I det här examensarbetet kommer vi att synliggöra hur användning av Matteappen påverkar elevernas motivation i matteundervisning på högstadiet. Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket traditionell undervisning skiljer sig från undervisning som använder Matteappen samt vilken inställning elever har till Matteappen. Vi har besökt skolor och genomfört en rad enkäter, fokusgruppsamtal och undersökningar för att få data som möter syftet. Vi har tagit del av tidigare forskningar kring hur digitaliseringen kan påverka elevernas resultat och inställningar till ett visst ämne. Enkäterna visar en stor variation över vilken typ av läromedel som eleverna tycker är bäst för dem. Majoriteten av elever anser fortfarande att det är bäst att jobba med matteboken eller blandat med Matteappen. Vår undersökning pekar inte på några större skillnader mellan de olika arbetssätten. Gruppsamtalen har gett oss svar på elevernas inställningar till Matteappen och i vilka sammanhang de tycker det lämpar sig bäst att jobba med de olika läromedlen. De resultat vi har kommit fram till pekar på att Matteappen i sig är ett bra verktyg med mycket potential och möjligheter. Den är under utveckling och i nuläget fungerar den mer som en mattebok fast på en iPad. Vår slutsats är att innehållet i appen inte erbjuder mycket nytt för att eleverna ska jobba bättre eller bli mer motiverade, det är snarare de alternativa tjänster som ett digitalt läromedel erbjuder som gör appen attraktiv.

Denna analys ämnade att undersöka hur ämnesstoff gällande miljöproblem i geografiska läromedel representeras. Representationen grundades på teorier om selektiva traditioner, utbildningsfilosofier och didaktiska typologier. Analysen har också undersökt hur detta innehåll har förändrats över tid i de utvalda läromedlen.       De utvalda läromedlen publicerades 1982, 1996 och 2013 och analyserades utifrån en kvalitativ textanalys. Baserat på tidigare forskning och teori kan denna undersökning konstatera att innehållsstoffet i geografiböcker som rör miljöproblem representeras ur olika perspektiv. Det analyserade stoffet har representerats ur ett naturvetenskapligt perspektiv, ett samhällsvetenskapligt perspektiv eller ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta beroende på hur författaren eller författarna vill förmedla fakta och kunskap till eleverna. Vad som påverkar det perspektiv som texten skrivs ur kan vara medvetet eller omedvetet baserat på den rådande samhällsdebatten, moraliska och politiska frågor, den aktuella pedagogiska synen och utbildningstraditioner. Analysen har även kunnat konstatera att ämnesstoffet gällande miljöproblem har ändrats över tid. Teman som till exempel olja och fossila bränslen har representerats på olika sätt, tagit olika stor plats i läromedlen samt behandlats ur olika perspektiv med olika utgångspunkter.

<p>Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag.</p><p>Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen.</p><p>Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden <em>vardag, fritid, handel</em> och <em>skola</em> samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag. Underkategorier skapades inom varje område som representerade de mest förekommande ämnena. Området <em>vardag</em> var störst till antalet i alla tre läromedel med 52 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna följt av området <em>fritid</em> med 23 procent och <em>handel</em> med 20 procent av problemuppgifterna. Det minst förekommande området var <em>skola</em> som endast utgjorde 5 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna. Studiens slutsatser visar att andelen vardagsrelaterade problemuppgifter är låg och att variationen av ämnen i de vardagsrelaterade problemuppgifterna kan förbättras.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate the similarities and differences between three different textbooks in third-grade mathematics from different decades. It also investigates how the element of real-life related problems has changed in quantity and in content. The questions asked in the study highlight what similarities and differences the three examined textbooks have in layout, what percentage of the problems that are real-life related and in which way these problems relate to students everyday life.</p><p>Three different publishers that published textbooks in mathematics grade three between the years of 1980 and 2010 were contacted for information about their most sold textbooks during that time. One textbook from each publisher was chosen and the method that has been used to answer the questions of this study is a comparative text analysis of the three chosen textbooks.</p><p>The result of the study shows that the total amount of tasks in the studied textbooks was reduced with 50 percent from 2311 tasks in the textbook published year 1988 to 1195 tasks in the textbook published in 2008. The share of real-life problems had increased with approximately 75 percent in the studied textbooks but the share is still low in 2008 while the problem tasks only constitute less then ten percent of the total amount of tasks in all of the studied textbooks. The problem tasks that has been classified as real-life problems were categorized after Erikssons (2009) in four different areas; <em>activities of daily living (ADL), leisure, business</em> and <em>school</em> depending on wich way the real-life problem relates to the students everyday life. Subcategories were found that represent the most common topics of the four different areas. The area <em>ADL</em> was most common with 52 percent of the real-life problems followed by <em>leisure</em> with 23 percent and <em>business</em> with 20 percent. The least common area was <em>school</em> with only five percent of the real-life problems. From this was concluded that the share of real-life problems is low and that the variation of topics among the real-life problems can improve.</p>

