Denna studie syftar till att bidra med kunskap om etnisk representation i läromedel i svenska för årskurs 5. För att uppnå syftet tar studien utgångspunkt i Stuart Halls (1992) representationsteori samt Edward Saids (1993) teori om orientalism. Dessa är teorier om hur den västerländska kulturen har överordnats andra kulturer och andra delar av världen. Även en postkolonial teori tillämpas för att ge en förklaring till en uppdelning i västerländskt och icke-västerländskt.  För att besvara studiens forskningsfrågor – ”I vilken utsträckning representeras olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” och ”På vilket sätt framställs olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” – användes en kvantitativ och en kvalitativ metod. I studien beräknas den kvantitativa förekomsten av etnisk representation i läromedlen med fokus på aspekterna personnamn, länder/platser och högtider samt om individer representeras utifrån kategorierna västerländskt och icke-västerländskt utseende. Studien fokuserar även mer djupgående på kvalitativa analyser av hur dessa aspekter framställs med avseende på etnisk representation. För att kategorisera individers utseenden i läromedlens bilder använder studien sig av ett analysverktyg baserat på Luis Ajagán-Lesters (1999) forskning om olika etniciteter.  Studiens resultat visar att västerländska personnamn, länder/platser, högtider och individer av västerländskt utseende dominerar i samtliga analyserade läromedel. Detta tyder på ett västerländskt fokus som kan liknas vid tidigare forskning som visat att Europa ofta framställs som det centrala och där det icke-västerländska endast representeras i en liten omfattning. Något som synliggörs genom studien är att läromedlen nästan enbart innehöll västerländska författare och att huvudpersonerna i texterna oftast hade västerländska namn. I övrigt framställdes namnen på ett neutralt sätt och inga namn gav tydliga positiva eller negativa associationer. Trots ett västerländskt fokus där den västerländska världen förekom i större utsträckning finns olika delar av världen representerat i läromedlen. Samhällen i västvärlden representeras däremot som välutvecklade och moderna, och de få gånger som övriga delar av världen representeras är det delvis i outvecklade eller odemokratiska kontexter, men de flesta länder eller platser som representeras nämns ej i någon större kontext. Vid analysen av olika högtider framkom det att endast julen finns med i läromedlen och de individer som framställdes i samband med julen förknippas med det västerländska.

The year 1990 Sweden stopped to screen schoolbooks and left the choice of literature to the schools. This may have influenced what is portrayed in student literature. This study was created to map out how gender is portrayed in English schoolbooks for the course of English 5. Gender is a social construct, created by society that explains to us how we are supposed to act based on the sex one was born with. Humans are always influenced by the environment and are assumed to behave a certain way.  With the help of a discourse analysis, a student literature was analyzed with gender equality viewpoint on how men and women were portrayed in the literature. With the help of the analysis some concluding thoughts were made, that even though our society has evolved, some traditional norms are still in texts and influence readers, even though more modern aspects are portrayed throughout students’ literature.

The primary purpose of this study is to investigate to what extent teaching materials, more specifically text- and workbooks for beginners in German as a foreign language in Swedish schools are adapted to the needs of pupils with reading-, writing- and concentration difficulties. In order to accomplish this, five text- and workbooks are qualitatively analysed with a checklist formulated and described in a report from The National Agency for Special Needs Education and Schools, SPSM. The main focus in this study is on examining the features of exercises and layout of each material to conclude whether it is accessible for all pupils regardless of their needs. The results disclose that the analysed teaching materials only conform with SPSM’s guidelines to a certain extent, of which can be concluded that further development of teaching materials is needed to ensure equivalent education for all. / Das Ziel der vorliegenden Examensarbeit ist es zu untersuchen, inwiefern Lehrmittel für Anfänger in Deutsch als Drittsprachenunterricht für Schüler mit einer Lese-, Schreib- oder Konzentrationsschwäche angepasst sind. Hierfür wurden fünf gewöhnliche Deutschlehrmittel in einer qualitativen Lehrmittelanalyse mit Hilfe einer Liste der sonderpädagogischen Schulbehörde mit Empfehlungen für Lehrmittelanpassungen analysiert. Hierbei liegt der Fokus der Arbeit in der Untersuchung der Charakteristika von Layout und Übungen, um zu beurteilen, ob diese zugänglich für alle Schüler ungeachtet einer möglichen Lernstörung sind. Die Ergebnisse bestätigen die Annahme, dass Deutschlehrmittel für Anfänger im Drittsprachenunterricht nur begrenzt mit den Vorgaben der Schulbehörde konform sind, woraus sich ergibt, dass eine Weiterentwicklung der Lehrmittel benötigt wird, um eine gleichwertige Schulbildung zu ermöglichen.

