This research review investigates the effectiveness of digital multimodal learning games in teaching and how digital learning games affect students' language learning in English teaching. In society, it is becoming increasingly common to use digital means in teaching. There is an interest among educators and researchers in gaining knowledge and understanding of how game technology can be implemented for learning and to find out how digital games can help students develop language skills. In this research review we used various databases to find relevant scientific articles that could answer the research questions. The results of the research review show that digital multimodal learning games in English teaching have a positive impact on students' language learning. The result also shows that there are both advantages and disadvantages to digital learning games in teaching, but that the advantages outweigh the disadvantages.

Elever behöver lära sig skriva texter inom olika genrer för att kommunicera i samhället och yrkeslivet. En metod för skrivundervisning är den så kallade genrepedagogiken, som efter dess uppkomst i Australien på 80-talet har fått fäste i svenska klassrum. I denna studie analyserar vi, utifrån cirkelmodellen, hur fyra läromedel i svenska för årskurs fem stöttar elevernas skrivutveckling inom olika genrer utifrån cirkelmodellen. Genom en innehållsanalys med kategoriseringar utifrån tre genrefamiljer och cirkelmodellens fyra faser analyserades läromedlen. Analysen visade att läromedlen behandlade berättande, analyserande och faktabaserade genrer. Vidare antydde analysen att skrivuppgifter i läromedlen ger ett varierat stöd i skrivutvecklingen i förhållande till cirkelmodellens fyra faser, med fas två och fyra som vanligast förekommande. Slutsatsen som kan dras av analysen är att valet av läromedel i undervisningen kan påverka vilken typ av stöttning eleverna får i skrivandet av texter inom olika genrer.

Det här examensarbetet undersöker hur graden av ikonicitet i illustrationer hänger ihop med engagemang och intresse hos elever i årskurs 5. Studien syfte är att ta fram goda exempel på ett studiematerial med illustrationer (kopplat till Västmanlands läns museums utställning När då var nu) som är anpassade för målgruppen. Detta undersöktes genom kvalitativa metoder– intervju med en bibliotekarie respektive en barnboksillustratör samt en fokusgrupp med elever från årskurs 5. Studien visade att graden av ikonicitet inte var det avgörande i vad som skapar intresse hos eleverna utan känsla, karaktär och detaljrikedom var aspekter som stod över i relevans. / This bachelor’s thesis study how the degree of iconicity in illustrations and year 5 students’ engagement and interest is connected. The purpose of the thesis is to produce an example of study material with illustrations, in this case linked to Västmanlands läns museums exhibition “När då var nu” (eng ‘When then was now’), that is adapted for the targeted group. This was explored through qualitative methods– two interviews with one librarian and one children’s book illustrator as well as a focus group with students from year 5. The study shows that the degree of iconicity is not the most important aspect when illustrating images to create interest and engagement. To mediate a feeling, character and high levels of detail was aspects that weighed heavier.

Denna studie syftade till att undersöka vad läsande blir i läromedel samt hur detta förhåller sig till vad läsande blir i läroplanens kursplan. Fördelningen av uppgiftstyper i läromedlen och deras relation till läroplanens mål undersöktes i studien utifrån en bred syn på läsande. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av läromedlen, samt en kvalitativ analys av kursplanens centrala innehåll. Studieobjektet bestod av svenska läromedel för mellanstadiet, och resultaten visade på en ojämn fördelning av uppgiftstyper i dessa. Aktiviteter som fokuserade på att identifiera och återge information samt resonemang utifrån egna erfarenheter visade sig vara kraftigt överrepresenterade. Uppgiftstyper som behandlade gemensam läsning och bearbetning av texter till form och innehåll var dock underrepresenterade i de undersökta läromedlen. I studien drogs slutsatsen att den obalans av uppgiftstyper som konstaterades i läromedlen kan ha en negativ påverkan på elevers läsförståelseutveckling. Utifrån detta belystes vikten av att lärare behöver göra medvetna och genomtänkta läromedelsval för undervisningen, då det inte är säkert att ett läromedel alltid täcker kursplanens innehåll på ett tillfredsställande sätt. Studien avslutades med att uppmuntra till ytterligare forskning inom området för att belysa konsekvenserna av denna typ av obalans i läromedel. I studien påtalades att svenska elevers svaga läsförståelseresultat i internationella undersökningar skulle kunna vara en sådan konsekvens.

