Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares förhållningssätt, attityder och användningav läromedel i det multimodala klassrummet. Vi vill med vår undersökningar ta reda på vilkasätt tre olika läromedel används för att främja elevers kunskapsutveckling och förståelse i desamhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Vi fokuserar på läroböcker, skönlitteratur ochdigitala läromedel.De teorier som tjänar som ett ramverk för vår undersökning är de multimodala perspektivensamt det sociokulturella perspektivet. Multimodal pedagogik är signifikant för det samtidaklassrummet och innebär en varierande undervisning som tar hjälp av olika läromedel ocharbetsmetoder.Vi har sammanställt tidigare forskning som behandlar kunskapsutveckling och arbetsmetoderi relation till tre olika läromedel; läroboken, skönlitteratur och digitala läromedel. Studientäcker också in lärares förhållningssätt till läromedel. Detta är av relevans då denmultimodala pedagogiken reflekteras i hur lärare väljer att förhålla sig till och använda sig avolika typer av läromedel för att främja elevers kunskapsinhämtning.Insamlingen av vårt empiriska material har skett med hjälp av kvalitativa metoder, i form avsemistrukturerade intervjuer. De fem intervjuade lärarna undervisar i de samhällsorienterandeämnena i årskurs 4-6. De arbetar alla på olika skolor i södra Skåne.Studiens resultat visar att lärarna generellt eftersträvar ett varierat arbetssätt och därmedanpassar läromedlet därefter. Detta indikerar att lärarna använder sig av multimodalaläromedel för att främja elevers kunskapsutveckling i linje med den förklaringsmodell sombåde det sociokulturella perspektivet och de multimodala perspektiven erbjuder. / The purpose of this essay is to research teachers' attitudes and useof teaching materials in the multimodal classroom. With our research we want to find out which ways with three different teaching materials are used to promote students' knowledge development and understanding in the community-oriented subjects in grades 4-6. We focus on textbooks, fiction and digital learning materials.The theories that serve as a framework for our study are the multimodal perspectivesas well as the socio-cultural perspective. Multimodal pedagogy is significant for the contemporaryclassroom and involves a varied teaching which takes the help of different teaching materials andpractices.We have compiled previous research that deals with knowledge development and working methodsin relation to three different teaching materials; textbook, fiction and digital teaching materials. The study also covers teachers' approaches to these teaching materials. This is relevant with the multimodal pedagogy which is reflected in how teachers choose to relate to and usedifferent types of teaching materials to promote student knowledge acquisition.The collection of our empirical material has been done using qualitative methods, in the form of semi-structured interviews. The five interviewed teachers teach in the community-oriented subjects in grades 4-6. They all work at different schools in southern Skåne.The studies results show that teachers generally strive for a varied way of working and thusadapt the teaching material accordingly. This indicates that teachers are using multimodalslearning tools to promote student knowledge development in line with the explanatory model that both the socio-cultural perspective and the multimodal perspectives offer.

I denna kvalitativa intervjustudie har syftet varit att undersöka hur fem mellanstadielärare använder läromedel i sin samhällskunskapsundervisning, vilka läromedel de använder samt vilka för och nackdelar lärarna ser med läromedlen. Forskningsfrågorna har formulerats utifrån studiens syfte. Studiens metod har bestått utav intervjuer med fem olika lärare som undervisar i samhällskunskap i mellanstadiet. Två av intervjuerna har genomförts på plats och resterande tre har genomförts via mejl. Samtliga lärare har fått svara på samma frågor och resultatet av intervjuerna har sedan analyserats tematiskt. Resultatet av studien visar att det finns en samsyn kring användandet av läromedel i samhällskunskap. Trots att lärarna använder olika läromedel i sin undervisning, främst olika tryckta läromedel, så är samtliga lärare överens om att den bästa samhällskunskapsundervisningen har inslag av en blandning av läromedel, både tryckta och digitala. Det som skiljer sig åt är i vilken utsträckning lärarna använder exempelvis tryckta läroböcker respektive andra läromedel, exempelvis hemsidor, filmer och tidningar. / <p>2020-06-03</p>

