I Sverige existerar en läromedelsstyrd engelskundervisning, där eleverna i de flesta klassrum sitter och arbetar med läroboken. Varken skolor eller lärare gör någon granskning av de läromedel som används och det sker inte längre någon statlig granskning heller. Forskning visar att bilder kan ge stöttning till läsförståelse i engelska, när den har en koppling till texten. Utan den kopplingen så kan bilden bli störande och hämmaförståelsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka bilder i läromedel i engelskaoch sättade i relation tillvilka intentioner och tankar förlagen har med sina bilder i läroböckernasamthur dessa bilder kan kopplas till läroplanen i engelskämnet. Specifikt ska vi besvara frågorna:Hur framstår sambandenmellan text och bild i engelskläromedel?Hur resonerar förlagen kring sambanden mellan text och bild i engelskläromedel?Hur kopplar bilderna i engelskläromedlen till läroplanen i engelska? Vihar därför intervjuat olika förlag och tagit fram och analyserat tre olika engelskläroböcker, analysen har fokuserat på de semiotiska överlappningsom finns mellan bild och text, samt bildens läsbarhet. Vårt resultat visar attde flesta bilder har någon semiotisk överlappningtill texten men att det finns vissa dekorativa bilder och detaljer som kan hämma förståelsen, men som förlagen menar på ska väcka intresse och öppna upp för diskussioner i klassrummet. Om alla lärare använder bilderna på det sättet som det var tänkt, kan vi inte svara på. Men för att få ut det mesta av bilderna i läroböckerna,så att eleverna uppnår det som står i läroplanen,krävs det att lärarna samtalar och låter eleverna bearbeta, resonera kring och hitta strategier att använda bilderna för att få en djupare förståelse.Lärarna måste våga backa ifrån boken och hitta andra utmaningar och strategier till elevers lärande. Där bilder kan vara en bra ingång och startpunkt.

Syftet med följande studie är att bidra med ökad kunskap om hur elever uppfattar språket i matematik. Närmare bestämt studerar vi språket i matematisk problemlösning. Vi har utgått från tre uppgifter med varierande svårighetsgrad både inom matematik och språk. I studien ingår det 42 elever i årskurs 5 från tre olika skolor. Eleverna fick två och två lösa tre olika textuppgifter från tre olika matematikböcker. Genom att studera hur eleverna löser uppgifterna samlade vi in den data som vi använde för vår analys. Vi delade in resultatet i fyra olika kategorier, avläsning av ord, missar viktiga ord, förstår ej ord och omläsning av uppgiften. Metoden vi använde oss av i vår studie var interaktionsanalys. Det vill säga att vi analyserade material eleverna arbetade med samt analyserade inspelade filmklipp av eleverna när de samarbetade för att lösa uppgifter vi delegerade. Vi har också använt begreppen proceduriell kunskap och konceptuell kunskap. Med hjälp av dessa kategorier och den valda metoden kunde vi ge svar på vår frågeställning: Hur påverkas eleverna av språket i matematikböcker när de utför en matematisk problemlösning? Vår studie visar att ord som elever inte har stöter på i vardagen blir en svårighet för eleverna. Ord som elever inte känner till kräver extra energi från elevernas sida för att klara av. Detta kan medföra krav på omläsning av ordet flera gånger av den enskilda eleven. Det i sin tur leder till att eleven måste ha fokus på att ljuda ordet och ta reda på ordets betydelse istället för att beräkna den matematisk problemlösningen. Vi kunde i studien se att elever bör använda sig av konceptuell kunskap kombinerat med proceduriell kunskap för att nå bästa resultatet. Många elever använde endast proceduriell kunskap vid mekaniska uppgifter. Det ledde till att eleven i vissa fall fick fel svar.

