I en alltmer globaliserad och digitaliserad värld krävs ett kritiskt förhållningssätt till den information man möter, alltså ett critical literacy-perspektiv. Med läromedel som en central del av undervisningen är det av intresse att undersöka om läromedel främjar critical literacy. Därför är syftet med denna studie att undersöka och sammanställa om, och i så fall hur, läromedlen ABC-klubbens samt Livet i Bokstavslandets läsebok, arbetsbok och lärarhandledning för årskurs 3 gör det möjligt att arbeta med critical literacy. Med utgångspunkt i en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod sammanställs materialet, de frågor och uppgifter som återfinns i läromedlen ABC-klubben och Livet i Bokstavslandet, i tre tabeller. Tabellerna är kategoriserade enligt Allan Luke och Peter Freebodys fyra praktiker, Sten-Olof Ullströms uppgiftskulturer samt huruvida uppgifterna utförs enskilt eller tillsammans med andra. Genom en jämförande analys undersöks dessa läromedel för att ta reda på om och i så fall hur critical literacy representeras. Frågor och uppgifter som stödjer ett kritiskt förhållningssätt finns i båda läromedel, det representeras däremot på skilda sätt. Ytterst få frågor och uppgifter uttrycks explicit vara av kritisk karaktär utan det är snarare upp till läraren att se den möjlighet det skapar. Det är alltså inte frågorna och uppgifterna ensamma som blir ett critical literacy-arbete utan de kan snarare bli det beroende på hur de sedan tillämpas i undervisningen. / In a globalized and digitalized world there is a greater demand for a critical approach towards the flow of information, ergo a critical literacy perspective. With teaching materials as a central part of education it is of interest to research if teaching materials foster critical literacy. Therefor it is the purpose of this study to examine and compile if and in that case how the teaching material ABC-klubben and Livet i Bokstavslandet textbook, workbook and teacher’s manual for grade 3 makes it possible to work with critical literacy. Based on a combination of a qualitative and quantitative method the material that is found in the teaching materials ABC-klubben and Livet i Bokstavslandet is compiled in three charts. The charts are categorized according to Allan Luke and Peter Freebodys four resources, Sten-Olof Ullström’s task cultures and whether the tasks are done alone or with others. Through a comparative analysis the teaching materials are examined to find out whether critical literacy is represented. Questions and tasks that support a critical approach is present in both teaching materials, although represented in different ways. Few questions and tasks are explicitly told to be of a critical character, it is rather up to the teacher to se the opportunity. It is not the questions and tasks alone that become critical literacy, but rather how they are applied in the teaching.

This study investigates how men are portrayed in two different textbooks designed for courses in English 5 and Swedish as a second langue 1 at Swedish upper secondary school level. By examining which type of character traits male characters display in mentioned textbooks the goal was to decide whether main characters of the male sex are portrayed as gender stereotypical or not. Discourse analysis, social constructionism theory and systematic functional linguistics have been used to reach the conclusion that examined textbooks do portray male characters in a gender stereotypical manner. The results show that nine out of ten characters have stereotypically male character traits. The two most common characteristics are successful and aggressive.

Denna studie berör skönlitteraturens plats i undervisningen och hur man genom den skönlitterära läsningen kan stimulera elevers läsförståelse. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare går tillväga när de väljer skönlitterära texter till undervisningen, samt vilka lässtrategier de använder sig av för att utveckla elevers läsförståelse. Studien berör även de stigande resultaten i internationella mätningar och hur lärare kan arbeta med läsförståelse för att behålla dessa resultat. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3 samt observationer av lektioner i deras klasser. Förutom att lägga fram resultat från de medverkande lärarnas bearbetning av skönlitteraturen, kommer även lärarnas uppfattning om hur de använda lässtrategierna påverkar elevers läsförståelse presenteras. Studien visar att det är viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att utveckla en god läsförståelse. I studiens resultat framkommer även vikten av att en vuxen behöver stötta elever i deras val av skönlitterär bok, då det visat sig att de annars har lätt att välja en bok som inte ligger på rätt nivå utifrån deras läsförmåga.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna resonerar kring läromedel inom SO-undervisningen i årskurserna 1–3. Utifrån ett sociokulturellt didaktiskt perspektiv ges i denna studie svar på våra forskningsfrågor. Genom vald metod i form av frågeformulär framställs respondenternas kvalitativa svar. Resultatet synliggör hur, vad och i vilket syfte lärare använder läromedel inom SO-undervisningen på varierande vis. Slutsatsen blir utifrån lärares gemensamma synsätt att läromedel lägger grund för undervisningen och att material bör kombineras. Det synliggörs även samband med tidigare forskning kopplad till denna studie.

