<p>Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.</p><p>     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg.</p>

<p>En studie har gjorts av fem bildredaktörer på läromedelsförlag. Genom att genomföra intervjuer som kretsar kring deras egen syn på sin yrkeskunskap, förhållandet till andra pedagoger samt visuell läskunnighet, har utmärkande resonemang hos informanterna uppmärksammats och analyserats. Det resonemang de själva fört kring sin yrkesuppgift har varit stommen i studien.   Studien visar att bildredaktörer är en yrkesgrupp som tydligt betonar, först och främst, sin erfarenhet men även sin intuition som de viktigaste komponenterna när man väljer bilder till skolelever, då ingen specifik utbildning konstituerar professionen. Utifrån deras resonemang har framhållits synen på bland annat visuell läskunnighets betydelse i främst läromedlen men även utifrån skolans undervisningssammanhang. Att bildredaktörens yrke, i likhet med läraryrket, har en pedagogisk utgångspunkt ser bildredaktörerna som självklart men har inte enbart positiv inställning till hur samarbetet med lärare och läromedelsförfattare kan vara. Bildredaktörerna har en stor erfarenhet av bildmaterial och ser helst att både läromedelsförfattare och lärare interagerar utifrån det material som utväljs av bildredaktörerna.   Yrkesgruppen har en positiv inställning till sitt yrke men hamnar i kontakten med elever i ett val om man ska lyssna till elevernas syn på bilder eller om man ska förlita sig på sin egen yrkeskunskap.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka ordinlärning i franska för årskurserna 7-9. Då jag själv har fått lägga ner mycket tid på ordinlärning i mina franskstudier har jag kommit att ställa mig frågan hur man arbetar med ordutlärning i nybörjarundervisningen på högstadiet. Eftersom orden är språkets grundstenar anser jag att det är oerhört viktigt att som lärare besitta kunskap om hur man på ett systematiskt sätt hjälper eleverna att bygga upp sitt ordförråd. </p><p>I litteraturgenomgången hade jag för avsikt att ge en teoretisk bakgrund till min undersökning. Jag tog min utgångspunkt i språkinlärning i största allmänhet för att så småningom inrikta mig mer specifikt mot ordinlärning. I undersökningsdelen var målet att studera hur man bearbetar ord i ett antal läromedel i franska för årskurserna 7-9. Jag avsåg även att ta reda på om det fanns skillnader mellan böckerna i denna fråga. Resultatet av undersökningen visar att de läromedel jag har granskat bearbetar ordkunskapsuppbyggnad på olika sätt genom att olika typer av övningar och arbetssätt prioriteras.</p>

<p>Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:</p><p>Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.</p><p>Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.</p><p>·Andel uppgifter av undersökande karaktär</p><p>·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.</p><p>Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades. Sedan denna brytpunkt syns också en vidareutveckling, där nya läromedel som Den flygande matten väger in tungt.</p>

<p>Syftet med mitt arbete har varit att jämföra två läromedel i tyska för svenska nybörjare, år 7, från två olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om så är fallet , vari dessa består. Jag har studerat olika språkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan läromedlens upplägg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstår. Jag går i kronologisk ordning igenom olika språkundervisningsmetoder och vad som kännetecknar dessa. Därefter presenterar jag de två läromedlen och gör en jämförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att läromedlen skiljer sig åt och jag finner tydliga tecken på att båda läromedlen är starkt påverkade av och konstruerade utifrån de metoder som varit dominerande under tillkomståren.</p>

<p>Utgångspunkt för detta examensarbete är de sjunkande elevprestationerna i matematik. I en rapport av Skolverket (2007) konstateras att det är allt färre elever som når upp till målen i matematik i årskurs nio. Denna studie fokuserar på matematikbokens roll i matematikundervisningen, då det i tidigare forskning framkommer att stora delar av lektionerna består av att eleverna arbetar självständigt i matematikboken. I avsnittet tidigare forskning fokuserar studien på vad matematikboken kan få för konsekvenser för elevens möjligheter att utveckla en matematisk förståelse. Det som tydligt framkommer i detta avsnitt är att matematikboken främst används då eleven arbetar självständigt med eget arbete. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt matematikboken används i undervisningen samt lärares uppfattning kring matematikbokens möjlighet att ge elever matematisk förståelse. Den empiriska undersökningen i detta arbete består av två intervjuer. De deltagande lärarna är båda verksamma i de tidigare åren och är utbildade i ämnet matematik. Resultatet av den empiriska studien visar upp två olika sätt att förhålla sig till matematikboken. Det som tydligt framkommer är att lärarens uppfattning kring huruvida matematikboken har möjlighet att stimulera att elever utvecklar en matematisk förståelse påverkar lärarens förhållningssätt till matematikboken i undervisningen. I resultatet framgår att den lärare som var mest bunden till matematikboken talade mindre om matematisk förståelse och såg matematikboken som en kunskapsförmedlare och ett sätt för läraren att försäkra sig om att eleven utvecklade en matematisk förståelse. Medan den lärare som var minst bunden till matematikboken mer talade om matematisk förståelse och var av den uppfattningen att matematikboken inte hade förmåga att stimulera att elever utvecklade en matematisk förståelse. Det som framkom i lärarnas utsagor visar både likheter och skillnader med det som framgår av tidigare forskning inom liknande ämnesområde. Likheter med vad tidigare forskning konstaterat är att matematikboken används i elevens eget arbete. Skillnader var att ingen av lärarna baserade den lärarledda undervisningen utifrån matematikbokens innehåll.</p>

