No description available.

<p>Denna C-uppsats utgår i från den omfattande debatten i samhället om elevernas matematikkunskaper i dagens skola. Arbetet har i hög grad motiverats av Skolverkets kvalitetsgranskning ’Lusten att lära’ från 2003, som har visat att matematikundervisningen i Sverige många gånger domineras av läroboken och saknar variation, kreativitet, aktivitet och att appellera till flera sinnen. Arbetet har syftat till att beskriva det undersökande förhållningssättet i matematikundervisningen utifrån forskning och teori samt att undersöka hur detta tillämpas i läromedel för årskurs 6 i Sverige och i Danmark. Jag har i arbetet tagit del av teori om lärande och matematikdidaktik med fokus på det konstruktivistiska perspektivet. Utifrån denna teoriram har jag utvecklat en analysmodell. Åtta utvalda läromedel har undersökts utifrån denna analysmodell med fokus på kriterier kring uppgiftens karaktär, elevens agerande och olika inlärningsstilar. Analysens resultat är att de fyra svenska läromedlen utgör en relativt homogen grupp med en rätt begränsad tillämpning av det undersökande förhållningssättet. De fyra danska läromedlen visar jämförelsevis på större variation. I dessa läromedel tillämpas det undersökande förhållningssättet på olika sätt och läromedlen ger mer och kvalitativt bättre stöd till hur undervisningen kan se ut. I dessa läromedel uppmanas eleverna att vara aktiva och utmanas undersöka matematiska samband både på den konkreta nivån och på den abstrakta nivån. Analysen har ledt till diskussion och formuleringar av en mängd nya och intressanta frågeställningar som framtida forskning kan bygga vidare på.</p> / <p>This study is a survey of textbooks in mathematics regarding the concept of learning in an investigating environment. In the debate of today concern for students’ mathematical skills is often revealed. This fact together with the results of a quality research from 2003 of mathematical teaching in Sweden performed by Skolverket has motivated this study. In the quality research it is proven that students’ lack of motivation to learn mathematics partly is coursed by a lack of investigating activities in the teaching situations and the predominance of textbooks in mathematical teaching. How a sample of mathematical textbooks for school year six from Sweden and Denmark supports an investigating way of teaching is examined based on a model of analysis developed by the author. The results of the survey show that the sample of Swedish math books is relatively homogeneous and only supports an investigating way of teaching to a limited extent. The sample of Danish math books shows greater variation and provides support for this way of teaching and learning to a greater extent and of higher quality. The support for an investigating way of learning mathematics is in the Danish math books composed by challenging students to act in an investigating way to explore mathematical connexions at a concrete and abstract level of understanding. This study has led to numerous new questions and subjects for future research.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant. Likaså diskurserna den främmande främlingen och den duktige förtryckta medborgaren. Dessa diskurser som identifierats har visat sig förmedla normerande och maktproducerande föreställningar när det gäller hur kvinnliga och manliga attribut konstrueras till de stereotypiska könsrollerna. Studien visar även hur framställningen av heterosexualitet kontinuerligt ses som idealet samt hur vithetsnormen synliggörs som det självklara och därmed utesluter ”de andra”. Dessa diskurser och maktoordningar som synliggjorts i diskursanalysen kring kön, sexualitet och etnicitet har därefter problematiserats utifrån skolans styrdokument och Sveriges diskrimineringslag.

Detta examensarbete består av två delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vårt syfte, vår metod och vårt resultat. Den andra delen är produkten av vårt utvecklingsarbete, en lärarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utifrån vad som framgår i forskning och litteratur ta fram en lärarhandledning som fokuserar på att träna elevers engelska kommunikativa förmåga.För att utvärdera vår lärarhandledning valde vi att göra en mindre enkätstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vår lärarhandledning var mycket uppskattade och användbara. Slutsatser vi kan dra utifrån vårt arbete är att det inte verkar finnas någon egentlig nackdel med tidig start i engelska. Det finns även ett behov av att titta närmare på vilka läromedel som finns att tillgå i engelska för de yngre åldrarna och hur de är utformade.

