<p>I detta examensarbete diskuteras frågor kring lärares val av läromedel igymnasieskolans engelskundervisning. Läroboken har en mycket stark roll inom skolan,framför allt inom språkundervisningen, även om lärarna är fria att välja att arbeta utanen lärobok. Syftet med detta examensarbetet är att studera varför lärare väljer att arbetamed en lärobok, eller varför de väljer att arbeta med annat material i sin undervisning.Tanken är att diskutera vilka eventuella för- och nackdelar en lärobok har framför andraläromedel och förklara dess popularitet.</p><p>I examensarbetet presenteras tidigare forskning inom ämnet, samt annan litteraturkopplat till området, följt av egen datainsamling i form av intervjuer. Den tidigareforskningen visar på att en stor del av lärarna arbetar med lärobok, och att läroboken isig är kritiserad, men även nödvändig för många. Läroboken fungerar som stöd ochskapar ordning och struktur som är oerhört viktig för många elever och lärare.</p><p>Den litteratur och forskning som presenteras fungerar som inramning av ämnet ochlägger grunden för diskussionen och de intervjuer som presenteras i examensarbetet.Intervjuerna ger möjligheten att studera fyra lärare med olika lång erfarenhet inom yrketoch på så vis få en inblick i deras arbete och vardag inom gymnasieskolan. Lärarnaanvänder sig av läroboken i olika stor utsträckning, men sammanfattningsvis kan detsägas att läroboken har flera positiva effekter på undervisningen, men att valet avläromedel i grunden ligger på eleverna och själva läroboken.</p><p>I slutet av examensarbetet knyts den tidigare presenterade litteraturen ochforskningen samman med intervjuerna för att forma en diskussion där läroboken ochalternativa läromedel diskuteras sida vid sida. Det visar sig att läroboken är ett merkomplext fenomen där flera aspekter måste tas i hänsyn innan den kan förkastas ellerhyllas. En bra lärobok kan vara ett vara ett viktigt stöd för både lärare och elever, medanen undermåligt använd lärobok kan hämma undervisningen. Gråskalan mellan dessa tvåär naturligtvis omfattande och det är närmast omöjligt att påstå att den ena är bättrelämpad än den andre utan stor inblick i både läraren och elevernas situation.</p>

<p>Syftet för denna undersökning är att genom läromedelsanalys belysa hur läsförståelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestått av textanalys av ett antal läromedel i SO och NO, avsedda för skolår 7-9, samt kompletterande intervjuer med några lärare som använder de aktuella läromedlen i sin undervisning. I jämförelsesyfte har sedan diskursanalysen använts som analysmetod.</p><p>Resultatet visar att lärarstöd för läsförståelseundervisning, direkt riktat mot lärobokstexten, endast förekommer i SO-läromedlen och då främst i läromedlet för samhällskunskap. Intervjuerna visar, inom både SO och NO-diskursen, att kunskap om läsförståelseteorier är en viktig faktor för att läraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstå texten i respektive ämne.</p><p>En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap om läsförståelse hos lärare i alla ämnen och att ett samarbete om elevers läsning över ämnesgränserna bör eftersträvas.</p>

<p>Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism och</p><p>sociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen i</p><p>matematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalys</p><p>med kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven på</p><p>lärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan vi</p><p>också se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik och</p><p>eleven. Vi diskuterar även kring läromedlens interaktionsmöjligheter då en grundläggande del</p><p>i vår uppsats är kommunikation och samspel. Vår slutsats är att de utvalda läromedlen har</p><p>olika förutsättningar för dessa interaktionsmöjligheter, bland annat beroende på vilket</p><p>perspektiv på lärande som främst genomsyrar läromedlet.</p>