Många elever i den svenska skolan har svårigheter att uppnå målen i naturvetenskapliga ämnen. Därför är det viktigt att läromedlen i dessa ämnen är utformade för att stödja elevernas lärande optimalt. Studien fokuserar på gymnasieelevers lärande och motivation i samband med undervisning i naturkunskap. Syftet med studien är att jämföra läroböcker i tryck med digitala läromedel, identifiera kritiska faktorer som förbättrar läroböcker i tryck och digitala läromedel samt bidrar till än bättre kunskapsprogression och motivation hos gymnasieelever. Metoder som används för studien är lärarintervjuer för kvalitativa data samt digital enkät med elevrespondenter för kvantitativa data (bilaga 1, 2). Respondenter är behöriga gymnasielärare i naturkunskap och gymnasielever lokaliserade på två skolor i Sverige. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Dessutom finner eleverna att traditionell lärobok och digitala läromedel är likvärdiga gällande deras kunskapsprogression och motivation. Lärares förslag på förbättringar med avseende på läroböcker och digitala läromedel lyfts också fram. Därav kan slutsatsen dras att huvuddelen av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Läroboken har därmed fortfarande en betydelsefull plats i lärandet, om man utgår från elevernas perspektiv. I nuläget borde läroboken inte fasas ut. Istället, vore en produktiv strategiatt låta eleverna fortsätta att använda läroboken i sin kunskapsprogression i skolan samt komplettera undervisningen med digitala läromedel t.ex. genom dynamiska resurser som filmer. Utifrån responsen är en kombination av båda läromedlen en avgörande förutsättning för att fler elever ska nå sina kunskapsmål i skolan. Det innebär också att skolan behöver säkerställa resurser för tillhandahållande av båda typer av läromedel.

Utvecklingsarbetets syfte var att undersöka om ökade förväntningar via språkinriktad undervisning, samt genom att läsa analoga texter i stället för digitala texter skulle främja elevers läsförståelse. Skolan var i behov av att öka läskunnigheten och även komma underfund med vad som kan främja läsförståelsen på skolan, men även vad som kan ha hämmat läsutvecklingen.   Studien genomfördes efter aktionsforskningscirkeln som handlade om att agera, observera och reflektera. Metoden som användes var kvantitativ och empirin inhämtades genom tre olika läsförståelsetest, med två olika åtgärder beroende på utvärdering av resultatet. Resultatet utvärderades tillsammans med de olika lagen på skolan; arbetslag, ämneslag och även ledning. Resultatet analyserades utifrån tidigare forskning och begreppen screening, läsförståelse, analog läsning, digital läsning och förväntningar.   Resultatet av det andra läsförståelsetestet som lärarna genomförde efter kartläggningen, visade att färre elever än vad läraren förväntade sig klarade läsförståelsetestet. Åtgärderna som skolan vidtagit efter kartläggningen som utförts med eget framtaget material hade inte haft någon påverkan på läsutvecklingen. Det tredje läsförståelsetestet som genomfördes visade en positiv uppgång i resultatet. Åtgärden som vidtagits innan det tredje läsförståelsetestet var att läsa analogt i stället för digitalt, samt att lärarna har jobbat med ökade förväntningar utifrån språkinriktad undervisning. Lärarna ser en positiv påverkan på läsförståelsen.

Sofia Andersson och Wilma Persson: Ämnesspråkens funktionella grammatik. En läromedelsanalys i ämnena NO och SO för årskurs 6 (2023). Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning 4–6, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Denna studie är en kvalitativ textanalys av fyra läromedel avsedda att användas inom NOoch SO-undervisningen i årskurs 6. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken. Syftet med arbetet är att karaktärisera och jämföra ämnesspråket i läromedel i de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Genom att analysera ämnesspråkens interpersonella och ideationella grammatik synliggör uppsatsen läromedlens användning av språkhandlingar, modus och modaliteter samt processer, omständigheter och grammatiska metaforer. Ett huvudresultat är att språket i läromedlen uppvisar stora likheter med avseende på de analyserade nivåerna. I läromedlen finns exempelvis en relativt hög abstraktionsnivå med en dominans av relationella processer och en stor utsträckning av grammatiska metaforer. I diskussionen utvecklas de identifierade språkliga dragen ur ett lärandeperspektiv. Utifrån studiens resultat och den tidigare läromedelsforskningen framgår det att ämnesspråkens skolspråkliga innehåll skapar utmaningar i undervisningen. Lärare inom NO och SO behöver stötta eleverna genom att exempelvis aktivera deras förförståelse och arbeta med de nya orden i undervisningen.

