Under vår utbildning på Lärarutbildningen på Malmö högskola har lärobokens vara eller inte vara ständigt diskuterats i olika sammanhang. Därigenom har våra frågor väckts kring användandet av läroboken ute i skolorna. För att svara på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare för att se hur deras tankar, arbetssätt och inställning till läroböcker har förändrats från examen till idag. I vårt arbete behandlar vi olika lärande- och kunskapsteorier som berör användandet av läroboken och synen på kunskap och lärande. Utifrån vårt resultat anser lärare att läroboken i matematik är ett stort stöd i undervisningen och en viktig del i färdighetsträningen. Däremot hade alla lärarna i undersökningen stora ambitioner att arbeta mer laborativt och med praktiska material med detta är inte möjligt på grund av tidsbrist.

Syftet med denna studie var att belysa hur progression och färdighetnivåerna från den Gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) kan vara till stöd för lärare. Ett exempel kan vara att hjälpa lärare vid val av läromedel för att synliggöra hur läromedlen stöttar elevernas utveckling av förmågorna lyssna, skriva och tala. För att uppfylla detta syfte formulerades tre forskningsfrågor: 1. Vilket utrymme får förmågorna skriva, lyssna samt tala i respektive läromedel? 2. Vilken färdighetsnivå enligt GERS kräver övningarna för förmågorna skriva, lyssna och tala? och 3. Hur ser progressionen ut för förmågorna skriva, lyssna och tala i de granskade läromedlen i relation till nivåerna i GERS? Studien granskade två läromedel varav ett läromedel var helt digitalt och det andra var ett tryckt läromedel i bokform. I studien analyserades uppgifterna med hjälp av GERS och kategoriserades med hjälp av Littlejohns ramverk. Studien använde dessutom en metodkombination, där både kvalitativa och kvantitativa metoder brukades. Resultatet visade att det finns en skillnad vad gäller det utrymme förmågorna får, samt att övningarna i läromedlen kategoriserades inom olika färdighetsnivåer. Dessutom visade det ena läromedlet på en tydligare progression inom GERS färdighetsnivåer.

The purpose of this research is to find out the quality of the following textbooks for the high school course history 1b, Tänk historia (TH), Bilden av historien 1b (BH) and Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (MOSS). The books quality is calculated by using the five analysis criteria’s: course and subject plan, graphic design, use of language, use of images, and tasks and forms of knowledge. The criteria’s result made it possible to calculate the textbooks overall quality levels, between missing, weak, medium, good, and strong. While also offering an overall picture of the book’s strengths and weaknesses. By paying attention to the book’s strengths and weaknesses, the research was also able to find out how big a difference there could be between textbooks for the same subject, course, and target group. During the analysis several similarities and differences emerged between the three history textbooks, and the results were constantly variable. After the quality calculation of the criteria, it turned out that the history textbook Tänk historia (TH) achieved medium quality in relation to the subject plan and weak quality to the course plan. On the other hand, the graphic design, the use of language, and the forms of knowledge turned out to be of good quality, while the use of images proved to be of strong quality. The history textbook Bilden av historien 1b (BH) quality results were also variable. In terms of the course and subject plan, BH met a strong level of quality, while the graphic design, the use of language and the variety of knowledge forms of the tasks proved to be of medium quality. For the criterion of image use, BH's results turned out to be of good quality. Unlike TH and BH, Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (MOSS) was very consistent in the achieved quality for the different criteria. Among other things, the calculation showed that MOSS' connection to the course and subject plan, the graphic design, the use of images and the variation of the knowledge types of the tasks, were of good quality. The connection to the criterion of language use, on the other hand, turned out to be of a strong quality. After calculating the criteria’s average value, it appeared that all three history textbooks had achieved a good overall quality, despite the quality differences of the to the five criteria. This implies that even if the textbooks are of an overall good quality, that there could be significant differences in the textbooks strengths and weaknesses that is being overlooked. For example, TH met a good level of quality even though it had a weak connection to the curriculum, while BH's connection to the curriculum was strong. Yet they both met a good overall quality. These are important details in differences that the overall quality does not show.