Syftet med detta arbete är att via en innehållsanalys utforska möjligheten att utveckla problemlösningsförmågan utifrån matematikläromedel. 2159 uppgifter från två läromedel på gymnasienivå analyserades utefter möjligheten att lösa uppgifter baserat på bokens tidigare förklaringar eller uppgifter. Om lösningsmall fanns sedan tidigare räknades det som rutinuppgift, om inte som problemlösningsuppgift. Vidare klassades problemlösningsuppgifter som inte upprepade en lösningsmetod som unika. Resultatet visade liknande resultat över båda läromedel där närmare hälften av uppgifterna var problemlösningsuppgifter där ca 30% av dessa var unika. Ytterligare fynd var att majoriteten av problemlösningsuppgifterna fanns under uppgifter av svårighetsnivå 2 och 3 medan svårighetsnivå 1 huvudsakligen bestod av rutinuppgifter.

Då undervisningen i de flesta svenska högstadieskolor utgår ifrån ett komplett matematikläromedel och domineras av individuell räkning i boken så inriktas denna uppsats på att undersöka dessa läromedel. Närmare bestämt på att utforska i vilken utsträckningen de tillhandahåller metakognitiva stöttningar med avseende på egenreflektion. Genom en kvalitativ innehållsanalys av ett antal konsekutiva matematikläromedel försöker uppsatsen bidra med kunskap rörande utsträckningen av metakognitiva uppmaningar såväl som förändringen över tid.  Bakgrunden är att forskning, internationella kunskapsmätningar såväl som Skolverket har beskrivit brister i svenska högstadieelevers kunskapsresultat och djupförståelse. Vilket studier rörande självreglering och egenagens har visat att egenreflektion och metakognition kan förbättra. Den insamlade datan tematiseras och analyseras med teori inkluderande other regulation samt lärandeteorier utgående från Vygotskij gällande språk som verktyg i inlärningen.  Resultatet visar att det i alla utgåvorna funnits sådana metakognitiva uppmaningar i de elevaktiva delarna av boken men att de över tid ökat avsevärt samt förändrat karaktär. Den stora ökningen tycks antyda en medvetenhet hos författarna angående vikten av elevers egenreflektion och språkanvändning för att tillägna sig kunskaper och se sammanhang i matematiken. Uppmaningarna bedöms vara en resurs matematiklärare kan använda som ett verktyg för att förbättra elevers metakognition i matematiken.

Resultaten i matematik sjunker och en läromedelsstyrd utbildning dominerar den svenska matematikundervisningen. Undersökningar visar att kommunikations- och resonemangsförmågorna kan begränsas genom en läromedelstyrd undervisning så syftet med denna studie är att analysera i vilken utsträckning Favorit matematik och lärarhandledningen möjliggör för elever att utveckla dessa förmågor. Genom en läromedelsanalys, med lärarintervjuer och klassrumsobservationer som komplement, undersöks hur läromedel och lärarhandledningen möjliggör undervisning som utvecklar kommunikations- och resonemangsförmågorna, liksom hur lärare kan använda sig av läromedlet och lärarhandledningen. Kommunikationsförmågan analyseras utifrån representationsformer och resonemangsförmågan analyseras utifrån huruvida läromedlet och lärarhandledningen möjliggör för elever att föra och följa resonemang, samt om dessa möjliggör för elever att föra imitativa eller kreativa resonemang. Resultatet visar att läromedlet möjliggör för utveckling av kommunikationsförmågan i begränsad utsträckning, då användning av representationsformer varierar och vissa representationer får liten plats i läromedlet. Läromedlet erbjuder ingen möjlighet att följa resonemang, dock finns det uppgifter där elever får föra resonemang och av dessa var det imitativa resonemang som dominerade. Beroende på hur lärare väljer att använda lärarhandledningen påverkas elevers utvecklande av kommunikations- och resonemangsförmågorna. Blanda annat får elever chans att möta flera representationsformer, följa resonemang och utveckla kreativa resonemang om läraren väljer att utgå från den arbetsgång som presenteras i lärarhandledningen. / The results in mathematics are decreasing and learning material-based teaching is dominating the Swedish mathematic education. Studies show that communication and reasoning abilities could be limited through teaching that is guided by learning materials. The purpose of this study is to analyze the extent to which the learning material Favorit matematik and its teacher’s guide enable students to develop these abilities. Through an analysis of learning materials, with teacher interviews and classroom observations as a supplement, this study investigates how learning materials and the teacher´s guide enable teaching that develops communication and reasoning skills, as well as how teachers can use them successfully. The communication ability is analyzed based on forms of representation and the reasoning ability is analyzed based on whether the learning material gives the opportunity for students to lead and follow reasoning, and whether the learning material and teacher´s guide gives the opportunity for the students to lead imitative or creative reasoning. The result shows that the learning material limits development of the communication ability. The use of representations varies and some representations are given less space in the learning material. The learning material does not offer an opportunity to follow reasoning, however, there are tasks where the students are allowed to reason in which the imitative reasoning dominated. Depending on how teachers choose to use the teacher's guide, students' development of communication and reasoning skills are affected. Students get the chance to use more representations, follow reasoning and develop creative reasoning if the teacher chooses to use the lesson guide presented in the teacher's guide.