Hur Svenska kyrkans gudstjänstliv presenteras i sex olika läroböcker från 1973, 1980, 1997, 2001, 2014 och 2017. Resultatet jämförs med gällande läroplan och Grace Daies teori om sekularisering.

Digitaliseringen i skolan med bland annat dess digitala läromedel skapar idag förutsättningar för att arbeta med multimodalitet på ett lättare och ett mer utvecklat sätt än tidigare. Även i skolans styrdokument framgår det att detta är ett område, i vilket eleverna ska få kunskap. Denna studie syftar till att identifiera vilka meningsskapande resurser som används i ett digitalt material med utgångspunkt ur ett multimodalt perspektiv. Materialet omfattar ett urval ur Gleerups digitala läromedel i svenska för årskurs 7-9. Inriktningen är mot berättande texter och lyrik. Materialet analyseras med utgångspunkt från följande frågeställningar: Vilka olika multimodala funktioner används i det digitala läromedlet? På vilket sätt samspelar olika medier? Hur underlättar det multimodala framställningssättet kommunikationen mellan läromedel och elev? Den analysmodell som används i studien utgår från ett antal frågor som ställs till var och en av de artiklar som valts ut ur materialet. Urvalet är hämtat från olika nivåer i den struktur som läromedlet presenterar. Resultatet tyder på att användningen av olika medier är begränsat och att materialet i stort sett håller sig inom teckenvärldarna skriftlig och visuell design. Uppbygganden och strukturen är i mångt och mycket hämtat från den traditionella läroboken i pappersform. Kopplingarna mellan skriftlig verbal text och exempelvis bild är många gånger diffus och svårtolkad och kan kräva en viss förförståelse av användaren för att kunna kopplas på ett sätt som bidrar till meningsskapande. Det begränsade multimodala framställningssättet gör det svårt att besvara hur kommunikationen förstärks och hur det multimodala framställningssättet fungerar som meningsskapande i det material som analyserats.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriveratt NTA:s digitala läromedel "Kroppen" kan användas för att stödja elevers lärande i naturvetenskap samt vilka upplevelser elever beskriver i samband med arbete med NTA:s digitala läromedel "Kroppen"? Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra fokusgrupper med tre elever i vardera fokusgrupp samt en femte fokusgrupp med fyra elever. Det teoretiska ramverk studien utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet. Resultatet från lärarintervjuerna visar att NTA:s digitala läromedel "Kroppen" har en för hög nivå på faktatexterna samtidigt som de tredimensionella (3D) modellerna skapar förståelse för hur kroppen fungerar. Resultatet visar även att lärarna kan behöva stödja eleverna i att se samband mellan de digitala kunskaperna de skaffar sig och det verkliga livet. Resultatet visat att om NTA:s digitala läromedel gällande människokroppen ska fungera mer optimalt behöver lärare arbeta med de naturvetenskapliga begreppen för att skapa en förförståelse innan eleverna börjar arbeta med läromedlet "Kroppen" . Resultatet från lärar- och elevintervjuerna visar också att berättelsen i NTA:s digitala läromedel "Kroppen" skapar engagemang och motivation hos eleverna för att genomföra alla uppdrag och laborationer, men att texterna lämpar sig för de högre årskurserna. Eleverna i studien uttrycker även att de upplever att 3D-modellerna hjälper dem att förstå svåra naturvetenskapliga begrepp. Det eleverna dock saknar är fler fysiska laborationer, vilka lärare som tänker använda sig av NTA:s digitala läromedel "Kroppen" kan tänka på i sin framtida undervisning. / <p>NO</p>

Denna studie undersöker de fyra senaste utgåvorna av läromedlet Religion och liv. Med hjälp av Stuart Halls teori om representation undersöks på vilket sätt kristna, kristen tro och kristet liv framställs i läroböcker för högstadiet.