This thesis is an analysis of the representation of gender and sexual orientation in a series of Swedish high school-level educational textbooks for teaching French. The content analytical method used for the analysis was a model developed by the French researchers Carole Brugeilles and Sylvie Cromer, which focuses on the concept of “figure”. A total of 252 figures were identified in the corpus (a textbook series called “Génial” composed of four individual books). A large majority of these figures did not portray a normative gender role, nor did they present an explicit heterosexual orientation. However, a link was found between these two aspects of analysis. That is, explicit heterosexual orientation seemed to “activate” normative gender role representation. Moreover, of the 252 figures, not one single figure was found representing a non-heterosexual person. The didactic consequences of this kind of heteronormative educational textbooks and its relation to gender norms are discussed.

Tidigare forskning visar att undervisning i läsförståelsestrategier är ett centralt innehåll i alla stadier och en avgörande förmåga för att kunna leva och verka i samhället. Läsförståelsestrategier är de mentala verktyg som en läsare använder för att förstå text. I studien har totalt nio olika läsförståelsestrategier tagits fram utifrån tidigare forskning vilka utgör grunden för det teoretiska och metodiska ramverket. Denna läromedelsstudie undersöker läsförståelsestrategier i två svenska läromedel för årskurs tre. Syftet med studien är tredelat. Inledningsvis undersöks hur frekvent ett antal läsförståelsestrategier tränas i arbetsuppgifterna i elevernas arbetsböcker. Syftet är även att undersöka om dessa uppgifter möjliggör för eleverna att tränas i att flexibelt välja och värdera läsförståelsestrategier i form av flerdimensionella uppgifter, eller om uppgifterna är endimensionella och tränar en strategi isolerat. Slutligen syftar studien till att undersöka hur lärare rekommenderas att arbeta med läsförståelsestrategierna i de tillhörande lärarhandledningarna. I studien har arbetsböcker och lärarhandledningar analyserats. För att svara mot studiens syfte har det använts en form av mixad metod. I frågeställning ett och två sker datainsamlingen kvalitativt då det först görs en tolkning av hur materialet ska kategoriseras utifrån studiens teoretiska och metodiska ramverk. Sedan analyseras data kvantitativt när frekvensen av förekomsten av läsförståelsestrategierna och frågetyperna räknas ut. I den tredje frågeställningen sker såväl datainsamling som analys kvalitativt. Fynden från analysarbetet utgör resultatet för samtliga frågeställningar. Resultatet av den första frågeställningen visar att samtliga av studiens valda läsförståelsestrategier förekommer i båda läromedlen men i olika omfattning. I analysen av den andra frågeställningen framkom det att båda läromedlen främst består av endimensionella uppgifter, vilket inte går i linje med det som tidigare forskning presenterar som framgångsrikt för utveckling av läsförståelse. Ett av läromedlen har en något högre andel flerdimensionella uppgifter än det andra. I den tredje frågeställningen analyserades lärarhandledningarna och resultatet visar att de båda lärarhandledningarna är ett viktigt komplement till undervisningen eftersom de innehåller rekommendationer kring hur läraren kan göra för att främja utvecklingen av läsförståelsestrategier. Dock visar resultatet att en lärarhandledning innefattar merrekommendationer och stöd för läraren i likhet med den typ av undervisning som forskningen förespråkar som fördelaktig för utveckling av läsförståelse.

Digitaliseringen av skolan har ökat användningen av digitalt material i undervisningssituationer. Vi ser nu en växande marknad och utbud av nya heltäckande digitala läromedel, som har andra möjligheter att integrera multimodala och interaktiva aspekter än traditionella trycka läroböcker. Detta ger lärarna nya pedagogiska verktyg och eleverna nya möjligheter till inlärning. De nya läromedlen och deras användning behöver dock grundas i forskningsbelagda metoder. Denna studies syfte är att öka kunskaperna om digitala läromedels interaktivitet och multimodalitet samt synliggöra om läromedlen använder den potential som finns tillgänglig för dem med teknikens möjligheter. Detta genomförs med en kvalitativ komparativ analys av två digitala läromedel i religionskunskap för högstadiet. Resultatet av studien visar att det i de digitala läromedlen finns få interaktiva och multimodala aspekter implementerade. Studien konstaterar att det däremot finns ett flertal olika funktioner med tillhörande alternativ som kan anpassa texten och talsyntesen i läromedlen. Angående interaktiva aspekter med spelmoment, såsom frågesport, finns det självrättande instuderingsfrågor. Utöver dessa fanns ytterst få interaktiva spel, kartor, 3D bilder m.m. Slutligen ur ett multimodalt perspektiv med avgränsningen film, ljud och animationer påträffades det få filmer och animationer sett till läromedlen omfattning. Ljud fanns dock i form av en talsyntes i alla delar av läromedlen. Resultaten visar att de digitala läromedlen som har möjligheten att implementera en mängd olika multimodala och interaktiva aspekter i sina läromedel inte gör det utan förlitar sig främst på interaktiva anpassningar av texten. Vilket ur ett socialsemiotiskt perspektiv påverkar läromedlen negativt genom att inte möjliggöra fler vägar till meningsskapande genom multimodala och interaktiva metoder.

