Denna studie syftar till att ge en fördjupad kunskap kring vilka metoder läromedel förespråkar för ökad läsförståelse i ämnet svenska för årskurs 3. Studien omfattar en innehållsanalys av två läromedel i svenska som används i årskurs 3. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning och den sociokulturell teoribildningen. Utgångspunkt utifrån innehållsanalysen kunde fyra beskrivningskategorier identifieras dessa är nivå frågor, läsförståelsestrategier, sociokulturellt perspektiv och kunskapskraven i årskurs 3 i svenska. Resultatet visar att läromedlen följer läroplanens kunskapskrav till viss utsträckning och att båda läromedlen är ensidig i spridningen angående nivå frågor och läsförståelsestrategier.

Detta examensarbete består av en kritisk diskursanalys i form av en textanalys, vars syfte är att undersöka hur fyra läroböcker i tyska, skrivna för att användas i den svenska gymnasieskolans kurs moderna språk 3, geografiskt definierar och presenterar identiteten hos de delar av världen som är tysktalande. Studien utgår ifrån Norman Faircloughs teori att språket styr vår verklighet samt Charles Ogdens semiotiska triangel.   Studien behandlar följande frågeställningar: Vilka tysktalande länder, områden, regioner och orter förekommer i läroböckerna och hur ofta förekommer de? Finns det något dominerande land? Utifrån vilka teman presenteras de olika tysktalande länderna i läroböckerna och hur påverkar det bilden av den tysktalande identiteten?   Textanalysen består dels av en kvantitativ innehållsanalys där tyskspråkiga länder, områden, regioner och orter identifieras och räknas i läroböckerna, och dels av en kvalitativ analys där de tysktalande länderna presenteras tillsammans med de teman som de framställs med i läroböckerna. Temana är inte förbestämda kategorier, utan är empiriskt genererade. Resultatet visar på stor Tysklandsdominans. Av totalt 895 förekomster av tysktalande länder, områden, regioner och orter i läroböckerna återfinns 749 i Tyskland, 111 i Österrike, 27 i Schweiz, tre i Luxemburg och fem utgörs av det gränsöverskridande området Alperna. Landet Tyskland framställs dels som ungdomligt och dels som ett land med en problematisk historia. Landet Österrike presenteras tillsammans med turism i huvudstaden Wien och musik. Landet Schweiz nämns bara helt kort. Åt det gränsöverskridande området Alperna konstrueras en fritidsidentitet med skidåkning.

This paper studies how the Middle East is represented in four textbooks for the history course for the professional programs in Swedish upper secondary school. By using discourse analysis and the concept of orientalism I investigate presentations of the Middle East. This study finds that in the textbooks the population of the Middle East is often generalized in modern times as Arabic and Muslim, with "the other" being religious people as the outset of the textbooks are not necessarily European and Christian, but rather European (Swedish) and secular. For example, the Ottoman Empire is portrayed as an obstacle to "western" interests and a great enemy to Christian Europe, while later it loses focus after the advent of the secularized Turkish state. Furthermore, the secular state of Israel is included as a part of "the west" and surrounded by its enemies, the Muslim "Arab states". It would appear however, that the further back in history we go, the more nuanced the representation of the Middle East is. For example, up to, and to some extent including, the middle ages the Middle East is not simply considered a material part of "the west" but rather an integral part in its future legal and cultural ideals. On the other hand the textbooks portray Islam and Christianity as wholly "incompatible" ideological enemies, with a clear geographical border passing through the Mediterranean and an emphasis on the Crusades and its peoples as bringers of war and destruction. Also, during the 20th Century it would appear that "western values" are spoken of in the Middle East as something negative.