<p>Tidigare gjord forskning visar att lärare i dagens skola är läroboksstyrda. Lärare anger i flera rapporter att de anser att det är läroboken som styr deras undervisning snarare än läroplanen (Johansson, 2006) . Boel Englund (1999) har gjort en sammanställning av forskningen kring läroboksstyrningen och hon visar att ju större kravet på bedömning av eleverna blir på lärarna, desto mer lärobokstyrda blir lärare. Då de politiska tankarna går åt att bedöma eleverna tidigare väcktes mitt intresse för detta område. Detta examensarbete är en jämförande studie av läromedel i matematik i förhållande till läroplanen. Jag har analyserat tre matematikläromedel i år 3 utifrån problemlösning och sedan jämfört detta resultat med läroplanens och kursplanens syn på problemlösning. Studerar man hela läromedlet, det vill säga både lärarhandledningen och elevens lärobok, stämmer läromedlet relativt bra överens med läroplanen vad gäller problemlösning. Emellertid om man begränsar sin analys till elevens lärobok är det mycket som fattas för att läromedlet och läroplanen ska stämma överens. Inga av de undersökta elevböcker kan exempelvis sägas ha fokus på att eleven ska arbeta med problemlösning tillsammans med andra i sociala sammanhang som läroplan och kursplan förespråkar. Undersökningen visar hur viktigt det är att lärare inte fastnar i en läroboksstyrning utan kritiskt granskar sitt läromedel. Framförallt är det viktigt att lärare inte lockas av att bara följa elevbokens upplägg utan att lärare parallellt plockar in annat material, eller lärarhandledningens extramaterial.</p>

<p>Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolans</p><p>kursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmer</p><p>skolans mål i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?</p><p>Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?</p><p>Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna med</p><p>företrädare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa se</p><p>de olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varit</p><p>att sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behov</p><p>restaurangbranschen har på utbildad arbetskraft.</p><p>Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.</p><p>Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.</p><p>Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.</p><p>De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltför</p><p>mycket maktpositionering sker grupperna emellan</p>

<p>Syftet med detta arbete är att, utifrån teori och empiri, undersöka hur läromedel som används för elever i behov av särskilt stöd i svenska och med annat modersmål än svenska kan se ut samt om läromedel som används i denna undervisning utgår från individens behov och förutsättningar. I försök att besvara undersökningens frågeställningar har två metoder använts; dels kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med de elever som är i undersökningens fokus och dels en diskursanalytiskt inspirerad textundersökning av de läromedel som informanterna använder sig av. Undersökningen visar på att det finns en negativ attityd till läromedelsutbudet bland lärare. Vidare är det möjligt att se en tendens att lärare upplever svårigheter att finna material som är adekvat för den undervisning de genomför. De läromedel som i denna undersökning analyserats har relativt låg social karaktär i sig och kräver bearbetning av läraren för att möjliggöra samverkan mellan elever. De läromedel som analyserats är av övningsbokskaraktär och används till viss del av lärarna i syfte att arbeta självständigt, vilket försvåras genom att instruktioner och texter många gånger har för hög svårighetsgrad i förhållande till de övningar som förväntas genomföras. Undersökningens resultat kan fungera som ett hjälpredskap för den lärare som väljer undervisningsmaterial, i såväl ämnet svenska som andra ämnen. Resultatet kan leda till en ökad medvetenhet hos lärarna om att läroböcker har stor påverkan på den kunskapsinhämtning eleven gör, vilket ökar kraven på att läromedel ska vara väl utformade och ha ett innehåll som strävar efter att utveckla elevens lärande på bästa sätt.</p>

