerat språk vilket skulle kunna förenklas för att öka förståelsen.