För att utröna vad gymnasielärare i biologi och naturkunskap tycker om sina läroböcker, samt hur de används i undervisningen utfördes intervjuer med lärare. Lärarna arbetade på två olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de använder sig av läroboken i undervisningen och vad de tycker är viktigt att lära ut. Hälften av lärarna var positiva till de läroböcker som används i undervisningen. De som var negativa till läroböcker ansåg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden. Andra lärare sade att böckerna var alltför urvattnade och att de inte utgör någon bra källa för fakta och kunskap. De flesta lärare använde sig av läroboken för planering av ett moment och/eller lektionsunderlag. De lärare som hade boken enbart som bredvidläsning för eleverna, utgick i sin planering bl.a. ifrån sådant som de själva hade upplevt som svårt när de själva studerade. Majoriteten av lärarna ville lära ut en djupare förståelse av naturvetenskapen, så att eleverna skall kunna se samband och förstå processer inom naturvetenskapen. För att nå denna kunskap hos eleverna var det ofta som lärarna hoppade över vissa moment. Några lärare ville lära ut naturvetenskapens grunder, så att eleverna skulle bli allmänbildade.

Med 2011 års läroplan för gymnasieskolan, GY11, införs historia som kärnämne på samtliga svenska gymnasieprogram. En elev vid ett yrkesprogram läser dock hälften så många timmar historia som en elev vid ett högskoleförberedande program vilket medför ett snävare urval av lärostoff för yrkeseleverna. Syftet med denna studie är att jämföra historieläroböcker som är avsedda för den kortare historiekursen, Historia 1a1, med historieläroböcker som är avsedda för den längre historiekursen, Historia 1b, och diskutera likheter och skillnader utifrån respektive ämnesplan. Sex stycken läroböcker från tre olika förlag blir föremål för studien och tre kapitel i varje bok analyseras. Det är det teoretiska kapitlet, kapitlet om medeltiden samt kapitlet om den industriella revolutionen. Studien är dels kvantitativ och dels kvalitativ och undersöker likheter och skillnader mellan läroböckernas struktur och stoffurval, samt lärobokstexternas förklaringsdjup enligt Niklas Ammerts modell för olika framställningstyper. De slutsatser som dras av studien är att likheterna och skillnaderna mellan läroböckernas struktur och stoffurval för de olika kurserna ser olika ut hos olika förlag. Läroböckernas förklaringsdjup är större i de böcker som är ämnade för kursen Historia 1b. Läroböckerna uppfyller ämnesplanens krav olika väl kring olika punkter i det centrala innehållet beroende på förlag.

Syftet med denna uppsats är att granska Ulf Janssons litteraturhistoriska lärobok för gymnasieskolan, Litteraturen lever, ur ett genusperspektiv. En del av föresatsen är att se om den är mer jämlik än sin föregångare Den levande litteraturen. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och utgår från Yvonne Hirdmans genusperspektivistiska begrepp, dikotomi och hierarki. Resultatet visar en underrepresentation av kvinnliga författare och tecken på hierarki, den manliga normens logik. Det komparativa inslaget visar att Litteraturen lever inte är nämnvärt mer jämlik än Den levande litteraturen.

I detta arbete undersöks ett läromedel i engelska 5 för gymnasiet. Läromedlet är publicerat före 2011. Därför är det undersökningens syfte att analysera hur väl läromedlet förhåller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gäller för Lgy11.Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i själva läromedlet och om detta speglas i läromedlets innehåll och upplägg. Läromedlet undersöks i förhållande till styrdokument och forskning inom språkinlärningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att läromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte är författat med hänsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta områden som kunskapskraven ska bedöma. Men undersökningen identifierar också områden där läromedlet behöver kompletteras med ytterligare undervisningsmaterial för att elever ska ges möjlighet att visa sitt lärande enligt kunskapskraven.

Syftet med studien är att undersöka om och hur undervisningen lärare i f-3 beskriver att de genomför, skiljer sig beroende på vilket läromedel de använder. Studiens metod utgår ifrån en kvalitativ ansats med personliga intervjuer. Teorin som presenteras är läroplansteori och den används för att se hur lärare realiserar läroplanen genom sitt läromedel. Studiens resultat indikerar att undervisningen kan se olika ut beroende på vilket läromedel som används och även att lärare som är ny på läromedel följer gärna manus när de undervisar. Slutsatsen av studien är att de olika läromedlen möjliggör olika typer av undervisningssätt. Rik matematik tycks stödja en undervisning som karaktäriseras av interaktiva genomgångar och kooperativt arbete för eleverna medan Favorit matematik tycks stödja en undervisning som karaktäriseras av ett mer traditionellt sätt som individuell räkning för eleverna.

