This study aims to investigate how pupils in secondary school, who are used to digital educational materials, experience reading and navigating on a computer compared to reading and navigating on paper, to what extent they read in respective format and how they choose to consume different types of texts. Moreover it aims to find out if this differs in regards to gender. To answer our questions we carried out a reading test and created a follow-up survey for the target group to answer. Our conclusions are that: digital texts might be perceived as longer than printed texts since it is more difficult to get an overview, boys seem to have less trouble navigating in digital texts than girls do because of their experience of computer games, the pupils overall spend very little time on reading but when they do there is a small favor for the digital format and that the pupils tend to favourize the printed format for consuming longer texts.

No description available.

Syftet med denna studie är att analysera hur fyra läromedel inom SFI (svenska för invandrare) återspeglar och beskriver det svenska samhällets etniska mångfald och jämställdhet mellan könen.  Analysen är uppdelad i två delar varav en är av kvantitativt slag där förekomsten av “svenska” och “icke-svenska” namn samt feminina och maskulina namn räknas. Den andra delen är en kvalitativ analys som går djupare in i texterna för att upptäcka eventuella mönster och skiftningar som ger indikationer på författarnas inställning till mångfald och jämställdhet.  Studiens resultat är mångtydigt på grund av de fyra böckernas olikheter och den komplexitet frågan om etnicitet och jämställdhet rymmer. I stora drag visar analyserna att alla böcker lyfter fram etnisk mångfald sett till kvantiteter av ”icke-svenska” namn på figurerna i böckerna men samtidigt tyder resultatet i den kvalitativa analysen på att  två av fyra böcker har tendenser till segregation och/eller assimilation.  Gällande jämställdhet framkommer det av den kvantitativa analysen att alla fyra böcker representerar könen jämställt sett till procent. En av böckerna återger endast bilden av stereotypa könsroller medan det i de andra går att skönja en strävan efter att bryta dessa normer.

Lärarens uppdrag är mångsidigt: hen ska ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap samtidigt som att hen ska ha ett jämställdhetsuppdrag. Beroende på vilka ämnen man undervisar är man knuten till en viss ämnestradition när det gäller läroboksanvändning. Denna studie fokuserar på två läromedel (Génial 1 och Escalade 1) som används i ämnet franska på gymnasiet. Dessa läromedel analyseras ur ett genusperspektiv för att undersöka om lärobokens innehåll följer läroplanens jämställdhetsmål. För att kunna besvara en sådan frågeställning presenteras en forskningsbakgrund med definitioner av centrala begrepp som är relevanta för denna studie. En kvantitativ innehållsanalys som metod är grunden till hur analysen ska gå till väga. Resultaten är tydliga: inget av de analyserade läromedlen uppnår läroplanens jämställdhetsmål. Jämställdhetsarbetet anses vara obefintligt eller otillräckligt för att nå det som Skolverket förordar.

Denna studie syftar till att undersöka två läromedel i svenska för lågstadiet där fokus ligger på representation. Läroböcker är det läromedel som har möjlighet att nå ut till flest av Sveriges befolkning och är en representation av läroplanen vilket ger den auktoritet; de föreställningar och normer som framställs i dessa påverkar barns världsbild och identitetsskapande. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes förekomsten av personer i bild samt text, och vidare analyserades vita och icke-vitas utrymme och roll genom en kvalitativ textanalys som inspirerats av diskursanalytisk metod. Resultaten visar att både vita och icke-vita karaktärer förekommer i båda läroböckerna med en majoritet av vita karaktärer. I den kvalitativa textanalysen visade det sig att ett av läromedlen var mer problematisk än det andra och tenderade till att främja stereotypa representationer som kan leda till svårigheter vid barns identitetsskapande.

Vi vill med denna studie undersöka hur några pedagoger i förskoleklassen använder IKT(Informations- och kommunikationsteknologi) som ett verktyg i undervisningen. Vårt intresse ligger även i att undersöka pedagogernas inställning till IKT som pedagogiskt verktyg. Likaså vill vi undersöka vilka utbildningar i IKT som de har fått på sina arbetsplatser. Tillundersökningen används både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.Vår utgångspunkt är att dagens teknologi alltmer tar över barnens vardag och att det därför är viktigt för dem att få tillgång till dessa verktyg i skolan. Detta kan underlätta undervisningen för både pedagogerna och eleverna. Användningen av tekniska hjälpmedel i klassen kan ocksåväcka elevernas intresse och bidra till nya idéer och fantasier. / Program: Lärarutbildningen