Detta examensarbete är inramat kring att undersöka lärares attityder till eurocentrism i historieundervisningen. Dessutom behandlar arbetet hur undervisningen kan påverka elevers historiemedvetande i fråga om eurocentrism. Det ger arbetet syftet att belysa dessa frågor från ett lärarperspektiv och relatera studiens empiri till tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet handlar om att definiera begreppen historiemedvetande och eurocentrism. Detta stärks också upp av att presentera tidigareforskning kring hur eurocentrism syns på olika sätt i till exempel läromedel, läraresundervisning och hur lärare förhåller sig till begreppen i sin undervisning. Den presenterade forskningen kring historiemedvetande är inriktad på hur begreppet definieras och hur det kan framställas i undervisningen. Det insamlade materialet bygger på semi-strukturerade intervjuer med fyra olika lärare på olika högstadieskolor. Lärarna har blivit intervjuade kring hur de ser på de framlagda begreppen men framför allt kring deras attityder till eurocentrism och hur det påverkar deras undervisning. Utifrån svaren har vi motiverat hur historiemedvetande hos eleverna är kopplad till eurocentrism. Arbetet presenterar resultat som visar att lärare är medvetna om begreppet eurocentrism och värdet med att inkludera utomeuropeisk undervisning. Däremot upplever samtliga lärare att det finns flera hinder i fråga om att inkludera stoff som spänner över större delar världen. Dessa hinder är i huvudsak tidsbrist i val av stoff, att läromedel är centrerade kring europeisk historia och att lärarna bedömer relevansen av europeisk historia som särskilt hög. I intervjuerna med lärarna framkommer också en medvetenhet i hur undervisning om enbart Europa riskerar att forma elevers historiemedvetande. Dessa slutsatser ligger i linje med tidigare forskning som har presenterats.

Syftet med denna studie var att undersöka olika läromedel för SO i låg- och mellanstadiet med fokus på kön och genus. Den första forskningsfrågan som analysen baserades på var hur många kvinnor/flickor och män/pojkar som fanns med i de utvalda läromedlen. Vår andra forskningsfråga som analysen baserades på var hur män/pojkar samt kvinnor/flickor representerades i bild i läromedlen för låg- och mellanstadiet. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt oss av kvantitativ analysmetod, för att beräkna antal nämnda kvinnor och män och kvalitativ analysmetod, för att fördjupa oss mer i ämnet om hur kön framställdes i bild. Vårt insamlade material har haft genusperspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att män överlag var dominerande i alla läromedel och att läromedlen genomsyras av en manlig norm. Kvinnor nämndes ofta i sammanhang till män, ofta som hustrur eller som modern och männen framställdes som den arbetande, i maktposition eller i krigsrelaterade sammanhang. En skillnad i jämförelsen av de olika läromedlen för grundskolan var att i PULS SO-boken (2021) visades det mer jämlikhet mellan könen än tidigare utgivna läromedel. I de äldre utgivna läromedlen får kvinnan väldigt lite plats i jämförelse med män. Läromedel med senare utgivningsår har påvisat en mer jämlik könsfördelning och har fått en mer heterogen diskurs. Efter genomförd läromedelsanalys har slutsatsen påvisat att innehållet visar en problematik och därav har läraren ett stort ansvar att granska läromedel då dessa har stor betydelse för undervisningen.

Bakgrund: Problemområdet handlar om att undersöka om det finns en balanserad framställningav Israel-Palestinakonflikten i det svenska gymnasiets historie-, samhälls- och religionsböcker. Syfte: Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om svenska historie-, samhälls- och religionsböcker i gymnasieskolan är objektiva i sin framställning av orsakerna till Israel-Palestinakonflikten. Frågeställningen lyder:Ger de granskade läroböckerna en balanserad framställning av Israel-Palestinakonflikten?Vilka centrala aspekter ligger till grund för konflikten?- Belyser de granskade läroböckerna ovan nämnda centrala aspekter i konflikten? Metod: En kvalitativ och innehållslig analys av nio läroböcker i historia, samhällskunskap och religion har genomförts. Analysens mätning har rangordnat de granskade böckernas framställningar efter hur de i förvag uppställda kriterierna uppnåtts. Resultat: Undersökningen visar att de granskade läroböckerna har skilda resultat i sina framställningar av Israel-Palestinakonflikten. Samhälls- och religionsböckerna får högst resultat medan en av historieböckerna inte klarar kraven att framställa konflikten balanserat.