<p>This article evaluates the narrative and it´s didactic role in historiographic textbooks for schools. The primary study is a comparing qualitative analysis of the narrative in the different textbooks. The result leads to a pedagogical discussion based on Kieran Egans theories about cognitive tools, and how they shape our comprehension. The theoretical background defining and discussing narrative as a concept is partly based on a semiotic view, part linguistic. The main conclusion of the work is how the narrative seems to be a product of discourse in the ways the textbooks differ at the most from each other; Broken down, how the role of the writer and the reader and their conception of the world take part I a significant comprehension of the stories told in history textbooks.</p> / <p>Uppsatsen ser till narrativet och vilken roll det spelar för läromedel i historieämnet. Genom kvalitativ analys jämförs olika läromedel från 1900-talets början samt läromedel ifrån början av 2000-talet för att se till vilken utveckling berättandet har haft historiskt sett. Den teoretiska bakgrunden vilar på ett semiotiskt perspektiv samt ett lingvistiskt perspektiv av narrativet, för att vidare avsluta med en pedagogisk diskussion där Kieran Egans teorier kring hur kognitiva verktyg formar vår förståelse är i fokus. Den huvudsakliga slutsatsen i uppsatsen är att narrativet agerar som en produkt av diskursen där de olika undersökta läromedlen skiljer sig som mest; Enkelt sett, beroende av författare och läsare, deras roller och den uppfattning de äger i världen skapas en unik förståelse av berättelserna i historieläromedlen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Medieämnets korta historia som skolämne och dess splittrade karaktär gör att det finns en avsaknad av nedtecknad forskning kring utarbetade arbetssätt och arbetsformer. Detta gör det svårt för lärare och speciellt nya lärare som inte har en bakgrund inom Mediebranschen i utformningen av undervisningen. Förut fanns det mycket tydligare instruktioner i styrdokument riktade till skolan, men i och med nya pedagogiska synsätt är det kanske främst läromedlen som nyblivna lärare kan vända sig till för att få hjälp när det gäller utformandet av undervisning.</p><p>Denna studie syftar därför till att undersöka vilka arbetssätt och arbetsformer som tar sig uttryck och erbjuds medieämnet i ett läromedel riktat till gymnasiets medieprograms karaktärskurser. I studien har jag kvantitativt studerat sex stycken av tolv böcker som ingår i läromedelsserien ”Medieboken” genom att räkna förekomsten av ord som sedan fått bilda kategorier för olika arbetssätt. Kategorierna har jag i sin tur fört över i diagram för att illustrera de olika arbetssätten. Slutligen har jag diskuterat de olika kategorierna som växte fram utifrån John Steinbergs tre pedagogiska huvudinriktningar Förmedlingspedagogik, Motivationspedagogik och Processpedagogik och prövat min hypotes som tog utgångspunkt i att det skulle vara elevaktiva arbetssätt som skulle dominera uppgifterna i böckerna. Studien visar att den mediedidaktik som formuleras i läromedelsserien ”Medieboken” överensstämmer till stor del med Steinbergs Motivationspedagogik.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att genom en läromedelsanalys jämföra betygsmålen för EN 1201 (Engelska A) med sex utvalda läromedel, varav tre läromedel för yrkesförberedande program samt tre för studieförberedande program, för att granska om de satta målen uppnås. Det har även undersökts huruvida läromedel avsedda för studieförberedande respektive yrkesförberedande program innehåller skillnader med avseende på hur de behandlar betygsmålen.</p><p>Resultatet visar att inget läromedel når upp till alla mål och det är främst två mål som fattas i läromedlen: (1) att jämföra kulturtraditioner/levnadssätt/samhällsförhållande samt (2) elevers reflekterande över lärandet. Även texter och övningar utifrån elevers studieinriktning saknas ofta. Grammatik får stor plats i läromedlen fast att det inte finns med som ett specifikt mål.</p><p>Slutsatsen är att lärare inte enbart kan stödja sin undervisning på läromedlen utan det krävs en professionell tolkning av målen och en lokal arbetsplan för läraren att stödja sin undervisning på. Lärare bör komplettera med extra material för att täcka in samtliga betygsmål i sitt undervisningsmaterial.</p><p>Nyckelord: betygsmål, EN 1201, läromedel, yrkesförberedande – och studieförberedande program, gymnasiet</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this final paper is to compare the goals to aim for in the syllabus for EN 1201, using a textbook analysis, with six teaching materials. Three teaching materials for so-called vocational programs and three teaching materials for theoretical programs have been analysed to see whether the goals are reached or not. It has also been examined if there are any differences how the goals are reached for in the different programs. A personal interpretation of the goals has been made.</p><p>The result showed that none of the teaching materials reached all the goals. There are mainly two goals missing in the books: (1) reflection over ways of living, cultural traditions and social conditions in English speaking countries, and (2) increased responsibility for developing the student’s language ability. The goal which focuses on students’ fields of study is often missing as well, but not to the same extent as (1) and (2) above. Grammar takes up an unproportionally big part of the textbooks and workbooks, considering the fact that there is no explicit goal about grammar in EN1201.</p><p>The conclusion is that the teachers cannot build their teaching entirely on the teaching material. Teachers need to professionally interpret the goals and make their own local syllabus to support their teaching. Teachers have to find extra material in order to cover all the goals.</p><p>Key words: EN 1201, goals to aim for, teaching material, vocational and theoretical programs, upper secondary school.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod använder jag mig av diskursanalys.</p><p>I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehållet i läromedlen struktureras utifrån en västerländsk/kristen syn på religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna är organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bär på kristna värderingar, och kristendomen är den religion som får överlägset mest utrymme.</p><p>”Vi” framställs som en enhetlig grupp som i första hand är just kristna, men även västerländska, i betydelsen moderna, demokratiska och jämlika humanister. ”Dom” kategoriseras utifrån ”Vår” utblickspunkt som en motpol, eftersom ”Vi” ytterst definierar oss själva utifrån ”De Andra”. ”Dom” är således våldsamma, odemokratiska och ojämlika.</p><p>Ur den mångfacetterade kategorin ”Dom” framstår en grupp som särskilt annorlunda – det som i läromedlen kallas ”naturfolk”. Dessa tycks existera i en svunnen mytisk tid, och kopplas till det vidskepliga och irrationella. De är underställda naturens krafter, till skillnad från ”Oss” som har makt över våra egna liv.</p>