This essay focuses on answering the questions; ”How does teachers resonate about computer games as an educational tool” and ”Which meaningful themes can be identified from the teachers reasoning?”  To answer these questions I have intervjued four teachers about their perspective and thoughts about computer games as an educational tool. I have then analysed their answers to find meaningful themes within their reasoning. The results and conclusions to the research questions where that teachers resonate different depending on if they have professionals expires with using computer games or not. The teachers whom had used computer games were more open and positiv about the gainings and profits of using games. And the teachers whom had not used computer games where more apprehensive and saw more negativs. But all of the teachers agreed on that cognitive abilities like problem solving and student motivation and interest could improve by using computer games in school. The themes that were most meaningful was that grading was portraid like a scapegoat, the teachers hade a vision that grading would be difficult or impossible and therefor did they not want to try using computer games. Another theme were that technology was seen as a problem and an obstacle. Time as a resource that could not be traded away was also a meaningful theme because many of the teachers spoke about computer games taking much time and in a way that implemented that they did not have the time or the knowledge to learn a new study material.

I föreliggande studie undersöks drottning Kristina i tio historieläroböcker mellan 1907–2018 utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur drottning Kristina framställs samt huruvida bilden av henne har förändrats eller bibehållits i läromedlen. Tidigare forskning har visat att det finns en manlig överrepresentation i läroböckerna. Det manliga perspektivet får ett stort utrymme medan kvinnorna inte finns integrerade i texten utan förklaras i egna avsnitt. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys utifrån Staffan Selander. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Yvonne Hirdmans genussystem samt av Karin Tegenborg Falkdalens ”drottningens två kroppar”. I resultatet framgår det att bilden av drottning Kristina har gått från att beskriva hennes regeringsperiod och personlighet på ett negativt sätt till att i de allra senaste läroböckerna beskriva henne som drottningen som bröt könsnormerna. Det märks tydligt i de två sista läroböckerna hur man väljer att anlägga ett genusperspektiv i beskrivningen av drottning Kristina, något som helt saknas i de övriga läroböckerna. En ökad genusmedvetenhet i de sista läroböckerna är något som tydligt framgår i läroböckerna.

Studien undersöker huruvida det finns någon progression i ämnesspråk inom algebra och bråk i Matte Eldorado årskurs 1–6. Matematikundervisningen styrs till stor del av läroböcker. Språket och innehållet i läroböckerna avgör därför vilka möjligheter eleverna får att utveckla sina matematikkunskaper. De frågor som ligger till grund för studien är således: hur många allmänna respektive ämnesspecifika ord och symboler som finns i algebra och bråk i läroböckerna för årskurs 1–6? Finns det någon progression inom områdena? Vilka likheter och/eller skillnader som finns mellan områdena gällande progression i ämnesord och symboler? För att besvara frågorna avgränsas först vilka sidor som hör till algebra respektive bråk i de valda läromedlen. Därefter görs en kvantitativ innehållsanalys där ord och symboler sorteras i åtta olika kategorier; fem för ord och tre för symboler. Analysen visar att det finns en progression både i algebra och bråk. Orden i samtliga kategorier ökar i antal i stigande årskurs och vad viktigare är, att antalet olika fackord ökar. Symbolerna skiftar istället från informella till formella symboler. Även talområdet utökas i algebra genom årskurserna från att i årskurs 1 ta upp ental och tiotal till att i årskurs 6 ta upp ental, tiotal, hundratal, tusental, decimaltal och negativa tal. Analysen visar också att algebra får mycket större plats i de senare årskurserna än vad bråk får, medan bråk har ett jämnt antal sidor genom böckerna för årskurs 1–6. Likheter som syns genom analysen är ökningen i antal ord, ökningen i antal olika ord och även ökningen i antal symboler.

Studiens syfte är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan matematikuppgifter i nivåindelade läromedel. Fokus ligger på att studera om och i så fall hur de fem matematiska förmågorna aktualiseras i uppgifterna på respektive nivå. Insamling av data har skett baserat på särskilda urvalskriterier och datamaterialet har sedan analyserats genom en innehållsanalys där matematikuppgifter i nivåindelade läromedel kategoriserats utifrån en matris baserad på studiens teoretiska ramverk. Studiens resultat visar att det finns en liten men genomgående skillnad mellan nivåerna där nästan varje matematisk förmåga aktualiseras i fler uppgifter på den avancerade nivån jämfört med den grundläggande. På den avancerade nivån finns även fler uppgifter där flera förmågor tränas i en och samma uppgift. För att kunna använda läromedel på bästa möjliga sätt krävs därmed en kännedom om dess innehåll och uppbyggnad för att kunna ge eleverna möjlighet att utveckla alla matematiska förmågor oavsett vilken nivå de arbetar på i läromedlet.