Denna kunskapsöversikt undersöker lärares användning av läromedel inom bildämnet. Forskning om läromedelsanvändning i bildundervisning är högst begränsad, vilket i sin tur försvårade genomförandet av kunskapsöversikten. Ett flertal andra länder tycks använda sig av läromedel på statlig nivå mer än vad Sverige gör. Trots Sveriges  tämligen små kontroller kring vilka läromedel som ska eller bör användas i klassrummet, finns det ämnen där bristen på läromedel i hög grad lyser med sin frånvaro. Läromedelsanvändningen inom de praktiskt-estetiska ämnena är  synnerligen mindre än inom de klassiskt teoretiska, och bildämnet är inget undantag.  Även oklarheter kring läromedelsbegreppet bidrar till olika uppfattningar om vad begreppet omfattar. Denna översikt definierar läromedel endast som publicerade och kvalitetssäkrade verk. Även om resultatet påvisar att läromedel i sig själv kan vara en nyttig resurs, framkom det att de flesta bildlärare knappt använde sig av läromedel i form av läroböcker. Detta tycks bero på en rad olika anledningar. Ekonomiska begränsningar påverkar lärares möjlighet att använda sig av de läromedel och resurser de känner att de behöver. Begränsad styrning och kvalitetskontroll ger lärarna mycket tolkningsutrymme och gör bildämnet högst subjektivt. Mycket ansvar läggs på lärare att välja och skapa eget material vilket gör att likvärdigheten inom bildämnet ifrågasätts av de flesta bildlärare. Däremot anser många lärare att läromedel kan hjälpa dem i deras undervisning, bland annat för att lättare kunna omsätta kunskapskraven och läroplanen, men också för att underlätta för eleverna. Det framkommer också att läromedel används som komplement till lärarens instruktioner eller undervisningsmaterial, som bland annat kan hjälpa eleven att arbeta mer självständigt och utveckla deras lärande.

This study has examined how the Soviet Union has been portrayed in digital educational material in Sweden. Since similar studies has been done on history textbooks, the study also compared the result with previous studies in order to see how the portrayal might have change during the years. The study shows that the main change is that the digital format is able to contain more content than the former textbooks. However, there are little change in how the Soviet Union is portrayed compared to the later textbooks. As a future teacher, it is important to be aware of the material we choose to teach our students in matter of explicit and implicit values conveyed from the educational material.

Denna studie har som syfte att undersöka bildlärares val och tillämpning av läromedel. Det är en kvalitativ intervjustudie som genom fem bildlärares röster om läromedel belyser bildämnets uppdrag och villkor, samt de utmaningarna och behov de upplever finns i yrket. Studien belyser hur bildlärare transformerar och realiserar läroplanen, vilken vid genomförandet avundersökningen var Lgr 11, genom att undersöka olika didaktiska och praktiska faktorer, såsom ramfaktorer och ämneskonceptioner, som påverkade bildlärares val av läromedel. Bildlärarna i studien producerar i stor utsträckning sina egna läromedel i form av digitala presentationer, uppgiftskompendier med urval av exempelbilder. Det innebär att de, genom hela processen, stämmer av mot läroplanens kurs- och ämnesplan när de transformerar och realiserar läroplanensmål och syften genom sina läromedel. Bildlärarna i studien kvalitetsgranskar således sina egna läromedel. De bilder, filmer, ljud och texter som används i bildundervisningen genomgår hela tiden överväganden och reflektioner på hur aspekter som genus, eurocentrism, klass, och makt representeras eller reproduceras. De teorier och ämneskunskaper informanterna har med sig från sin bildlärarutbildning har betydelse för deras stoffurval, yrkesspråk och deras ämneskonception. Bristen på schemalagd tid uppfattas av de medverkande lärarna som den största begränsande faktorn i sin yrkesutövning. Avsaknad av tid för att hinna konstruera läromedel kombinerat med stoffträngsel leder till nödlösningar och sämre undervisningskvalitet. Studien visar att vad de medverkande bildlärarna inte efterfrågar är en förlagsproducerad lärobok, då dessa kan bli inaktuella. Digitala läromedel uppfattas som enkla att uppdatera och är därmed att föredra. Samtliga fem lärare i undersökningen delar syn på bildämnet som ett kommunikativt ämne. Sett till den visuella kulturen vi lever i och den ökande digitala utvecklingen så har bildlärarna i studien inte brist på teoretiska verktyg eller professionellt yrkesspråk för att kritiskt undersöka och, ta och vara del, av alla aspekter av den visuella kulturen. Däremot upplever lärarna att de saknar tillräckligt med schemalagd tid för att hinna utföra sitt uppdrag eftersom det saknas aktuella läromedel i bildämnet.