In this learning materials analysis I will be going through the following Swedish curriculums, lgy70, lpf94 and lgy70 and at least two textbooks from each curriculum. The purpose of this essay is to find out if there has been any changes in the textual content regarding colonialization in the Swedish textbooks in the subject of history at Swedish high school´s. This is based on a postcolonial theory. It will be carrried out with the help of the postcolonial theorist Edward Said, and his concepts of "we" and "them" will be important. In this essay I have analyzed teaching materials in the subject of history, while using qualitative methods. Conclusions have been made about how the number of pages devoted to colonialism changed over time, from having been the highest during lgy70 to decrasing during lpf94, then increasing again during lgy11. This work has also counted the number of times that diffrent countries/areas are being mentioned in the teaching materials in order to get answers about which countries/areas have been given the most amount of space, where you can see that Africa, Europe and Great Britain are generally mentioned the most number of times. By using my text analzysis, I have also been able to receive answers about how colonialism has changed in the Swedish teaching materials over time. It can be seen that depending on how clearly the curriculums considers colonialism/imperialism to be included reflects into the content of the textbooks.

Digitala läromedel används alltmer i den svenska skolan och förändrar elevers inlärningsmiljö. Forskning har visat på att det digitala läromedlet har många fördelar gentemot det analoga när det kommer till representation, interaktion och social positionering, men forskning har visat på det digitala läromedlets brister och tillkortakommanden när det kommer till att läsa informativa texter digitalt. Forskning visar också att med digitala läromedel så försvinner handskriften, som är till stor hjälp för att viska lagra det vi arbetar med i minnet. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om hur elever i årskurs 4 upplever lärandet med hjälp av digitala och analoga läromedel. Erfarenheter från 6 elever i årskurs 4 har belysts med hjälp av öppna intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att återkoppling till elever, orientering i text i de båda läromedelstyperna och att särskilda uppgifter föredras på grund av bekvämlighet. Elevers behov av god och forskningsbaserad återkoppling samt den digitala textens svårigheter diskuteras. Vidare forskning behövs om yngre elevers upplevelser av läromedel, men då med ett perspektiv som också fokuserar på elevers motivation till olika läromedel och uppgifters utformning i de olika läromedlen.

Syftet med detta arbete är att undersöka och bidra till en större förståelse för elevers uppfattningar kring algebraiskt skolarbete med hjälp av digitala lärresurser samt konventionella läromedel. Studien är en enkätstudie där 102 elever har svarat på 21 frågor som handlar om algebra, digitala lärresurser och konventionella läromedel och vad de har för uppfattning om dessa. Enkäterna analyseras med hjälp av Pehkonen och Philipps definitioner av begreppen conception, belief och affect. Studien har visat att eleverna har starka känslor kring valet av läromedel gällande den algebraiska matematikundervisningen. Även elevernas eget lärande står i fokus i resultatet. Eleverna uttrycker att algebra är svårt och att de digitala lärresurser som de använder har vissa brister.

Denna studie fokuserar på vilket ordförråd som används i svenska läromedel för lågstadiet årskurserna 1-3. Den empiriska undersökningen består av en analys av två läromedel som används inom ämnena svenska och svenska som andraspråk inom läsning. De båda böckerna är läseböcker bestående av historier om de olika karaktärerna texten bygger på. Från varje bok har sedan två kapitel valts som grund för det empiriska materialet.      Metoden till denna studie består av en innehållsanalytisk metod med inriktning på den textuella strukturen. Analysverktyget till studien bygger på textens innehåll som fokuserar på ordförrådets olika delar Vanliga/ovanliga ord, Ordklasser, Ordpackning och Bildspråk. Under denna studie har två frågeställningar bearbetats. Den första frågeställningen bearbetade varje kapitel separat. Den andra frågeställningen uppmärksammade skillnader och likheter mellan respektive bok. Vid undersökningens gång framkom det att respektive bok består av liknande ordförråd, exempelvis består de båda böckerna av ungefär samma mängd ovanliga ord trots att ena boken är anpassad för svenska som andraspråk. Sammanfattningsvis har denna undersökning granskat två läseböckers ordförråd inom ämnet svenska och svenska som andraspråk.

Abstract The overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups’ phonological awareness. Both quantitative and qualitative methods are used in the case study. Quantitative methods are used to present the result of a test of phonological awareness, compared with the pupils’ results on a previous test. The qualitative part consists of interviews with the class teachersabout their view of the pupils' development of phonological awareness. The results show that there were differences between the two groups in the earlier test, but that these were levelled out after the first school year. Another finding is an advantage for girls over boys in the earlier documentation, but that difference too was reduced during the first school year. Yet another conclusion is that the teachers work with different methods but thecontent of the teaching is relatively similar.