Att använda lärarhandledningar som stöd har länge haft en betydande roll i finsk matematikundervisning, och på senare år har flera finska läromedel översatts till svenska (Hoelgaard, 2015). Syftet med den här studien var att bidra med ökad förståelse för vilken typ av stöd, i form av aktiviteter, en lärarhandledning som översatts från finska till svenska ger. Aktiviteter för nio lektioner ur tre lärarhandledningar för årskurs 1–3 från läromedlet ’Favorit matematik’ har studerats utifrån en kvalitativ textanalys, med kvantitativa inslag. Genom en kvalitativ intervju med två matematiklärare i årskurs 1–3 som använder de aktuella lärarhandledningarna har aktiviteterna studerats utifrån vilka aktiviteter lärarna använder, inte använder samt vilka aktiviteter de önskar fanns i lärarhandledningarna. Resultatet av textanalysen visar att det i det analyserade materialet erbjuds 102 aktiviteter. Elever arbetar enskilt och förvärvar kunskap i nästan en tredjedel av dem, men ett brett urval av aktiviteter där elever arbetar tillsammans och lär sig genom deltagande erbjuds också. Lärarna upplever dock att det finns ett riktat fokus mot enskilt arbete i elevboken, vilket också blir synligt genom textanalysen.

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Eftersom läroböcker är en stor del av elevers vardag borde de vara en viktig del i skolans genusarbete Mitt syfte med den här studien är att belysa om de de utvalda läromedlen lyckas uppnå de krav på jämställdhet som ställs i Lgy11? Det visade sig att bägge böckerna är under all kritik när det gäller Lgy11:s mål om jämlikhet och det tyder på att något måste göras för att sluta exkludera kvinnor och flickor i naturvetenskapens värld. Det kan vara intressant att belysa ämnet eftersom kvinnorna verkar välja bort den naturvetenskapliga forskningen. Det finns säkert flera orsaker som kan kopplas till detta, men det skulle kunna vara så att läromedlen i kemi bidrar till att få flickor att känna sig exkluderade redan på gymnasiet, vilket skulle kunna påverka dem till att göra andra yrkesval så länge som ämnet inte handlar om dem.

Denna uppsats har sin utgångpunkt i forskning som visar att läromedel ofta bestämmer vad skolmatematik definieras som samt att svenska elever presteras sämre inom matematik på de två internationella undersökningarna PISA och TIMSS. Undersökningen TIMSS visa att svenska elever presteras sämre inom området algebra samt att lärare oftast använder sig av läromedel i bokformat. Med detta vill vi undersöka om två utvalda läromedel behandlar det obligatoriska momenten i styrdokumenten för den första kursen på gymnasieskolan för skolämnet algebra. Det vill säga om läromedlen behandlar det centrala innehållet samt om eleverna får chans att träna på de sju förmågorna för att kunna nå de kunskapskrav som finns. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning av två läromedel, ett läromedel i bok form och ett digitalt läromedel, där vi undersökte om vi kan se att det centrala innehållet uppfylls samt om vi kan se om det finns aspekter som ger eleverna möjlighet att träna på de sju förmågorna. Resultatet av denna undersökning visar att läromedel behandlar de obligatoriska delarna från styrdokumenten på ett likvärdigt sätt bortsätt från att ena läromedlet har genomgångar och uppgifter med en verklighetsanknytning.

Denna studies syfte är att synliggöra demokratiska ideal i läromedel för åldrarna 6 till 9 år samt visa på dessa ideals något motsägelsefulla innehåll. Frågeställningarna i studien undersöker och diskuterar medborgarideal i läromedel samt vilka didaktiska utmaningar idealen kan innebära för lärare. Metodiskt så har olika ideal i läromedlen kategoriserats och analyserats utifrån en tematisk analys med avstamp i demokratiteori. De slutsatser som studien visar är att skolan och utbildning är viktig för att eleverna ska utveckla förmågor för att utöva inflytande, delaktighet, påverkan och ansvar och att dessa förmågor kräver att eleverna lär sig läsa och skriva för att utveckla dessa förmågor visar på skolan som viktig samhällsfunktion. Läraren blir därför en avgörande faktor för hur det demokratiska utfallet i slutändan blir.

The aim of this study is to investigate discursive positions that are made about lgbt-people in study books for upper secondary school in the religious studies subject. The study uses a critical discourse analysis to uncover how textual formations as well as textual structures shape a discourse that impacts lgbt-people. The study shows that there are some issues at hand concerning the way that the course books present lgbt-people and -themes. The study does show that there are some differences between books produced before and after the implementation of gy11 curriculum which can indicate some changes in the discursive practices which lgbt-people can benefit from.