Den här studien syftar till att undersöka på vilket sätt läromedlens beskrivning samt framställning av historia påverkar individers historiemedvetande. Det här har gjorts genom att analysera sex läromedel i historia med inriktning på mellanstadiets årskurser 4-6, utifrån en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är historiemedvetande, och i det här fallet hur det formas utifrån hur en person beskrivs i läromedel. Kvinnor är underrepresenterade i läromedel (Nielsen 2014, s. 7), men studien har inte utgångspunkt i ett genusperspektiv eller hur kvinnor framställs genom historien, utan underrepresentationen är en motivering till valet av analyssubjekt. Därför kommer studien att inrikta sig på den kvinnliga regenten drottning Kristina. Studien bidrar därmed till den historiedidaktiska forskningen genom att påvisa att historiemedvetandet hos individer påverkas av hur en person beskrivs i läromedel.   Vi har avgränsat studien till att enbart behandla utvalda historiska händelser i drottning Kristinas liv, för att bland annat kunna bedriva en jämförbar analys enligt vår metod. Hon levde även under en intressant period i Sveriges historia då Sverige var en stormakt och hade många blickar vända mot sig, samt att hon skulle leva upp till sina förfäders prestationer då exempelvis hennes farfars far var Gustav Vasa som införde protestantismen i Sverige.   Det framkommer att det finns många likheter, men även en hel del skillnader mellan läromedlen. Skillnaderna ligger både i vilka historiska händelser som nämns, vilket utrymme de får och på vilket sätt författarna har valt att beskriva händelserna. De specifika ordvalen får en stor betydelse då de kan vara avgörande för läsarens tolkning av texterna vilket i sin tur påverkar historiemedvetandet. Många av författarna har även ett målande textspråk vilket fångar läsaren, men på vissa ställen sker detta på bekostnad av konkreta fakta samt att konsekvensen blir att faktan inte överensstämmer mellan läromedlen.

The aim  of this  essay is  to research if  the  typical  gender  norms  about gender  that  today’s society rests on, are visible in teaching  materials  within  the  social study  subjects.  In this  essay  the  chosen parts of a selected  teaching  materials   will   be researched  and  compared withformer research and the curriculum  (skolverket  2011). The  research of the teaching  material  will  be done through  a qualitative text  and picture  analysis.   The  chosen teaching  material which in this essay will be analysed is:  Puls  SO-boken year  1-3 (2015). The research  is supposed to add knowledge about how the messages within the  pictures  and the text  in  the chosen teaching material can be interpreted and understood by pupils and pedagogues. The research is  also  supposed to elucidate   how important   it  is  for  the pedagogue  to critically review the teaching material that is being  used  in  their  teaching  to create the  best prerequisite  for  their  pupils.  Good teaching  and learning  and the ability  to find  their  unique   individuality    is also a prerequisite to become the good democratic citizen school will  form  under  the curriculum  that  is available. The result of the research  shows  that  the book Puls  SO-boken (2015), to a certain  degree breaks down stereotype gender norms like the ones  that  currently  exists  in  today’s  society.  It also  shows  a certain  tendency  where  males  still  are the  gender  norm  of the teaching materials.

Syftet med denna fallstudie är att studera svensklärares uppfattningar om användningen av läroböcker i undervisningen på gymnasiet. Följande frågeställningar besvaras i studien: på vilka olika sätt förhåller sig lärare till läroböcker i svenskundervisningen, vilka motiv finns till lärarnas val att använda eller inte använda läroböcker och hur menar lärarna att deras användning av läroboken i svenskundervisningen har förändrats över tid? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande enligt vilket samspelet mellan individ och kollektiv står i fokus och där olika redskap (som läroboken) spelar en väsentlig och teknisk roll. Resultaten visar att läroboken är ett redskap som informanterna använder sig av vid speciella moment i sin undervisning i kombination med en mängd andra olika läromedel. Läroboken erbjuder struktur å ena sidan, men uppfattas som ytlig, styrande och otillräcklig å andra sidan. Detta kan förklaras med hjälp av den sociokulturella teorins tolkning av läroboken som ett tillrättaläggande av innehåll och produkt av en isolerad undervisningsmiljö.