Studien är en litteraturöversikt där standard- och icke-standardekvationers påverkan på elevers begreppsbilder samt hur frekvent dessa exponeras i läroböcker framställs. Elevers begreppsbilder av likhetstecknet diskuteras i relation till Sfards teoretiska ramverk för att kunna resonera om hur elevers begreppsbilder vidareutvecklas. Resultaten belyses med exempel kopplade till litteraturen.Det har visat sig att elever ofta har en operationell syn på likhetstecknet. Elever ser likhetstecknet som en ”uppmaning att göra någonting”. Icke-standardekvationer med operationer i både V.L. och H.L. (t.ex. 2 + 3 = __ + 1) har visat sig reducera elevers operationella begreppsbild likhetstecknet och istället förstärka en strukturell begreppsbild av det. Däremot förekommer sådana uppgifter sällan i läroböcker medan standardekvationer (t.ex. 2 + 3 = __) förekommer mer frekvent. Därför är det av vikt att lärare reflekterar över vilka uppgifter som exponeras för eleverna samt kompletterar undervisningen med ytterligare icke-standardekvationer utöver de som förekommer i läroböckerna om dessa är få.

Middle school seems to be one, more or less, forgotten stage in previous research, so I chose to focus my research on this stage. The purpose of this study is to gain an insight into the teachers choice and use of teaching materials in history teaching. One of my questions of interest was whether middle school teachers choose and use the same types of teaching materials as the subject teachers in high school and senior high school. The study is based on interviews with four teachers. The study was conducted according to the method of presentation, a method that allows the respondent to tell his story without preparation. In addition to the personal interviews, the material also contains answers from a student survey. I conducted the survey in the student group of each interviewed teacher. The answers of the surveys have been sorted by student groups to enable a comparison between the teachers intention and the students experience of teaching materials and its use in the history teaching. The results of the study shows that middle school teachers in history seems not to be particularly controlled by the textbook. Instead they generally have a broad repertoire of teaching materials that they use in many different ways. The textbook seems primarily used as a support in the teachers planning and the lessons are more devoted towards history in form of reading fiction, digital resources and study visits. Something that I’ve notised in the study is that middle school teachers seem to work quite differently compared to the subject teachers in high school and senior high school, and the focus of teaching is not as much on knowledge of facts as it is on experiencing history in different ways. / Grundskolans mellanstadium tycks vara ett, mer eller mindre, bortglömt stadium i tidigare forskning, varför jag valde att fokusera min forskning på denna åldersgrupp. Syftet med studien är att få en inblick i mellanstadielärares val och användande av läromedel i historieundervisningen. En av de frågor jag blev intresserad av är huruvida mellanstadielärarna väljer och använder samma typer av läromedel som ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Materialet som ligger till grund för studien är fyra lärarintervjuer genomförda enligt metoden föreställningskarta, en metod som syftar till att låta respondenten själv berätta sin historia utan förberedda frågor. Utöver lärarintervjuerna består materialet även av svar från en elevenkät jag genomfört i de intervjuade lärarnas elevgrupper. Svaren i elevenkäten har sorterats utifrån elevgrupp för att möjliggöra en jämförelse mellan lärarens avsikt och elevernas upplevelse av läromedelsanvändningen i historieundervisningen. Studiens resultat visar att mellanstadielärarna inte tycks vara särskilt styrda av läroboken i historia utan att de, generellt, har en bred repertoar av läromedel som de använder på olika sätt. Läroboken tycks framförallt användas som stöd i lärarnas planeringar och undervisningstiden ägnas mer åt historia i form av skönlitteratur, digitala läromedel och studiebesök. Något som framgår av studien är att mellanstadielärarna tycks arbeta rätt annorlunda jämfört med ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Undervisningens fokus ligger inte lika mycket på faktakunskaper som på olika former av att uppleva historien.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i hur stor utsträckning heteronormen är rådande i ett läromedel i svenskämnet. Detta har undersökts genom att kritiskt granska hur sexuell läggning framställs i, av oss, utvalt läromedel. Vi har valt att använda oss av kvantitativ analys samt kvalitativ analys. Utifrån dessa två analysmetoder har vi kunnat se dels hur frekvent samt dels på vilket sätt icke-heterosexuella läggningar framställs kontra heterosexuella. Resultatet av vår studie visar på hur heterosexuell kärlek normaliseras och hur övriga sexuella läggningar osynliggörs. I de få fall då icke-heterosexualitet exemplifieras i läromedlet görs detta på ett problematiserande och avvikande sätt. Heterosexualitet, å andra sidan, skildras konstant icke-problematiskt. Detta leder till att heteronormen befästs och elevers förståelser för icke-heterosexuella läggningar tenderar att missgynnas.