I denna studie analyserades två läroböcker ur populära läromedelsserierna Happy och Magic ur ett intersektionellt perspektiv för att undersöka deras överensstämmelse med skolans värdegrund (Lgr11). Böckernas karaktärer låg till grund för analysen. Analysen visade på allvarliga brister i representationen av minoriteter och icke-normativa egenskaper. Det tas endast hänsyn till jämlik representation av kön och (i viss mån) etnicitet, andra faktorer som könsöverskridande identitet, funktionsvariation, sexualitet/alternativa familjeformer eller religion tas inte hänsyn till överhuvudtaget. För att kunna använda dessa böcker i engelskundervisningen och samtidigt kunna skapa ett tryggt sammanhang för eleverna rekommenderas därför komplettering med andra, mer inkluderande läromedel eller användning av mer intersektionella läroböcker.

No description available.

I detta specialarbete har jag undersökt tre historiska läromedel och hur de framställer epoken medeltiden. De tre läromedlen trycktes med mer än 50 års mellanrum. De är från 1911, 1955 och 2012. Syftet med denna studie var att undersöka om det akademiska historiebruket kunde avläsas i läromedlen. Samhällets historiografi. Studien använder sig av en kvalitativ textanalys i sin metod för att tolka tidigare forskning och tolka läromedlens innehåll för att nå ett resultat. Studien arbetar efter teorin att ett historiografiskt historiebruk går att tyda i läromedlen över tid. Studien visar att ett tydligt samband mellan det för tiden aktuella historiografiska historiebruket kan uttydas i läromedlen. Men med en tidsförskjutning från den akademiska världens diskussioner till läromedlet. Studien visade även att det går att utläsa en politisk koppling till läromedlens utformning relaterat till det för stunden aktuella historiebruket i samhället. / <p>Godkänt datum 2020-06-09</p>

This study aims to determine how scientific writing is targeted in five Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main goal of the study is to determine where scientific writing is placed in the books, what knowledge the textbooks convey about scientific writing and how scientific writing is being trained in the exercises presented in the textbooks. Furthermore, the thesis aims to clarify possible differences and similarities in how different textbooks target scientific writing. The result show that the management of scientific writing is similar between the textbooks. The results of the study display that scientific writing is often placed in the beginning or the middle of the textbooks. Additionally, the study show that every textbook encourages students to read to source text with caution and to refer to the source. In conclusion, the study suggests that the exercises presented in the textbooks are foremost about writing a shorter conclusion of a longer text.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att belysa bristen av information om fornskandinavisk religion i religionskunskapsläromedel. Utifrån denna brist ger jag ett exempel på hur ett kapitel som behandlar fornskandinavisk religion i ett läromedel kan se ut. Arbetet är uppdelat i två delar, en uppsatsdel och ett praxisnära arbete, det kompletterande kapitlet. Studien som utförs i denna uppsats är en litteraturanalys där avsnitt om den fornskandinaviska religionen i tre olika läromedel ämnade för religionskunskap jämförs. Studien visar att de böcker som behandlar fornskandinavisk religion tar upp det ytterst ytligt och ofta felaktigt. Utifrån den ovannämnda studien skapar jag det kompletterande kapitlet. Kapitlet tar upp det som dessa böcker saknar, men innehåller även delar av befintliga kapitel som jag anser att har behandlats bra i böckerna.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka läromedel yrkesverksamma 1-3 lärare använder i matematikundervisning och hur dessa läromedel väljs ut och används. Elevernas matematikinlärning och utveckling har stor samverkan med undervisningsmetoder och val av läromedel. Begreppet läromedel kommer i studien handla om allt material som används i undervisning för att främja elevers matematiklärande. I studien har jag intervjuat fem 1-3 lärare. Lärarnas svar har tolkats med sociokulturellt perspektiv och kommit till resultaten att: det finns många olika faktorer och förutsättningar som påverkar lärarens val av läromedel i matematikundervisningen. Utifrån lärarnas beskrivningar har jag även sett deras kunskapssyn och likheter i deras val och användning av varierande läromedel vid matematikundervisning.