Syftet med denna studie är att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar lärares val av olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs F-3. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare som undervisar i matematik. Studiens resultat motiveras utifrån det teoretiska ramverket, den didaktiska triangeln. Resultatet visar att användningen av olika typer av läromedel i matematikundervisningen utgör en varierad undervisning och att lärares val av läromedel sker kollegialt. Studiens slutsats är att med hjälp av olika läromedel kan lärare anpassa matematikundervisningen efter elevers olika förutsättningar och behov, vilket är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel.

Skolan har ett stort uppdrag i att utbilda våra barn och ungdomar. Vilket material som en lärare väljer att använda i sin undervisning är upp till respektive lärare och behöver noga väljas ut. Detta eftersom det inte är någon statlig kontroll på läromedel. Å ena sidan ska läraren tycka om läromedlet som används för att kunna undervisa från det. Å andra sidan ska eleverna gilla att arbeta med materialet så att de känner glädje till att lära. Till råga på allt så ska läroplanen noga vara integrerad i läromedlet, samt att ekonomin för skolan ska hålla för att läromedelsinköpen ska fungera. Om någon av dessa bitar inte stämmer in så fallerar ett läromedel och läromedlet slutar att tjäna sitt syfte. Lärarna idag har ett stort ansvar och i vissa fall finns varken tiden eller möjligheten till att kvalitetsgranska läromedel.  Undersökningen belyser vad fyra olika lärare anser är viktigt innehåll i en lärobok för lågstadiet och vilka faktorer det är som spelar roll när läromedel väljs ut. Som väntat så styr läroplanen valen vilket i sig inte är så konstigt. Dock var ekonomin påtaglig genom alla intervjuer. Lärarna anser inte att de alltid kan förändra läromedel så som det skulle behövas ifall skolan inte har det ekonomiska utrymmet. / The school has a great mission in educating our children and young people. Which material a teacher chooses to use in their teaching is up to the teacher and needs to be carefully selected. This is because there is no government control over teaching materials. On one hand, the teacher should like the teaching material used to be able to teach from it. On the other hand, students should enjoy working with the material so that they feel joy in learning.To top it all off, the curriculum should be carefully integrated into the teaching material, and that the finances for the school must be sufficient for the purchase of learning materials to work. If any of these pieces do not match, the teaching materials fail and ceases to serve its purpose. Teachers today have a great responsibility, and in some cases, they have neither the time nor the opportunity to review the quality of all the teaching materials. The survey highlights what four different teachers consider to be important content in a textbook for primary school and what factors play a role when they select teaching materials. As expected, the curriculum guides the choices, which in itself is not so strange. However, the economy was evident as a shadow throughout all the interviews. The teachers did not feel that they can be free to buy new textbooks if the school does not have the finances for it.