Sammanfattning    Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollärares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförståelse av vad teknik innebär inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. Teknikområdet lyftes fram i förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen är upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av läroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta har tolkats med hjälp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ändamålet med denna studie. Teknikaspekterna som vi har definierat och framarbetat är: Att göra aspekten, Medborgerliga aspekten, Teknik som artefakt-aspekten och Tekniska system-aspekten. Vi har valt att sammanbinda den empiriska studien med formuleringsarenan och realiseringsarenan då dessa arenor berör pedagogerna och deras verksamhet. Vid bearbetning av förskollärarnas resonemang framkom att det fanns en osäkerhet gällande teknik inom förskolan. De flesta av förskollärarna beskrev teknik som svårt och diffust samt att de önskade mer teknikutbildning för att klara av att tolka läroplanens intentioner på ett realistiskt sätt. Den pedagog som hade mer teknikutbildning hade lättare att omsätta teknik i den dagliga verksamheten på förskolan.   Nyckel ord: Teknik, Förskola, Aspekter, Intention, Läroplan, Lpfö98/10

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att de kommunicerar och arbetar med teknik i verksamheten med barnen samt att skildra hur förskollärare anser att deras kompetens är i förhållandet till läroplanens uppdrag räcker till för att stimulera barnens nyfikenhet och intresse samt möjlighet till utforskande av enkel teknik i vardagen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod fick vi ta del av respondenternas beskrivningar uttryckta med deras egna ord. Alla som arbetar i förskolan har som uppdrag i läroplanen för förskolan att sträva mot att varje barn ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och ges möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolans verksamhet innehåller teknik i olika former vilket leder till ett aktuellt uppdrag att synliggöra och förklara den för barnen. I respondenternas svar framkommer det att de ofta inte är medvetna om att det är teknik de arbetar med samt att de tolkar ämnet teknik som större projekt i stället för att se det lilla och vardagliga i verksamheten. Detta kan delvis tolkas som bristande kunskap hos respondenterna men även att teknik som ämne inte är förankrat bland kollegor och förskolechef i verksamheten. Respondenterna känner att de har tillräcklig kunskap men att de ändå vill ha fortbildning, tips och förslag på hur de kan arbeta med enkel teknik i vardagen med barnen.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning är att ta reda på hur idrotten har förändrats i läroplanen från 1962 till 2011 och studien tar även upp hur läroplanerna har utvecklats ur ett samhällsperspektiv. Studien visar att ämnet idrott har genomgått en tydlig förändring och att skid- och skridkoåkningen har försvunnit ur läroplanen sakta men säkert. I resultatdelen tas det även upp hur samhället har haft en bidragande faktor till läroplanens utformning. Metoden till arbetet är en litteraturgranskning där läroplanerna sätter grunden för studien. För att stärka resultatdelen så har även en innehållsanalys använts för att förtydliga skid- och skridskoåkningens förändring.

This study of leadership is comprised of two parts. The first part presented in this study is a theoretical study of leadership and the second part is an empirical study. The empirical study is comprised of six qualitative interviews that examine the perception of leadership among educators working at a school in the inner city. The work is based on the following issues; Do educators think that there is a link between educational work and leadership? Do educators see a link between leadership and goals, and guidelines that are written in Lgr11 and the Education Act? Does the perception of leadership depend on what training the educators have? In this study I use a hermeneutical approach where I try to create an understanding of the interviewees by interpreting their responses, actions and opinions during the interviews. The material gained from the empirical study has been analyzed and interpreted and then related to the theoretical study. The results show that leadership is something that everyone in the school system is in need of whatever their education. The study also gives clear indications that all staff working in schools practice some form of leadership based on the school curriculum and the school law.

Syftet med denna uppsats är att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebär, hur begreppet används i den senaste svenska läroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran då begreppet förekommer i grundskolans läroplan utan vägledning för tolkningen av begreppet. Begreppsanalysen gjordes i två delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanställa fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet används för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det är en innehållsmässig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, där fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att påverka beteende. Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran används i läroplanen. Resultatet visar att det i läroplanen talas om två olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika värden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet är det elevens föräldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a. överföring av kunskaper och värden. Många av de ord som används tillsammans med fostran i Lgr-11 kan betecknas med samlingstermen plastic words, då dessa ord är så innehållsmässigt breda att de inte har någon specifik betydelse och att de därav är öppna för tolkning. Uppsatsen ska ses som ett bidrag till den större diskussionen om vad som påverkar likvärdigheten i den svenska skolan och om tjänsten skattesubventionerad läxläsning har något stöd i grundskolans läroplan.

