Idag pratas det mycket om jämställdhet och i Sverige finns det tydliga direktiv och förbud mot att särbehandla någon på grund av könstillhörighet. Dessa direktiv finns att hitta i bland annat läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. I skolan betonas också vikten av att all utbildning ska genomsyras av jämställdhet. Men enligt en rapport från Skolverket visar forskningen att så är inte fallet, speciellt när det gäller en jämställd representation av kön i läromedel. Genom arbete med tidigare forskning upptäckte vi att det finns en kunskapslucka kring granskning av matematikläromedel gällande kön och genus i Sverige. Vi har därför valt att göra en bildanalys där vi fokuserar på representationen av flickor/kvinnor och pojkar/män i läromedel som används i svenska grundskolor idag. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur bilder i svenska läromedel inom matematikämnet är utformade gällande genus. Frågeställningar: ● Hur ofta förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar på bilder i svenska läromedel? ● Hur framställs och representeras kvinnor/flickor och män/pojkar på bilder i svenska läromedel? För att utföra vår bildanalys har vi valt att använda oss av en kvantitativ innehållsanalys. Vi har också använt oss av semiotikens teori för att kunna tolka och analysera bilderna i läroböckerna. Resultaten presenteras med hjälp av tabeller och text och visar att de fyra läroböckerna som analyserats representerar män och kvinnor lika mycket, samt att de representerar kvinnor/flickor och pojkar/män som både aktiva och passiva. De visar även att fördelningen mellan yrken och sysselsättningar är någorlunda jämn. Dock förekommer även könsstereotypiska bilder. Gällande representationen av färger kan vi se att flera av böckerna visar upp en könsstereotypisk fördelning av färger mellan könen. Slutligen har vi kommit fram till att de läromedlen som har analyserats representerar båda könen lika frekvent. Vi har också kommit fram till att könen i största utsträckning inte representeras på ett könsstereotypiskt sätt. Det förekommer dock vissa bilder i läromedlen som visar upp en könsstereotypisk bild av kvinnor/flickor och pojkar/män. I jämförelse med tidigare forskning kan vi se att dessa fyra läromedel representerar könen mer jämställt, samt att fördelningen mellan könen är jämnare.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare upplever elevers kunskaper i division samt om lärare förespråkar matematikläroboken eller de laborativa materialen vid undervisning i division. Vidare undersöks även anledningarna till lärarnas förespråkande samt hur de förankrar läroplanen i sin undervisning. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sex lärare i årskurs F-4. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet där begreppen medierade artefakter och den proximala utvecklingszonen huvudsakligen använts. Den tidigare forskningen visar att både de laborativa materialen och matematikläroboken innefattar fördelar och problem. Utifrån resultat framkommer att lärarna upplever att elevers kunskaper i division brister. Vidare framförs de laborativa materialen samt variation i undervisningen av lärarna som det arbetssättet lärarna förespråkade i undervisningen av division. Lärarna framför även hur de förankrar LGR11 (Skolverket, 2019) till sin undervisning. Resultatet visar på att det vanligaste sättet att förankra läroplanen är genom grovplaneringar men även att matematikläroboken grundas i läroplanen.

Denna studie syftar till att undersöka hur historieläromedel för årskurs 1–3 framställer kvinnor och män. Studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys där Edwertz och Lundströms genustrappa används för att analysera de valda läromedlen utifrån trappans olika nivåer och kriterier.  Resultaten av studien konstaterar att kvinnor är underrepresenterade i jämförelse med män. Detta motsvarar resultaten av den tidigare forskningen inom området. Studien visar även att läromedel ställer höga krav på lärares yrkeskompetens och medvetenhet kring skolans jämställdhetsarbete.

No description available.

År 2000 blev finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch Sveriges officiella minoritetsspråk och det har sedan dess varit en del av den kunskap som eleverna ska få från skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra olika läroböcker i svenska 2 med avseende på hur stor plats minoritetsspråken får i dessa böcker samt vad böckerna ger för information om minoritetsspråkens kultur, historia, religion och historia. Det undersökta materialet består av fyra läromedel som kom ut efter 2011. Den teori jag använt mig av är Hellspongs (2001) ideologikritiska analys. Resultatet visar att minoritetsspråken får en mycket liten del i läroboken, samt att den information som ges inte är tillräcklig vad gället minoritetsspråkens kultur, historia, religion och historia.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur demokratiuppdraget uttrycks i läromedel för samhällskunskap i årskurs 4-6. Vi har undersökt huruvida några olika läromedel tillsammans med lärarhandledning kan bistå lärare i arbetet med det demokratiska uppdraget. Detta för att kunna resonera om läromedlets fördelar och nackdelar som hjälpmedel när läraren ska fostra elever till demokratiska medborgare. Det blir viktigt då demokratiuppdraget kan upplevas som öppet för tolkning och svårt att implementera. Studien är en kvalitativ läromedelsanalys där tre läromedel med tillhörande lärarhandledning analyserats utifrån vår definition av skolans demokratiska uppdrag. Vi har valt att se demokratiuppdragets helhet i tre delar; om demokrati - faktakunskaper, genom demokrati - demokratiska arbetssätt och processer, för demokratin. Denna definition har även utgjort vårt teoretiska perspektiv och är grunden för vårt analysverktyg. Som stöd i analysen hade vi tabellen i analysverktyget utskriven när vi genomförde de två läsningarna av det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att läromedel med tillhörande lärarhandledning ger lite stöd i lärares arbete med demokratiuppdraget. De tre läromedlen med tillhörande lärarhandledning som vi analyserat har potential till arbete om demokrati, genom demokratiska arbetssätt för demokratin. Dock såg vi oftast inget stöd eller uppmaning i lärarhandledning till läraren att arbeta med demokratiska arbetssätt. Efter detta examensarbete drar vi slutsatsen att lärare står utan stöd i någon större utsträckning i arbetet med demokratiuppdraget. Därmed blir det upp till varje enskild lärare att utforma undervisning som fostrar elever till demokratiska medborgare.