Utifrån historieämnets läromedel och material kan det uppfattas som att kvinnorna i historien inte är av stor betydelse. Det är ett tydligt märkbart fokus på männen, medan kvinnorna många gånger blir osynliggjorda. Lärare och lärarstudenter förväntas trots detta arbeta för att skapa en jämställd historieundervisning där både kvinnor och män synliggörs. Den tidigare underrepresentationen av kvinnor i läromedel bör däremot inte resultera i att det läggs ett större fokus på kvinnor än män i undervisningen. Att lägga ett större fokus på kvinnor än män är motsägelsefullt i vad en jämställd undervisning innebär. I vår kunskapsöversikt kommer vi därför att undersöka hur stor möjlighet skolan och verksamma lärare har för att skapa en jämställd undervisning samt bidra till att utveckla elevernas förståelse för genus och maktbalansen mellan kvinnor och män. Undersökningen kartlägger i hur stor omfattning intresset finns hos eleverna av att undervisas om kvinnohistoria och varför eventuella motstånd uppstår. Kunskapsöversikten omfattar olika studier om hur kvinnor framställs och hur frekvent de förekommer i läromedel inom historia samt hur underrepresentationen påverkar kvinnliga elever. Denna kunskapsöversikt kan användas som verktyg för historielärare när de ska implementera kvinnohistoria i undervisningen.

Syftet med denna studie är att presentera hur användningen av läromedel i matematikundervisningen ser ut på lågstadiet samt i vilken utsträckning det finns faktorer som begränsar valet av läromedel i matematikundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Detta gjordes med en kvantitativ ansats där insamlingsmetoden var webbenkät. Lärare har idag en annan frihet än för trettio år sedan när de planerar sin undervisning, vilket i praktiken leder till att lärare väljer olika arbetssätt och läromedel i matematikundervisningen. Samtidigt motiverar lärarna dessa didaktiska val på olika sätt. Svenska elevers matematikkunskaper ligger under genomsnittet i internationella kunskapsmätningar. Samtidigt visar forskning att de svenska eleverna inte får den undervisning som de har rätt till i matematik och att matematikundervisningen är väldigt läroboksstyrd, vilket både har fördelar och nackdelar. De förutsätts att lärare kan göra professionella val när de ska välja läromedel till sin undervisning. Det är därför aktuellt att undersöka hur användningen av läromedel ser ut på lågstadiet samt lärarnas motiveringar till deras val av läromedel. Tidigare forskning har visat att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel. Utgångspunkten i denna studie var därför ramfaktorteorin, där vi undersöker i vilken utsträckning lärare upplever att olika faktorer begränsar deras val av läromedel i matematik.  I denna studie undersöktes lärarnas egna upplevelser av deras användning av läromedel, deras motiveringar och faktorer som begränsar deras val av läromedel i matematikundervisningen. Urvalet var ett slumpmässigt obundet urval, vilket innebär att alla verksamma F-3 lärare i Sverige har haft samma chans att komma med i studien. Resultatet visar att de flesta av lärarna planerar sin matematikundervisning utifrån en lärarhandledning och lärobok. De vanligaste motiveringarna till valet av läromedel var att läromedlet baseras på läroplanen följt av att läromedlet erbjuder olika svårighetsgrader. Ramfaktorerna är faktorer som begränsar lärares val av läromedel där de organisatoriska ramarna begränsar mest och de konstitutionella och fysiska begränsar i relativt låg utsträckning. De flesta lärarna i denna studie visar en positiv inställning till läroboken och alla utom en lärare använder läroboken regelbundet eller så gott som varje lektion i matematik. Det finns en trend att ju högre årskurs läraren arbetar i, desto mer används läroboken. Resultatet av denna studie stämmer överens med tidigare forskning och bekräftar att läroboken är det centrala läromedlet i matematik, dock i något högre utsträckning än tidigare forskning. Denna studie bekräftar även att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel i matematik.