In this essay, five digital textbooks in social sciences at secondary school have been studied with the purpose of examining how, and to what extent, transgender people are portrayed. Furthermore, the purpose has also been to examine whether it is possible to see any change in representation and presentation based on the year of publication of each digital textbook. The study is based on transgender studies and Judith Butler's theory of gender, sex and performativity. A qualitative content analysis has been used to study selected chapters that concerns the identities of groups and individuals in order to answer the questions raised in this essay. The result shows that transgender people are mentioned either implicitly and/or explicitly in all of the five digital textbooks that have been examined. However, how developed the descriptions are varies and also which subcategories are given room. In two of the digital textbooks, transgender people/gender identity is mixed with sexuality, which is in line with previous studies. Furthermore, an increased representation in relation to previous research can be seen, especially when it comes to nonbinary people. It is also possible to see that the newer textbooks tend to have more detailed descriptions of transgender people than the older ones.

Abstract The purpose of the study is to investigate the role Hitler played in explanations for the rise of Nazism and the Holocaust. The starting point is textbooks in history for high school from the 1960s to 2014. The purpose is to contribute knowledge to what extent the actor's perspective on a mythical figure has been used to explain one of the most traumatic events of the 20th century. The purpose is also to investigate how the explanations have changed over time. The questions that answered the letter of intent were: What structural explanations are given to Nazism and the Holocaust?, What role is Hitler's person assigned to their development? and How have the explanations changed over time?. Textbooks for high school were natural as Nazism and Holocaust got a greater focus in the curricula for high school than the space provided in the curricula for the high school. For this study, a qualitative text analysis was used as it was appropriate for the material on which the study is based. The theoretical point of departure has been a structure and actor perspective. The textbook authors provide structural explanations for the emergence of Nazism and the Holocaust.  This can be categorized into economics, World War I, social dissatisfaction and anti- Semitism and nationalism in Germany and Europe. Hitler's person is assigned a significant role by the textbook authors as charismatic and ideological inspirers in the development. This as it is more difficult to see clear structural explanations in the textbooks when the textbooks are written.   Keywords: Hitler, läromedel, historieundervisning, Förintelsen och nazism / Sammanfattning   Studien syfte är att undersöka vilken roll Hitler spelade i förklaringar till nazismens och Förintelsen uppkomst. Utgångspunkten är läroböcker i historia för högstadiet från 1960-talet till 2014. Syftet är att bidra med kunskap i vilken utsträckning aktörsperspektivet på en mytomspunnen gestalt har använts för att förklara ett av 1900-talets mest traumatiska skeenden. Syftet är även att undersöka hur förklaringarna förändrats över tid. Frågorna som besvarade syftesskrivningen var: Vilka strukturella förklaringar ges till nazism och Förintelsen? Vilken roll tilldelas Hitlers person för utvecklingen av dessa? Hur har förklaringarna förändrats över tid?. Läroböcker för högstadiet var naturligt då nazism samt Förintelsen fick ett större fokus i läroplanerna för högstadiet än vad utrymmet gavs i läroplanerna för gymnasiet. För denna undersökning har en kvalitativ textanalys använts då det var passande utefter det material som studien basera sig på. Den teoretiska utgångspunkten har varit ett struktur -och aktörsperspektiv. Läroboksförfattarna ger strukturella förklaringar till uppkomst av nazism och Förintelsen. Dessa strukturella förklaringar  kan kategoriseras i ekonomi, första världskriget, socialt missnöje och antisemitism och nationalism i Tyskland och Europa. Hitlers person tilldelas en betydande roll av läroboksförfattarna som karismatisk och ideologisk inspiratör i utvecklingen. Detta då det är svårare att se tydliga strukturella förklaringar i läroböckerna då Hitler hålls ansvarig. Detta blir även tydligare ju längre fram i tid då läroböckerna är skrivna.   Nyckelord: Hitler, läromedel, historieundervisning, Förintelsen och nazism