Läroböcker har under lång tid varit ett viktigt verktyg i svenskämnet. Forskning visar också att trots de senaste årens intensiva digitalisering behåller läroboken som undervisningsredskap en stark ställning i skolan. I föreliggande studie ligger fokus på läroböcker och skrivdiskurser, inom ramen för svenskämnet. Fyra läroböcker i svenskämnet har studerats och med hjälp av diskursanalys har böckerna analyserats utifrån Ivaničs teoretiska ramverk om sex skrivdiskurser. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka skrivdiskurser som framträder i dessa läroböcker, hur de framträder och vilka likheter och skillnader som kunnat identifieras böckerna emellan. Resultatet visar att lärobokens upplägg och utformning påverkar hur och om de olika skrivdiskurserna framträder, men också att sett till materialet som helhet är färdighetsdiskursen, kreativitetsdiskursen och diskursen om sociala praktiker de som kommer till uttryck allra tydligast. Den sociopolitiska diskursen visar sig få minst utrymme i de undersökta böckerna, medan processdiskursen och genrediskursen är de som uppvisar tydligast skillnader mellan de olika böckerna.

Matematikundervisningen styrs till stor del av läroböcker och för att säkerställa kvalitén hosdem krävs en kritisk inställning. Studiens syfte var att öka kunskapen om hur läroböcker imatematik utvecklar elevers problemlösningsförmåga. Med hjälp av tidigare forskningutformades kriterier för begreppet problemlösningsuppgift och utifrån dessa kriteriergenomfördes en innehållsanalys av läroböcker för att undersöka problemlösningsuppgiftersförekomst, placering och utformning. Vi fann att problemlösningsuppgifternas förekomstvarierade mellan olika läroböcker. Vår studie visade också att de flestaproblemlösningsuppgifter är placerade så att alla elever får räkna dem, ett resultat sommotsäger viss forskning. Tidigare forskning har påpekat att det bör ske en progression iutformningen av problemlösningsuppgifterna från årskurs fyra till sex, men vi fann ingatecken på att det sker i de undersökta läroböckerna. Vi jämförde även om och hurlärarhandledningarna ger stöd till problemlösningsundervisning. De undersöktalärarhandledningarna har till stor del liknande beskrivningar och undervisningsförslaggällande problemlösning.

The purpose of this paper is to acknowledge similarities and differences between what teachers are educating their students about and what textbooks contains in relation to the Swedish national minority languages (Finnish, Lappish, Yiddish, Romani and Meänkieli). The methods in the study are semi-structured interviews and textual analysis. The result shows a variety in how much space the minority languages are given in the three analyzed textbooks and a variety between how much time the five different teachers are giving the minority languages. In addition to this one can see that at least three of the teachers are using extra material such as movies, books, or websites in their education to give the students another perspective than the ones in the textbooks.