Denna studie innefattar en läromedelsanalys där strategier som förespråkas i läromedel för elever i skolår 1-3 i subtraktion med tiotalsövergång undersökts. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades elevernas svårigheter för subtraktion vilket därmed väckte en nyfikenhet. Fyra frågeställningar tas till hjälp för att undersöka ämnet; När i skolår 1-3 introducerar de olika läromedlen tiotalsövergång i subtraktion? Vilka olika strategier för tiotalsövergång i subtraktion förespråkas i de olika läromedlen för matematik? Hur representeras subtraktion med tiotalsövergång i de olika läromedlen? Hur motiveras de strategier och representationer som förespråkas i de olika läromedlen? Resultatet visar att subtraktion med tiotalsövergång oftast inleds i skolår 2 samt att flera av strategierna är desamma i de olika läromedlen. Däribland subtrahera till 10 och uppställning som strategi. I samtliga läromedel framhålls även vikten av relationen mellan addition och subtraktion. I lärarhandledningarna framhålls användandet av konkret material samt att lära tillsammans som viktigt.

Inledning. Dålig kosthållning kan medföra negativa konsekvenser för individens hälsa senare i livet. En individ som har kunskaper om kost är också bättre utrustad att fatta goda beslut. Vi har därför valt att undersöka vilka aspekter inom livsstilssjukdomar, som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, som beskrivs samt vilka kostråd som presenteras i ett antal läromedel inom ämnet Naturkunskap på gymnasiet. Metod. Vi har gjort en innehållsanalys av fyra olika läromedel. Analysen resulterade i ett antal teman som belyser olika aspekter av livsstilssjukdomar och kostråd. De teman vi hittade var “forskningsläget och orsaker till sjukdom”, “förebyggande åtgärder”, “konsekvenser” och “allmänna kostråd”. Tidigare forskning. Forskningen vi har tagit del av visar att en diet som är rik på livsmedel från växtriket och som samtidigt begränsar intaget av fett är bra för dels de som ligger i riskzonen att drabbas av hjärt- kärlsjukdom eller typ 2-diabetes, dels personer med diagnostiserad sjukdom. Växtbaserad kost hanterar dessutom samtliga kostrelaterade riskfaktorer för båda livsstilssjukdomarna, vilket är önskvärt med tanke på att prevention utifrån enstaka riskfaktorer inte har samma effekt som ett helhetsgrepp. Även behovet av förebyggande arbete bland barn och skolungdomar poängteras, då utvecklingen av sjukdomarna startar tidigt i livet. Resultat. Vår studie visar att läromedelsförfattare väljer att fokusera på olika aspekter av livsstilssjukdomarna med skillnader avseende orsak, möjlighet till förebyggande och konsekvenser. Kostråden varierar också, där fokus läggs på alltifrån sunt förnuft och tallriksmodellen till Nordiska Näringsrekommendationer. Gemensamt för majoriteten av de analyserade läromedlen är dock att de i någon bemärkelse rekommenderar enskilda näringsämnen såsom essentiella aminosyror, kostfibrer, kolhydrater, omättade fettsyror och protein samt livsmedel i form av fisk, frukt, fullkornsprodukter, grönsaker och olja. Vad som bör undvikas är för mycket fett, socker, salt, mättat fett, tillsatser, sötningsmedel samt tomma kalorier som läsk och godis. Likheter med WHO:s kostråd syns. När andelen fett av kaloriintaget nämns, anges 25-40 E%. Slutsats och Diskussion. Referenshanteringen i läromedlen uteblir, varför flera av författarnas påståenden blir svåra att bemöta. Nyttan av en vegetarisk diet behandlas heller inte. Istället framställs vegetariska kostmönster som något svårt eller riskabelt − ofta med utgångspunkt i felaktiga beskrivningar om aminosyrainnehåll eller andra enskilda näringsämnen. En fettsnål kost rekommenderas heller inte och skillnaden mellan intaget på 25-40 E% i läromedel utgör en kontrast till de ca 10 E% som avhandlas i tidigare forskning. Didaktiska implikationer. I rollen som lärare blir det viktigt att komplettera den bild som läromedlen förmedlar. Resultatet visar på en fragmenterad bild av kost i relation till hälsa och lärarens ansvar blir att brygga klyftan mellan läromedel och forskning.