Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring hur verksamma lärare väljer didaktiska arbetsverktyg för sin undervisning, vilka ramfaktorer som påverkar deras undervisning i ämnet matematik samt vilka fördelar och nackdelar lärare ser med läroboken som verktyg. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer studerades hur lärare bedriver sin undervisning och vilka faktorer som de själva anser påverkar deras undervisning mest. Genom studien framkom att nästan alla lärare använder sig av läroboken som huvudsakligt läromedel i undervisningen, men att de ändå plockar in andra arbetssätt och verktyg. Studien visade också att de ramfaktorer som påverkar lärarnas val mest var skolans resurser, tid och eleverna. En fördel som lärarna såg med användandet av läroboken är att den är ett bra stöd för både nya och erfarna lärare, men de anser däremot även att läroboken behöver kompletteras med andra läromedel för att täcka alla förmågor i läroplanen.

I denna studie undersöks tolv läseböcker i svenskämnets årskurs 1–3 avseende hur normbrytande funktionalitet respektive etnicitet representeras i böckerna. Detta för att se om det finns karaktärer eller beskrivningar i läseböckerna som elever har möjlighet att identifiera sig med. Läseboken i skolan är för många barn den första bok de själva läser, därför är det läseböcker som valts för analys i studien. Böckerna har analyserats med hjälp av dels en kvantitativ innehållsanalys, där antalet karaktärer eller beskrivningar har räknats, dels en kvalitativ innehållsanalys, syftande till att analysera till exempel kontexten för representationerna. I det kvantitativa resultatet visade det sig bland annat att antal procentenheter av det totala antalet karaktärer som har en normbrytande funktionalitet är 9,8%, och antal sidor där det förekom beskrivningar av etnicitet utgjorde 2,2% av de totala antal sidor i alla läseböckerna. Det kvalitativa resultatet visade till exempel att när karaktärer väl hade normbrytande funktionalitet var det oftast framställt med hjälpmedlet glasögon. Vad gäller etnicitet visade det kvalitativa resultatet att när det beskrevs någonting om etnicitet så beskrevs oftast ursprung eller kultur. Som blivande lärare får vi utifrån detta resultat en ökad insikt i den möjlighet elever har att identifiera sig med läseböckernas karaktärer.

Syftet med denna studie var att undersöka om användandet av olika läromedel påverkar elevers förståelse för positionssystemet. Vi tog fram en diagnos för elever i årkurs två för att kunna undersöka detta, dessa grupper använde två olika typer av läromedel, ett som är mer elevorienterat (talar genom läraren) och ett som är mera lärarorienterat (talar till läraren) genomförde diagnosen. Resultatet visade att ett lärarcentrerat läromedel gav ett högre resultat på diagnosen jämfört med ett elevcentrerat. Baserat på indikationer i vårt resultat är vår slutsats att läromedel som är lärarorienterade (talar till läraren) kan generera förutsättningar för högre förståelse för positionssystemet än läromedel som är mer elevorienterade (talar genom läraren).

This study examines women’s portrayal in four different textbooks in both text and image. Two books from the 1970s and two from the 2010s. These books will be examined with the help of a qualitative comparative content analysis method with quantitative elements. The study’s result will answer the following questions by examining the four aforementioned textbooks:1. How is the woman portrayed in the textbooks (book in imagery and text)?2. Are there any common patterns between the textbooks’ portrayal of the woman?3. Does the textbook’s year of publication affect the portrayal of the woman?The results show that the woman’s overall portrayal within the imagery and text has increased but it’s still not entirely unproblematic. Women are generally portrayed in relation to men in both imagery and text, which contributes to the portrayal of women as subordinate and legitimizes men as the norm. Named women are mentioned in passing, while the men get deeper introductions and more text dedicated to them. The woman usually gets a section dedicated to her within the chapter which serves to segregate the woman from the rest of the text and reinforces the notion that she is different from the man.

Denna studie har haft som syfte att redogöra för hur kvinnor och män skildras i olika typer av läromedel för gymnasieskolan. Fokus har legat på läromedel inom ämnet samhällskunskap med en avgränsning kring innehåll som behandlar samhällsekonomi. Undersökningen har rört fyra områden, hur kvinnor och män skildras i text, hur kvinnor och män skildras i bilder, språk och symboler samt om innehållet om kvinnor integreras i materialet i övrigt eller om det finns utportionerat som egna öar. Studien undersöker även om läromedlen utmanar de rådande könsrollerna. De läromedel som behandlats är tryckta och digitala läromedel från några av de största svenska förlagen inom läromedelsbranschen. Till skillnad från många av de läromedelsgranskningar som publicerats tidigare så har de digitala läromedlen en relevant roll. Funderingar kring metod utgick från att det krävdes närläsning av läromedlen vilket gjorde att en kritisk granskning både ur text- och bildperspektiv blev det naturliga valet. Den teoretiska grunden finns i Hirdmans teori om genus, där mannen ses som den normala och kvinnan som den avvikande vilket också avspeglar sig i samhället i stort där mannen har mer makt än kvinnan. Hardings teori om hur kön socialiseras på tre huvudsakliga nivåer i samhället är också viktig för studien, där lärarens och utbildningens roll betonas. Baserat på de teoretiska grunderna har ett operationaliseringsschema byggts upp. Studien visar att läromedlen skiljer sig åt, både avseende hur mycket relevant information som presenteras, hur väl integrerad denna information är samt i vilken utsträckning läromedlet problematiserar och utmanar normer baserade på kön. Ett av läromedlen lyckades i många avseenden visa en informativ, integrerad och problematiserande bild av kön medan de övriga i olika utsträckning lyckades sämre. Läraren behöver aktivt kompensera för de brister som läromedlen har.