Då tidigare undersökningar har visat på en ojämn könsfördelning i läromedlens litteraturhistoriska del är syftet med vårt examensarbete att undersöka hur urvalsprocessen av texter och författare går till i skapandet av två läroböcker för svenska samt vilka modelläsare som kan urskiljas i en lärobok samt i en antologi. Vi undersöker också hur könsfördelningen ser ut och hur författare av olika kön beskrivs. Våra teoretiska utgångspunkter är Umberto Ecos begrepp modelläsare samt ett övergripande genusperspektiv i vilket vi utgår från Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. De metoder som används för att nå en så nyanserad bild som möjligt av de två läromedlen är dels intervjuer med en av läroböckernas författare och en läromedelsutvecklare för samma förlag, dels kvalitativa och kvantitativa analyser av läroböckerna. Resultatet av våra undersökningar visar att det är många faktorer som spelar in i arbetet med urvalsprocessen i skapandet av läroböcker. Ekonomi är en sådan övergripande faktor som styr innehållet på olika vis. Traditionens makt är en annan faktor som har stor betydelse men som samtidigt hänger samman med ekonomin. Vidare visar resultaten av analyserna på en ojämnställd könsfördelning samt att de litteraturhistoriska författarna till viss del beskrivs på olika sätt. Vi kan urskilja olika modelläsare i de två läroböckerna. Dels har föreställningarna om vad lärare förväntar sig av innehållet vilket skapar en modelläsare, dels har vi eleverna vars olika förmågor och bakgrunder utgör en annan typ av modelläsare. Den slutsats som dras är att läroböckernas text- och författarurval samt könsfördelning och sekundärtexter inte nödvändigtvis behöver innebära ett aktivt val från varken läromedelsförfattare eller läromedelsutvecklare, utan kan snarare ses som en produkt av de förväntningar och normer som finns i samhället.

Syftet med studien är att undersöka urvalet av matematikläromedel hos ett antal behöriga matematiklärare på mellanstadiet. Vilka läromedel som väljs till matematikundervisningen, varför dessa väljs samt vilket eventuellt stöd som läraren har att tillgå i urvalsprocessen. Ämnet är intressant att undersöka då läraren är i en position där de själva skall ansvara för valet av läromedel som de avser att nyttja i sin undervisning. Samtidigt finns det faktorer som kan begränsa möjliggörandet av valen och på sikt skapa ett nedåtgående matematikresultat i Sverige. Arbetet redovisar sex intervjuer där majoriteten av informanterna uppger att de påverkas av styrdokumenten i sitt urval av matematikläromedel. Resultatet visar att primärt läromedel, läromedel som ursprungligen är framtaget i syfte att främst användas i undervisningssammanhang, i störst utsträckning väljs av informanterna.

The purpose of the study is to gain knowledge about how teaching materials in the subject mathematics present the concept of subtraction linked to forms of representation and patterns of variation. The chosen method for the study is a qualitative study method and is based on a content analysis of selected teaching materials. The teaching material analysis has been carried out by examining which forms of representation appear in the teaching aids and how the teaching aids provide support for understanding subtraction. The teaching materials that have been investigated are Math directly bail 4b and Favorite mathematics 4a. The results showed that the representation forms image, language, symbol and reality, appear to a large extent in the teaching materials, however, not much of the representation form is concrete objects. The conclusion is that the students get the opportunity to work in a varied way based on the teaching materials and thereby the opportunity to learn in different ways.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera innehållet i två populäramatematikläromedel för att ge lärare i valet av läromedel. I studien ligger ett visst fokus påproblemlösning med anledning av den problemlösningsförmåga som framkommer i läroplanen.Många lärare väljer att använda något läromedel i sin matematikundervisning, detta utan attsjälv ha granskat det. Läromedel används i viss utsträckning med tilltron att den ske ge elevenmöjlighet att utveckla alla matematiska förmågor som beskrivs i kursplanen. Samtidigt harläromedel ingen skyldighet att vara utformad i enlighet med läroplanen. Läromedelsanalyserkan ge lärarna stöd inför valet av läromedel genom att belysa dess innehåll. Studien villetydliggöra hur två läromedel fördelar uppgifterna mellan rutin-, text- ochproblemlösningsuppgifter. Läromedlen som undersökts är Mera Favorit Matematik 3A och 3B,samt Singma Matematik 3A. Metoden som användes för att besvara studiens syfte ochforskningsfrågor var en innehållsanalys med variationsteorin som grund. Andelen uppgifter ide olika kategorierna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys. Därefter tillämpadesett kvalitativt tillvägagångssätt när uppgifterna analyserades. Resultatet som framkom visar påbåde likheter och skillnader mellan läromedlen. Likheten är den låga andelproblemlösningsuppgifter som kunde återfinnas i de två läromedlen. Skillnaden somuppenbarades efter analysen var Mera Favorit Matematik som innehöll främst rutinuppgiftermedan Singma matematik utgjordes till majoriteten av textuppgifter. Den låga andelenproblemlösningar överensstämmer med den bakgrund som studien vilar på.