Den här studien syftar till att synliggöra hur representation av etnicitet framställs i läromedel för ämnena svenska och svenska som andraspråk i årskurserna förskoleklass till årskurs tre (F-3). Två frågeställningar har framställts för att besvara syftet och den centrala problemformuleringen. Hur ser representationen av etniciteter ut i text- och bildform för läromedlen i ämnena svenska och svenska som andraspråk? Och vilka likheter och/eller skillnader i representation av etnicitet finns det mellan läromedel för svenska och svenska som andraspråk?   För att besvara studiens forskningsfrågor har tre läromedel i skolämnet svenska, samt tre läromedel i skolämnet svenska som andraspråk, analyserats. Med hjälp av en kvalitativ textanalys har text och bild granskats i samtliga läromedel. Därutöver har en tematisk analys tillämpats som belyser de gemensamma mönster av representation som präglar de sex läromedlen. Med Kress multimodalitetsteori och Saids kritik mot orientalismen som analytiska redskap har bilder och texters framställning av det västerländska och det icke-västerländska analyserats.    Studiens resultat visar att etnicitet representeras olika och i olika stor utsträckning. Vidare visar studien att en exkludering av icke-västerländsk kultur är förekommande i respektive ämnens läromedel. Etnicitet av västerländskt och icke-västerländskt ursprung ställs i kontrast till varandra genomgående i samtliga läromedel för de två ämnena. En skillnad som har upptäckts mellan ämnet svenska och svenska som andraspråk är framställningen av svensk kultur utifrån den tänkta mottagargruppen. Elever som läser svenska som andraspråk möter svenska värderingar i läromedlens förgrund och mer direkt. Svenska värderingar i läromedel för svenskämnet hamnar däremot i bakgrunden och mötet med dessa värderingar blir därmed indirekt. Studiens slutsatser bidrar till en djupare förståelse för hur elever inkluderas eller exkluderas, beroende på sin etnicitet, i de läromedel de tar del av i sin undervisning. På så sätt blir dessa slutsatser av relevans för lärare i klassrummen vid valet och granskningen av läromedel.

No description available.

Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och användning av läroböcker i historia. Studien är en enkätundersökning som sätter läroboksanvändningen inom ämnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, främst internet. Den undersökta elevgruppen går på gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, på friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utsträckning är positivt inställda till internet medan de är mera negativt inställda till läroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgång till dator. Resultaten för studien visar att det är främst män som avviker från den genomsnittliga uppfattningen med män på praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan män på teoretiska utbildningar är mer positiva till böcker än de andra, men fortfarande positiva till användning av internet.

Jag undersöker hur ett bra läromedel i historia 4-6 för andraspråkselever skulle kunna se ut. Jag studerar forskningen på området och gör intervjuer med lärare och förlag. Idag finns det inget andraspråksläromedel i historia 4-6. Lärarna som svarat på min enkät anser inte att de historieböcker som de använder fungerar särskilt bra för andraspråkselever. Lärarna är i hög utsträckning intresserade av att prova ett specialkonstuerat läromedel för andraspråkselever. Förlag och lärare talar om betydelsen av ett bildrikt läromedel på ett enkelt språk. Utifrån teorier och enkät- och intervjumaterial blir min slutsats att läromedlet måste vara motiverande och förklarande till sin karaktär för att passa andraspråkselever. Detta innebär att läromedelstexten i stor utsträckning karaktäriseras av skönlitterära drag, innehåller tydliga orsakssamband samt fokuserar på andraspråksläsarnas kulturella bakgrundskunskaper.