Den här studien är baserad på tematiska innehållsanalyser av två valda läroböcker i bildämnet och två kvalitativa intervjuer med bildlärare verksamma i grundskolan. Studien syftar till att synliggöra läroböckernas relevans och aktualitet i förhållande till bildämnet genom att ställa frågan: Vilka innehållsliga teman lyfter de valda läroböckerna fram och vilka återfinns i båda? och på vilket sätt kan de innehållsliga teman kopplas till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i kursplanen för ämnet bild? Den syftar också till att bidra med en diskussion om bildämnets behov av och bildlärarens förhållande till läromedel, med specifikt fokus på läroböcker genom att ställa frågorna: Hur uppfattar de intervjuade bildlärarna de utvalda läroböckernas innehåll i förhållande till den egna undervisningen? och Vad framträder i lärarnas utsagor vad gäller uppfattning av läromedel generellt i ämnet?Ur undersökningen av de två valda läroböckerna har det framkommit fem gemensamma teman: Konsthistoria, Identitet, Visuell kultur, Filmprojekt/rörlig bild och Porträtt, vilket visar på arbetsområden som anses aktuella i dagens bildundervisning. Dessa arbetsområden har sedan kopplats till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i bildämnet där det framkom att fyra av de fem arbetsområdena har en direkt koppling till det centrala innehållet.Ur de två genomförda intervjuerna med bildlärarna framkom sex gemensamma aspekter: Att man som nybliven lärare tar över bilduppgifterna från den förra bildläraren, En önskan om färdigt material, Internets stora roll när det kommer till att hitta inspiration, Konsthistoria, Budget och Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Även här framkom det särskiljande aspekter: Den ena bildläraren menar att det skulle bli mer likriktad kunskap bildlärare emellan om det fanns fullgoda läroböcker man som bildlärare följer runt om i Sverige. Den ena bildläraren uppskattar utformningen av boken Bild för högstadiet då den ger utrymme för idéer och planering, ger en grund för lärare att utgå från och att det är uppdelat i olika teman. Slutligen uppskattar en av bildlärarna att boken Bildundervisning och lärande genom bilder har ett kapitel om bedömning och betygssättning.

Examensarbetet har skrivits baserat på intresset för läromedel men också för ämnet religionskunskap för högstadiet. Studien syftar till att med hjälp av genusperspektiv synliggöra hur genus, identitet, manligt och kvinnligt representeras i ett för grundskolan populärt läromedel. Till min hjälp har jag använt mig av det hermeneutiska perspektivet och kritisk diskursteori som utgångspunkt för innehållsanalysen. Studien började med frågorna ”hur beskrivs män och kvinnor inom världsreligionerna utifrån genusperspektiv” och ”hur skildras mäns och kvinnors identiteter?”. Kvalitativ metod har använts i studien med syfte att undersöka hur läromedlet förhåller sig till teman som genus och identitet baserat på de fem världsreligionerna. På vilket sätt utgår läroboken från läroplanens värdegrund samt hur genusperspektiv synliggörs inom religionerna kommer också att analyseras. Om läroboken används som primärkälla i undervisningen får resultatet av studien stor betydelse för kunskapsinhämtningen. Studien visar att män och bilder på män är överrepresenterade inom de flesta religioner vilket visar en ojämlik bild av män och kvinnor utifrån genusperspektiv. Forskningen visar även att läromedel kan stärka elever i klassrummet och presentera olika perspektiv inom religion och olika sätt att leva utifrån genusperspektiv. Studien visar att män och kvinnor framställs på ojämlika sätt i hemmet, i olika ledarroller och som betydelsefulla historiska personer där män premieras framför kvinnor.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om bilders betydelse, användning och funktion i läromedel om läsförståelse. Detta görs genom en kvalitativ studie i två delar, dels i en läromedelsanalys av tre läromedel, dels i en gruppintervju med elever i årskurs 5. I uppsatsen behandlas tre frågeställningar som handlar om vilka förhållanden som råder mellan text och bild och hur elever resonerar kring detta. Vi har också valt att fokusera på hur eleverna uppger att de använder bilderna i sitt arbete med läsförståelse. Studien har tagit stöd i forskning om läsförståelse, samspel mellan text och bild och läromedelsanalyser. Resultatet av läromedelanalysen visar att bilderna som har analyserats i denna studie relaterar till texten på olika sätt. Gruppintervjun visar att eleverna påverkas av bilderna och de uppger att de använder bilderna både för att få förförståelse innan de läser och även under tiden de läser för att förtydliga texten. Vidare framkommer att eleverna har förmåga att genomföra läromedelsanalyser och därmed vara delaktiga när läromedel ska väljas.