<p>I examensarbetet analyseras läromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är hur många gånger kvinnor/flickor och män/pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som är kopplade till personerna.</p><p>Läromedlet Wings för år 7-9 har gåtts igenom och varje gång texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller män/pojkar har detta antecknats. Den person som har en framträdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benämnts som ”huvudroll” i undersökningen. För ”huvudrollerna” har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för läsaren. Handlingar och attribut som är kopplade till ”huvudrollerna” har även antecknats. En analys görs också av foton på ”huvudrollerna” Kerrie och David och deras familj, släkt och vänner som finns i Base Book 7 (2003).</p><p>Undersökningen visar att Wings i stort förmedlar ett sunt genusperspektiv, där kvinnor/flickor och män/pojkar får lika stort utrymme och där både kvinnor/flickor och män/pojkar presenteras i sammanhang som visar på könens lika möjligheter. Samtidigt finns skildringar som förmedlar traditionella könsroller och negativa förväntningar på kvinnor/flickor och män/pojkar. Examensarbetet visar på vilka styrkor och svagheter läromedlet har ur ett genusperspektiv, samt hur man som lärare kan använda dessa i arbetet kring genus med eleverna.</p>

<p>Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs. De böckerna är:  Levande Historia 2 version II (Hildingsson, 1987), Historia för högstadiet  (Öhman, 1989), Historia Kompakt (Almgren, Almgren, & Wikén, 1995), Historia 2, (Öhman, 1996), Grundbok Historia Puls  (Körner & Lagheim, 2002),  SO. S Historia,  (Ivansson & Tordai, 2003) och Historia, (Folkebrant, 2003). Studieobjektet i min granskning är hur stort utrymme och på vilket sätt kvinnor beskrivs i de olika böckerna. Ett par huvudfrågor är: Är de aktörer eller är de passiva?</p><p>Undersökningen grundar sig på två antaganden: att genus är något som ständigt skapas och återskapas och skiljer sig från det biologiska könet samt att läromedel har en stark inverkan på undervisningen i grundskolan.</p><p>Studien består av en komparativ innehållsanalys, som används för att se vilka diskurser texterna ger uttryck för, eftersom förhållandet i utrymme mellan kvinnor och män visar vilket ”värde” eller ”tyngd” de två könens berättelser ges. De storheter som innehållsanalysen räknar är män/kvinnor och passiva/aktiva.</p><p>I undersökningens resultat framkommer att kvinnor ges betydligt mycket mindre utrymme i samtliga böcker. I de senare utkomna böckerna får kvinnor något mer utrymme. När det gäller aktiva kvinnor är förändringen tydligast.</p><p>Slutligen visar undersökningen hur resultaten kan användas i lärararbetet.</p>

<p>Vilka läromedel är bra och vilka är mindre bra? Som lärare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lärare är det inte det lättaste att skilja agnarna från vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska läromedlet <em>Språkdax 2 </em>och närmare bestämt beståndsdelarna <em>Läsdax 2, Skrivdax 2 </em>och dess lärarhandledning, <em>Lärardax 2</em>. Jag har tagit reda på om detta läromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i årskurs tre.</p><p> </p><p>Eftersom nationella prov i årskurs tre ännu bara genomförts som testomgång och därmed är väldigt nytt, tar även detta en stor del i uppsatsen. Jag har jämfört bland annat likheter och skillnader mellan läromedlet och provet, avvägningen mellan text och bild etcetera. För att ta reda på detta har jag intervjuat provkonstruktören för nationella provet i årskurs tre i grundskolan som också försett mig med provmaterialet som jag sedan satt mig in i.</p><p> </p><p>Lärarhandledningen utlovar att läromedlet arbetar mot kursplanernas mål i svenska för årskurs tre, som också är de mål som prövas i nationella provet. Resultatet visar att eleverna får öva på och arbeta med alla mål som prövas i det nationella provet för årskurs tre i grundskolan. Men eleverna kan gå miste om kunskap som prövas i det nationella provet om exempelvis läraren inte följer läromedlets handledning eller väljer bort vissa delar i den. Samtidigt kanske läraren tillgodoser eleverna med denna kunskap på annat sätt.</p>

<p>I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker i</p><p>matematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet med</p><p>uppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessa</p><p>kopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts för</p><p>att urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefär</p><p>en tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter som</p><p>knyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden,</p><p>fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgifter</p><p>med vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler. De</p><p>vardagsrelateringar som görs i läromedlen kan förbättras både i fråga om variation och vilka</p><p>räknesätt som används vid lösning av uppgifterna.</p>