Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om den reviderade läroplanen skulle kunna få konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollärare samt rektorer. Vi ville även ta reda på om den reviderade läroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att använda kvalitativa intervjuer där vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade läroplanen som ett stöd i sitt arbete. Med den reviderade läroplanen såg informanterna en förändring av sin yrkesroll. Ord som ansvar, tydlighet samt möjlighet lyfts fram kontinuerligt under intervjuerna. En förhoppning finns att det ska ske en kvalitetshöjning i förskolans verksamhet.

Följande undersökning handlar om hur lärare och blivande lärare ser på ämnet musik och estetiska lärprocesser i förhållande till den nya läroplanen Lgr11. Fokus för undersökningen ligger på de som undervisar eller ska undervisa i kärnämnen det vill säga svenska, engelska eller matematik i grundskolan årskurs 3–6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: lärare, lärarstudenter och lärarutbildare. De intervjuades svar har sedan jämförts med Lpo94, Lgr11 och den nya lärarutbildningen (2011) för att se hur dessa fyra harmonierar med varandra. Bakgrunden till undersökningen är en frågeställning hur förutsättningarna för att integrera ämnet musik med andra ämnen ser ut i grundskolan, i samband med införandet av den nya läroplanen. Kommer det att bli lättare eller svårare att samarbeta över ämnesgränserna? Resultatet antyder att den största problematiken ligger i de nya styrdokumentens (Lgr11) utformning, vilka ökar den generella arbetsbördan för lärarna. Resultatet antyder också att den nya lärarutbildningen motarbetar den nya läroplanens syfte i vissa avseenden.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande – en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys. Text analyseras med avsikt att tolka hur lärande formuleras samt om och i så fall hur den omarbetade läroplanen bygger vidare på tidigare texter. Den omarbetade läroplanen analyseras i relation till den tidigare läroplanen, Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (2009), Handlingsprogrammet livslångt lärande (2006) och Konventionen om barnets rättigheter (2006). Slutsatserna är att lärande formuleras i termer av utveckling, lust, lek samt del av en helhet bestående av lärande, omsorg och fostran. Mer framträdande än i tidigare läroplan är lärande i förhållande till uppföljning och utvärdering som nu får en dominerande plats. Den omarbetade läroplanstexten bygger snarare vidare på den föregående läroplanen än på Skolverkets förslag till förtydliganden. Begreppet livslångt lärande används i läroplanen men definieras inte vilket gör det svårt att bedöma om begreppet relaterar till EU:s handlingsprogram livslångt lärande. Konventionen om barnets rättigheter använder inte alls begreppet lärande. / This essay Learning of Preschool children – a discourse analyze of the transformed Preschool curriculum is about how the concept learning is preformed and transformed in the curriculum. The study’s intention is to interpret how sense about the concept learning is created in The curriculum for the preschool revised (2010). The issues for the study are: How is learning performed in the preschool's revised curriculum? How have the Swedish documents as preceded the revision influenced on the concept learning? How have the European program life-long learning and the global Convention of child’s rights influenced on the concept learning? Theoretical and methodological inspiration is retrieved from Foucault's discourse analyze and Faicloughts linguistic discourse analyze. Text is analyzed with intention to interpret how learning is produced and how the revised curriculum builds on earlier texts. It revised the curriculum to be analyzed in relation to the previous curriculum, EU: s program life-long learning (2006) and the Convention of child's rights (2006). The conclusions are that learning is formulated in terms of development, desire, play and part of a whole comprising learning, care and upbringing. More standing out than in earlier curriculum is learning in relation to follow-up and evaluation that now sheep a dominating place. The revised curriculum text builds nearer on the previous curriculum than on the National Board of Education's proposals to elucidations. The revised curriculum uses, precisely as EU: s document, the concept life-long learning but does not define it. The Convention of child's rights use not at all the concept learning.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer förskollärare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete. Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper där sammanlagt åtta förskollärare deltagit. Resultatet visar att förskollärarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnå målen för verksamheten står eller faller. Istället ser de barngruppens storlek som en av många faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det är hur förskollärarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollärarna anser påverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhållningssätt och balansgången mellan individen och gruppen. Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förståelse för förskollärares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som påverkar den. Genom att visa på olika aspekter som påverkar kvalitéten i förskolan, och därmed också påverkar möjligheten att uppnå målen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbättra verksamheten i stort.

This essay aims to examine how three active history teachers in the upper secondary school interprets the new course plan for history in gy11. The essay shows how they discuss and express opinions regarding three main keywords - historical awerness, use of history and source criticism, and finally, how they think they need to change the way they teach.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.

Detta examensarbete handlar om hur verksamma förskolepedagoger ser på uteleken. Förskolan ska arbeta utifrån de styrdokument som finns. I styrdokumenten står det att barn ska erbjudas rika tillfällen till att utveckla sina färdigheter. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna anser att barnen utvecklar under uteleken och undersökt hur pedagogerna planerar uteleken. Vi har genomfört intervjuer och observationer på tre olika förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Dessa metodval har gett en direkt inblick i hur pedagogerna arbetar och anser sig arbeta med de strävansmål som Läroplanen för förskolan, 1998 beskriver.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter. Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola. Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer. En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.