Föreliggande studie är en läromedelsanalys av fyra läroböcker i litteratur vilka alla är antologiersom utöver utdrag och exempel ur litterära verk även innehåller introduktionstexter, diskussionsochinnehållsfrågor till elever, samt andra arbetsuppgifter och faktatexter. Undersökningengjordes genom en kvalitativ textanalys mot bakgrund av Edward Saids postkoloniala teori ochbegreppsapparat. Studiens syfte var att undersöka litteraturundervisningens roll i återskapandet avmaktstrukturer och belysa andrafierande strukturer och konstruktionen av en utomvästerländsk”Andre” i mötet mellan västerländsk och utomvästerländsk litteratur. Detta för att kunna bidratill en diskussion om hur en mångkulturell kanon ska hanteras i skolan.Studien visade att två av läroböckerna tydligt konstruerar en generaliserande bild avutomvästerländska personer och kulturer som mer eller mindre tragiska, krigshärjade och osäkra.På grund av detta, i kombination med en viss ton av västerländsk suveränitet och antaganden omen homogen västvärld, uttolkades koloniala och imperialistiska implikationer som förstärker idénom ett stabilt västerland i jämförelse med en miserabel omvärld som det bör tyckas synd om. Deövriga två böckerna tolkades däremot som att de lyckats undvika många av dessa konstruktioneroch en mer mångsidig bild av litteraturen visas och egenheter såväl som likheter visas upp på ettsätt som kan anses motverka detta imperialistiska synsätt.Slutligen diskuterades detta fynd mot skolans praktiker och läroplan och det kundekonstateras att en lärare bör problematisera läromedlen och se till att en allsidig utomvästerländsklitteratur tas upp samt att förutsättningarna för dess produktion bör samtalas om för att undvikacementeringen av stereotyper.

Denna studie syftar till att få fördjupad kunskap om tryckta läroböcker för nyanlända elever i årskurs 1-3. Fokus ligger på hur text och bild samspelar, vilken funktion bilden har och vilka multimodala likheter och skillnader det finns i två av de mest frekvent använda läromedlen för svenska som andraspråk i Umeå. Studien är baserad på en socialsemiotisk multimodal textanalys där författarna i tolkningsarbetet kommit fram till att samspelet mellan text och bild alltid finns där men omfattningen och betydelsen kan variera beroende på olika faktorer. Dels påverkas funktionen och samspelet av processerna som bilderna och skriften förmedlar men även av de semiotiska resurserna såsom exempelvis avstånd, färg och storlek. Likheterna och skillnaderna läromedlen emellan är flera. Den främsta likheten är att bilden är den modalitet som används mest, medan de huvudsakliga skillnaderna ligger i skriftens innehåll. Genomgående för läromedlen är att bilderna inte endast är dekorativa utan fungerar informativt för de tillhörande uppgifterna.

Syftet med denna studie är att ge inblick i hur ett läromedels lärarhandledning ger uttryck och utrymmeför språkstimulerande aktiviteter ur ett andraspråksperspektiv. Mina forskningsfrågor är: Hurbeskriver lärarhandledningen språkstimulerande aktiviteter? Finns det i lärarhandledningenuppmuntran till språkstimulerande aktiviteter? Hur uttrycks det att läraren utforma sin undervisningför att eleverna ska delta i elev-elev interaktion? Hur beskriver lärarhandledningen att undervisningenkan utformas för att inkludera elever med svenska som andraspråk? Undersökningen bygger på enkvalitativ dokumentanalys av lärarhandledningen till ett läromedel i läsinlärning. Resultaten avundersökningen tyder på att handledningen uppmuntrar språkstimulerande aktiviteter men attförslagen på hur läraren kan utforma undervisningen för interaktion är få. Vidare tyder studiens resultatpå att inget av läromedelsförfattarna uttalat andraspråksperspektiv finns i handledningen, men mycketav lärarhandledningens innehåll ger uttryck för språkstimulerande aktiviteter ur ettandraspråksperspektiv. I lärarhandledningens vetenskapliga grund ges både uttryck och utrymme förspråkstimulernade aktiviteter i ett andraspråksperspektiv. Vilket, enligt denna studie, inteöverensstämmer med lärarhandledningens lektionsinnehåll där utrymme för aktiviteterna inte ges.