Examensarbetet försöker mäta och beskriva huruvida den värdegrund som uttrycks i grundskolans läroplan (Lpo94) återfinns i läroböcker för högstadiet i ämnet historia. Arbetet består av en litteraturstudie samt en kvalitativ textanalys av tre läroböckers beskrivningar av två olika historiska epoker. Arbetets syfte är att redogöra för hur läroböckerna beskriver de två historiska epokerna utifrån ett perspektiv att de bör förmedla värdegrunden samt att göra en jämförelse mellan hur detta görs i de två olika epokerna. Arbetet visar på att läroböckerna intar en neutral och faktaförmedlande hållning. Läroböckernas olika kapitel skiljer sig åt då olika historiska epoker beskrivs olika och att innehållet därmed skiljer sig åt på ett sätt som får konsekvenser för förmedlingen av värdegrunden. En slutsats av detta är hur betydelsefull lärarens insatts är för förmedlingen av skolans värdegrund.

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.      Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg.

Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag. Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen. Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden vardag, fritid, handel och skola samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag. Underkategorier skapades inom varje område som representerade de mest förekommande ämnena. Området vardag var störst till antalet i alla tre läromedel med 52 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna följt av området fritid med 23 procent och handel med 20 procent av problemuppgifterna. Det minst förekommande området var skola som endast utgjorde 5 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna. Studiens slutsatser visar att andelen vardagsrelaterade problemuppgifter är låg och att variationen av ämnen i de vardagsrelaterade problemuppgifterna kan förbättras. / The purpose of this study is to investigate the similarities and differences between three different textbooks in third-grade mathematics from different decades. It also investigates how the element of real-life related problems has changed in quantity and in content. The questions asked in the study highlight what similarities and differences the three examined textbooks have in layout, what percentage of the problems that are real-life related and in which way these problems relate to students everyday life. Three different publishers that published textbooks in mathematics grade three between the years of 1980 and 2010 were contacted for information about their most sold textbooks during that time. One textbook from each publisher was chosen and the method that has been used to answer the questions of this study is a comparative text analysis of the three chosen textbooks. The result of the study shows that the total amount of tasks in the studied textbooks was reduced with 50 percent from 2311 tasks in the textbook published year 1988 to 1195 tasks in the textbook published in 2008. The share of real-life problems had increased with approximately 75 percent in the studied textbooks but the share is still low in 2008 while the problem tasks only constitute less then ten percent of the total amount of tasks in all of the studied textbooks. The problem tasks that has been classified as real-life problems were categorized after Erikssons (2009) in four different areas; activities of daily living (ADL), leisure, business and school depending on wich way the real-life problem relates to the students everyday life. Subcategories were found that represent the most common topics of the four different areas. The area ADL was most common with 52 percent of the real-life problems followed by leisure with 23 percent and business with 20 percent. The least common area was school with only five percent of the real-life problems. From this was concluded that the share of real-life problems is low and that the variation of topics among the real-life problems can improve.