Syftet med studien var att undersöka hur fysikläraren upplever betydelsen av genus givet läroplan och sitt ämne utifrån ett genusperspektiv på ämnet fysik, sin undervisning och reflektioner kring läromedel. Ett teoretiskt ramverk presenteras som inkluderar genusteorier, fysikämnet och fysikundervisningen. Fem fysiklärare som undervisar på gymnasiet intervjuades. Resultaten sammanställdes enligt en fenomenografisk analys. De fem lärarna var alla medvetna om kopplingen mellan genus och fysik ur ett ämnes- och undervisningsperspektiv. Lärarna konstaterade att genus ligger lite dolt under ytan i fysikundervisningen men att de försöker lyfta det. Nuvarande lärobok ifrågasattes från både genus- och undervisningsperspektiv. Diskussionen kring fysikämnets innehåll och hur undervisningen ska bedrivas, både ur ett genus- och lärandeperspektiv, resulterade i två skilda uppfattningar hos de intervjuade, huruvida det handlar om justeringar eller om det krävs ett nytänk kring undervisning och ämne. Det lär med stor sannolikhet pågå under lång tid framöver.

Sammanfattning   Studieteknik är ett begrepp där många olika tekniker ryms. Det kan kortfattat beskrivas med att planera, anteckna och repetera. Var elev behöver utrustas med en bred repertoar av strategier för att ta sig an de allt mer krävande uppgifterna genom sin studietid. Syftet med det här arbetet var till en början att utveckla en prototyp av ett läromedel om studieteknik. Tanken var att eleverna redan i årskurs 1-3 skulle få möjlighet att bekanta sig med flera olika studiestrategier. En uppgift som ganska snart visade sig vara för omfattande och därav fick omformuleras till att avse endast en teknik för årskurs 1-3. För att kartlägga befintliga läromedel på marknaden utfördes en marknadsanalys genom sökning på tretton olika förlags webbsidor. Efterforskningarna visade att en av de äldsta minnesteknikerna var sparsamt representerade i läromedelsutbudet för målgruppen. Det handlar om minnespalatsmetoden, en minnesteknik som har sina anor från antiken och bygger på en inre visuell associationsteknik. Ett spännande sätt att memorera men relativt outforskat i undervisningssammanhang. Oavsett vilken studieteknik det handlar om så krävs repetition för att förvärvade kunskaper inte ska falla i glömska. Utifrån dessa tankar utvecklades en prototyp för att konkretisera minnespalatsmetoden och skapa strategier för den så viktiga uppföljande repetitionen. Genom en workshop fångades spontana reflektioner upp gällande prototypens formgivning, innehåll och arbetssätt. På så sätt kunde förbättringsområden synliggöras och åtgärdas.

Denna studie har behandlat representation av genus i läroböcker för kursen Svenska 1 inom svensk gymnasieskola. Dess huvudsakliga fokus var att undersöka andelen manliga och kvinnliga författarskap som inkluderades i läroböckerna och hur de författarskapen presenterades. Dessa resultat relaterades till gällande styrdokument för den svenska gymnasieskolan. Det teoretiska ramverket bestod av Yvonne Hirdmans genusteori som argumenterar för att dikotomisering och hierarkisering är de två huvudsakliga principer som upprätthåller ett samhälleligt genussystem. Hirdmans teori kompletterades med Val Plumworths resonemang om diskursiva dikotomier så väl som konkretiseringar av Hirdmans teori som har presenterats av Anna Williams och Caroline Graeske. Williams och Graeske har med utgångspunkt i Hirdmans teori blottlagt genusstereotypa porträtteringar av författarskap i litteraturhistoriska översiktsverk och läroböcker i svenska för gymnasiet. Studiens metod var både kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa andelen manliga och kvinnliga författarskap beräknades och textanalys användes för att åskådliggöra genusspecifika värderingar och stereotyper i läroböckerna. Resultaten indikerade att läroböcker för kursen Svenska 1 inkluderade obalanserade antal kvinnliga och manliga författarskap, och innehöll genusstereotypa porträtteringar av kvinnliga och manliga författare. Detta underbygger liknande resultat som presenterats i tidigare studier, och understryker behovet av ytterligare forskning om genus i läromedel.

<p>Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)</p>