<p>Vi är två snart färdigutbildade gymnasielärare som har gjort ett delvis gestaltande examensarbete. Arbetet består av två delar. Den första skriftliga delen består av en undersökning av vad tre gymnasielärare inom medieämnet anser om, och hur de arbetar utifrån, de kursplaner som berör ämnena i kurserna medieproduktion A samt rörlig bild A. Vi ville genom de intervjuer vi genomförde med lärarna undersöka vilka metoder de använder när de går igenom de teoretiska respektive praktiska momenten kring videoproduktion. Målsättningen var att undersöka vilken typ av läromedel lärarna använder i de här ämnena, på grund av att vi själva har upplevt att det är en brist på undervisningsmaterial i dessa ämnen, och att lärarna ofta sätter ihop eget. Vi sökte svar på våra frågor för vår andra del och huvudsyftet med detta arbete, var att producera ett eget läromedel för vår egen skull som blivande lärare i medieämnet och till kommande elever. Vi har även forskat kring hur man skapar ett läromedel och vad man ska tänka på för att främja lärande genom en litteraturgenomgång. Det vi har kommit fram till är att de intervjuade lärarna följer styrdokumenten men väljer att ibland lägga till eller ta bort något moment. Skälen till detta varierar, men oftast handlar det om att eleverna behöver kunskap om något extra i sina projekt, eller att de går igenom de momenten på andra kurser. Lärarna ansåg att det viktigaste i kurserna var att eleverna skulle få en helhetssyn på videoproduktion, från ide till färdig produktion. Metoderna som lärarna använde sig av i undervisningen var likartade. De började oftast med att ha lite teori i början av varje moment, för att eleverna skulle få en grund att stå på, för att sedan låta eleverna arbeta praktiskt med uppgifterna. Lärarna gick sedan runt i grupperna och hjälpte eleverna om de stötte på problem. En av lärarna brukade gå igenom en del moment gruppvis, som till exempel redigeringen. Det som lärarna undervisade om när det gällde videoproduktion var allt från synopsis, bildmanus, berättarkomponenter och kameravinklar till dramaturgi och grundläggande redigering. Vi hade i början lite problem med att finna forskning kring läromedel och läromedelsproduktion mentillslut kom vi i kontakt med Mayers sju designprinciper för multimedia. Vi använde oss av några av dem när vi producerade den gestaltande delen av detta arbete, ett lärmedium om de grundläggande kunskaperna man behöver för att arbeta med videoproduktion. För att komplettera arbetet skapade vi även en lathund om grundläggande redigering i Adobe Premiere.</p>

<p>Studien handlar om jämställdhet och representation av kön i tre läroböcker som används i engelskundervisningen på gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka om de läromedel som används i engelska på gymnasiet förmedlar och förespråkar jämställdhet mellan könen, hur läroböcker med fokus på jämställdhet skulle kunna vara utformade, hur det praktiska arbetet med en jämställd lärobok kan te sig för lärare samt om lärare kan föra en pedagogik med ett kritiskt förhållningssätt.</p><p>Undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa inslag. Kvantitativ då förekomsten av flickor/kvinnor, pojkar/män i text i läroböckerna räknas och kvalitativ då bilden som förmedlas av respektive kön i läromedlens innehåll analyseras.</p><p>De resultat som framkommit visar att flera olika faktorer måste tas i beaktande när vi talar om jämställdhet. Det räcker inte att endast räkna förekomsten av flickor/kvinnor respektive pojkar/män. Även andra sociala identiteter har betydelse när det handlar om jämställdhet. Begreppen jämställdhet, representation och objektivitet är mycket komplexa och kräver en mer representativ analys. Det finns olika kriterier för jämställda läroböcker, där grundläggande krav är att både flickor och pojkar finns representerade i texten och att båda könen motiveras och intresseras av texten. Lärare kan även använda sig av flera olika metoder och uppgifter för att belysa jämställdhetsfrågan i undervisningen men främst handlar det om att ha ett öppet förhållningssätt och attityd.</p>

<p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka vad svensk forskning de senaste 20 åren har för rekommendationer för en god grammatikundervisning, samt att undersöka läromedel för gymnasiekurserna i svenska. Utifrån de rekommendationer som utläses i forskningen har uppsatsförfattarna gjort en läromedelsanalys där de undersökt huruvida läromedelsförfattarna följer rekommendationerna i grammatikavsnitten. Uppsatsförfattarna har också undersökt om det råder en skillnad mellan läromedel som riktar sig till praktiska och teoretiska program på gymnasiet, för att se om den ena programinriktning följer rekommendationerna mer än den andra. Resultatet visar att de fem undersökta läromedlen inte följer forskningens rekommendationer i större utsträckning. Läromedlen som riktar sig till praktiska program har större likheter sinsemellan än vad läromedlen för teoretiska program har. Ett läromedel, för teoretiska program, utmärkte sig genom att ha större samstämmighet med forskningen än de övriga.</p></p>

<p>Sammanfattning</p><p>På uppdrag av förlaget Adastra läromedel AB har jag gjort om en övningsbok i</p><p>svenska. Den är utformad med nya bilder och layout efter målgruppens (åk 5)</p><p>önskemål och efterfrågningar. Dessa har tagits reda på med hjälp av utprovningar</p><p>i form av fokusgrupper och intervjuer. Rapporten innehåller även två lärares syn</p><p>på bilden i läromedel, och slutligen en presentation av materialet jag utformat.</p>