Studien behandlar lärares läromedelsanvändning i ämnet svenska. Syftet med studien är att utveckla kunskaper kring läromedelsanvändning samt faktorer som påverkar läraren i valet av läromedelsform i svenska för årskurs 1–3. I studien används två frågeställningar som är: ”vilken läromedelsform har lärare valt att använda i svenska och varför?” och ”vilka faktorer påverkar lärarens val av läromedelsform i svenska?”   Studien tog stöd i tidigare forskning om hur digitala läromedel samt hur tryckta läromedel påverkar elevers läsförståelse. Olika studier har fått olika resultat gällande läsförståelsens utveckling. Några studier visar att digitala texter gynnar läsförståelsen medan andra studier visar att tryckta texter gynnar läsförståelsen. Det finns även studier som visar att det inte är någon skillnad gällande de olika läromedelsformerna.    Empirin samlades in genom en digital enkät som spreds i två Facebookgrupper. För att analysera resultaten användes den teoretiska utgångspunkten ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare i störst utsträckning använder sig av tryckta läromedel. Mindre än hälften av respondenterna använder digitala läromedel i ämnet svenska. Vid analysen av resultatet framkom det att ramfaktorerna lärare, form, budget, innehåll, tid samt elever är de vanligaste som påverkar valen kring de läromedelsformer som används. Den här studien visar att det främst beror på vad läraren själv känner sig trygg att använda i sin undervisning, samt vad läraren tycker passar för elevgruppen.   Slutsatserna i studien är att tryckta läromedel används i större utsträckning än digitala läromedel. Slutsatserna är även att många lärare är villiga att betala för material till sin undervisning med egna pengar.

No description available.

Problemformulering: Forskning visar att elevers resultat markant förbättras när läraren hyser en stor tilltro till sin egen kompetens och förmåga att undervisa. Detta är med andra ord viktiga komponenter för en framgångsrik undervisning. Många lärare har svårt att känna igen sig i beskrivningen om att de ska ha ett gott matematiskt självförtroende och en positiv syn på matematik. Samtidigt finns det forskning som visar att elevers förmågor i matematik främjas när de får arbeta på ett varierat sätt. Trots detta används övervägande inköpta läromedel som uppmuntrar till tyst matematik. Utifrån denna vetskap anser vi att sambandet mellan matematiskt självförtroende och inköpta läromedel bör undersökas. Syfte: Att undersöka hur F-3 lärares matematiska självförtroende påverkar användandet av inköpta läromedel. Metod: Abduktiv analysmetod Teori: Sociokulturellt perspektiv, zone of proximal development, learning by doing Empiri: Insamlad genom enkätundersökning vänd till lärare i årskurs F-3. Resultat: Lärares matematiska självförtroende och användningsgrad av inköpta läromedel korrelerar. När de känner sig osäkra inom ett område lutar de sig i högre grad mot inköpta läromedel. Ett lägre matematiskt självförtroende behöver inte nödvändigtvis påverka matematikundervisningen negativt. Det finns lärare som vänder sitt dåliga matematiska självförtroende till något positivt för att leverera en god och varierad matematikundervisning. Inköpta läromedel tar stor plats i matematikundervisningen samtidigt som lärares möjlighet att bestämma över sitt eget läromedel är begränsad. Detta påverkar både undervisningsinnehåll och kvalité. Vårt resultat pekar mot att lärare i högre grad borde frångå inköpta läromedel till fördel för mer varierade undervisningsformer och matematiska samtal för att utveckla elevers matematikkunskaper.

Syftet med denna studie var att få vetskap om hur lärare använder sig av Favoritmatematik i undervisningen för att främja elevernas kunskaper i de femförmågorna. Syftet var även att få en uppfattning om hur läraren förhåller sig tillundervisningen om läromedlet inte räcker till. Vi valde att utföra kvalitativaintervjuer via zoom med F-3 lärare. Urvalet består av sex erfarna lärare som hararbetet med matematikundervisning i lågstadiet i minst 4 år. I vårt resultatframkommer det att lärarna använder sig av läromedlet i stor utsträckning menatt de behöver komplettera detta med övningar och extra material.

Abstract  The purpose of this study is to contribute knowledge about how digital resources can support students with mathematical text assignments. Specifically, the study aims to study what potential digital resources can have in linguistic support for students. The implementation of the study is based on socio-cultural and multimodal perspective. It is a quantitative study based on a content analysis of two digital resources for year 3. The digital resources that are analyzed are Bingel and NE. Tafflins framework and van Bommel’s description of mathematical text assignments are used to analyze three types of assignments. Division between assignments are text assignments, routine assignments and problem assignments. Past research and literature are also used to analyze different aspects of linguistic support for students.  The research questions of the study are: • What support is there for students with difficulties around mathematical text  assignments in digital recourses? • What are the differences and similarities between the reviewed digital resources  regarding support for students with difficulties?  The results show that all three types of assignments occur in digital resources Bingel and NE. The resources have auditive support and visual support, while only Bingel has word and conceptual explanation. Translation support is lacking in both resources.  Keywords: Digital resources, mathematical text assignments, support.