En undersökning utförd av OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) visar att skolresultaten bland de svenska 15-åringarna sjunker drastiskt och att inget annat av de deltagande ländernas resultat sjunkit lika mycket under lika lång tid. Denna studie är en stickprovsundersökning som behandlar hur ämnesuppfattningen inom ämnesområdet Svenska skiljer sig mellan lärare och dess respektive elever. Urvalet består av tre gymnasieklasser i Årskurs 2 som studerar olika studieförberedande program på tre olika gymnasieskolor i en medelstor svensk kommun. Studien går ut på att påvisa hur en gemensam överensstämmande ämnesuppfattning mellan båda parterna påverkar möjligheten till jämställda och rättvisa resultat.Studiens resultat och analys visar på att lärare och elever inte nödvändigtvis inte delar en gemensam ämnesuppfattning där lärare av tradition ser ämnet som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. I kontrast till detta ser man att eleverna istället ser ämnet som ett praktiskt färdighetsämne då de efterfrågar praktisk nytta av ämnesinnehållet. / A survey conducted by the OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) shows that school results among Swedish 15 year olds are rapidly declining, and that non of the other partaking countries show a drop of this scale, for the same period of time. This text is a study that focuses around how understanding of the subject construction, within the subject of Swedish differs between teachers and their students. A selection has been made, and it consists of three classes of second year students in three different Swedish high schools, all from the same medium sized municipality. The students also have in common that they are striving for future higher studies, based on their choice of specialisation. This essay serves to prove how joint understanding of what the subject consists of, affects the possibility of fair and equal grading.The result of this survey shows that teachers and students do not necesarilly share a common understanding of what the subject is. Of tradition, teachers tend to look upon the subject as a literary subject, from a historical perspective. In contrast to this, it is evident through this study that students generally percieve it as a subject focused upon proficiency, because they want future practical use of that which is studied.

No description available.

In 2011, the Swedish National Agency of Education introduced a new national curriculum including the compulsory school and upper secondary school. The new curriculum has been widely discussed by media and in the schools. This essay aims towards investigating how four History teachers in two upper secondary schools have experienced the introduction to the new curriculum, and whether they believe that the new curriculum has affected their teaching practice. The investigation conducted in this essay is based on four semi-structured interviews with four History teachers who work at two upper secondary schools situated in different towns of Sweden. The results of the investigation indicate that the interviewed teachers have experienced the transitional period between different curricula to have worked well even if it has been time demanding and also has increased their work effort. The results also indicate that it has been a cooperation between the teachers in order to transform the own practice to fit the standards set in the new curriculum. The cooperation has also involved helping each other to approach certain aspects, as for example, grading and assessment. The results also show that the individual teacher has needed to change his/her practice in order for it to correspond to the goal criteria in the new curriculum, Lgy11. This work made by the different teachers in order to change their practices seems to have been time well spent since the teachers have given positive response to the new history courses included in Lgy11.

Rapport på rapport visar att elevers psykiska hälsa blir allt sämre. Mental träning är ett samlingsnamn för olika metoder vi kan använda oss av för att träna upp vår mentala styrka. Den här studien belyser detta då det är ett mycket aktuellt ämne och med hjälp av denna empiriska studie kan vi lyfta fram mental träning och varför det är en tolkningsfråga. Med den nya läroplanen (Gy11) har en ny punkt tillkommit i det centrala innehållet, ”spänningsreglering och mental träning” där denna studie är inriktad på det senare, mental träning. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma gymnasieidrottslärare tolkar och uppfattar det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i idrott och hälsa 1, samt hur lärarna belyser mental träning ur ett elevperspektiv. För att ta reda på vilka tolkningar som finns gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken idrottslärare runt om i mellersta Sverige. Därefter fick en klass från respektive lärare svara på några enkätfrågor om hur de upplever mental träning i idrottsundervisningen. Med resultaten från enkäterna kan en jämförelse mellan idrottslärarna och eleverna göras och om de delar uppfattningen om mental träning. Studien visar att idrottslärarna har olika tolkningar om mental träning. Alla har olika bakgrunder och olika erfarenheter av mental träning och deras tolkningar reflekterar deras egna uppfattningar, vilket leder till att mental träning tolkas olika från olika lärare. Samtliga lärare trycker på att de gärna vill att punkten skall utvecklas i läroplanen, antingen med tydligare begrepp, fler exempel på stoff, att det skall finnas med i kommentarmaterialet eller betygskriterierna ect. Något som också är gemensamt för lärarna är att de vill ge eleverna verktyg och utbildning i hur de kan använda mental träning inom andra områden och inte enbart i idrottssammanhang. Studien visar även att eleverna upplever mental träning som något positivt och de allra flesta tycker att det ger dem fokus och bättre resultat. Det framgår även att eleverna vill ha mer mental träning i deras idrottsundervisning. Studien visar också att det finns en delad uppfattning om begreppet mental träning används av idrottslärare och sen visar det sig att det inte stämmer att mental träning ges regelbundet i idrottsundervisningen.

Det här arbetet handlar om synen på gymnasiesärskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet är att studera synen på gymnasiesärskoleeleven i två läroplaner, där även synen på bedömning av gymnasiesärskoleeleven är intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesärskolan, läroplansteori samt bedömning. Fortsättningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden från Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas språkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i språket påverkar synen på gymnasiesärskoleeleven. I resultatdelen redovisas utdrag från delar av läroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de två statliga utredningar som ledde till läroplanerna. Vidare analyseras texterna utifrån den diskursanalytiska metoden. I analysen beskrivs en diskurs om utvecklingsstörning samt en diskurs om bedömning. Analysen visar bl.a. att det kring begreppet utvecklingstörning inte skett några större förskjutningar i språket, men att det är tydligare definierat i Gys 13 än i Lpf 94. Analysen visar vidare att synen på gymnasiesärskoleeleven förskjutits i och med att ett nytt betygssystem införts, då eleven i det nya betygssystemet ska vara mer delaktig i bedömningen. Avslutningsvis diskuterar jag utifrån ett Foucaultperspektiv vad det innebär att ha diagnosen utvecklingsstörning och hur mycket inflytande gymnasiesärskoleeleverna egentligen har i sin utbildning utifrån vad som står i läroplanerna.