Forskning visar att många elever har svårt för subtraktion. Denna studie undersökerhur läromedel behandlar subtraktion och kommunikationsförmågan inomsubtraktion. Vi har gjort en läromedelsanalys av räkneböcker för årskurs 1, Singma1B och Favorit matematik 1B. Fokus ligger på hur läromedlen behandlar subtraktionutifrån olika uttrycksformer, vilka typer av subtraktionsuppgifter som eleverna fårmöta och hur läromedlen ger dem möjlighet att utveckla kommunikationsförmåganinom subtraktion. Studien utgår ifrån semiotisk teori som grundar sig i läran om tecken. För att besvaraforskningsfrågorna har vi gjort en innehållsanalys utifrån olika kategorier avsubtraktionsuppgifter och semiotiska uttrycksformer. Med hjälp av olikaanalysscheman har innehållet, den visuella formen och arbetet med utveckling avkommunikationsförmågan inom subtraktion analyserats. Resultatet visar att bådaläromedlen i ungefär samma utsträckning använder sig av olikasubtraktionsuppgifter och använder olika semiotiska resurser som bidrar till entydlig struktur vilket gynnar elevers förståelse och lärande. Båda läromedlen germånga möjligheter till utveckling av den skriftliga och visuellakommunikationsförmågan inom subtraktion. Resultatet visar att Singma har ett stortfokus på den muntliga kommunikationsförmågan, medan Favorit matematik vidarbete med enbart räkneboken ger få muntliga utvecklingsmöjligheter.

Läromedel har ett stort inflytande över matematikundervisningen och valet av lärobokeni Sverige har överlämnats till den enskilde läraren och skolan. Granskning av läromedel kan anses vara en viktig del för att säkerställa kvaliteten. Läroboksanalys kan göras på flera olika sätt, där vi har valt att utgå från innehållsanalys inom ett utvalt område. Syftet med arbetet är att analysera tre läroböcker från åk 9 med fokus på problemlösning inom taluppfattning och algebra. Det som skiljer denna studien från övriga är att vi har utgått från ett relativt okänt teoretiskt ramverk, Chevallards Antropologiska didaktiska teori med praxeologi som analysverktyg.Vårt resultat överensstämmer med andra undersökningar gjorda inom läromedelsanalys,att det finns få problemlösningsuppgifter i läroböcker och att de oftast är placerade i slutet av kapitlet eller boken. Vidare analyserades problemlösningen utifrån det matematiska innehållet. I analysprocessen fastställdes att problemlösningsuppgifter kräver av eleven att ha en övergripande kunskap inom flera matematiska områden tillsammans med en kognitiv förmåga att dra slutsatser utifrån givna villkor. Eleven ska tillika kunna använda flera olika metoder för att kunna lösa problemlösningsuppgifterna.

Under åren 1938-1991 genomgick läroböcker i Sverige en statlig kontroll, bland annat som ett styrmedel för att skapa en likvärdig skola, men detta sker inte idag. Det är marknaden, producent och konsument i kombination med läroplanen som styr. I slutändan är det upp till läraren att välja lärobok, om de vill ha en, och hur de använder den. Läroboken anser många är en stor ramfaktor i undervisningen då den bland annat kan ses som svaret på vad en kurs ska innehålla och hur den ska läggas upp. Vad gäller användning av läroböcker så säger ca 98% av lärarna att de använder en lärobok i undervisningen. Svenska och norska studier visar att gymnasielärare är den grupp som använder läroboken mest. I en rapport från Svenska Sociologiförbundet beskrivs att inom ämnet sociologi så är ämneskompetensen bland lärare svag och Boel Englund (2006) menar att lärare med svag ämneskunskap tar mer stöd i läroböckerna. Just relationen mellan lärobokens betydelse i undervisningen och ämneskunskapen hos lärarna är fokus för denna studie. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan ämneskompetens i form av utbildningsbakgrund och hur läroböcker respektive digitala läromedel används och kompletteras. För att svara på syftet genomförs fjorton strukturerade intervjuer i form av enkäter med lärare som undervisar eller har undervisat i någon av de tre gymnasiekurserna i sociologi. I intervjuerna framkommer att oavsett ämneskompetens så är läroboken det läromedel som används mest i undervisningen, precis som annan forskning tidigare visat. Dessutom visar studien att oavsett ämneskompetens så kompletterar respondenterna sitt läromedel (läroboken) på liknande sätt, främst med artiklar och olika former av filmer. Den skillnad som kan tydas i resultatet är att de lärare med mer ämneskompetens ger kritik på de läroböcker som finns, och menar att de kompletterar undervisningen med annat material för att höja nivån. Till exempel kompletterar dessa lärare med universitetslitteratur, vilket inte nämns i gruppen utan ämneskompetens. Intressant för framtida studier är en fördjupning i frågan om varför lärare kompletterar. I studien framkommer tendenser som vore möjliga att undersöka närmare vad gäller både varför komplettering sker och lärarens syn på läroboken. Kritik av läroböcker framkommer tydligt och en viktig fråga är om de böcker som används idag verkligen når upp till de kunskapskrav som elever på gymnasiet ska nå.