Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och förskollärarstudenter uppfattar begreppet undervisning samt hur de anser att undervisning kan bedrivas i förskolan, vidare presenteras även de skillnader som går att utläsa mellan dessa två respondentgrupper.Studiens teoretiska ramverk utgörs av det sociokulturella perspektivet, forskning kring undervisning och lärande ur ett didaktiskt perspektiv samt definitioner av begreppet undervisning. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiri som bearbetats genom en analytisk induktion.Resultatet visar att förskollärarstudenter ställer sig skeptiska till användandet av begreppet undervisning då det uppfattas kravfyllt och associeras med en mer strikt planerad verksamhet. Förskollärare uppvisar däremot en mer pragmatisk syn på begreppet och ser generellt inga problem med att använda sig av det i förskolan. Vidare gick att urskilja paralleller mellan förskollärare och förskollärarstudenters uppfattning av begreppet undervisning och hur den kan bedrivas vilket exempelvis yttrar sig genom att förskollärarstudenters mer negativa uppfattning av undervisning gör dem mindre benägna att vilja undervisa i förskolan.

Förskolan är den skolform som de flesta barn möter först. Undervisning är dock ett kontroversiellt begrepp för förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka om förskollärare anser att de tillämpar undervisning i förskoleverksamheten utifrån förskollärares framskrivna ansvar i Läroplan för förskolan. Tidigare forskning antyder att förskolläraryrket är ett yrke i förändring och att undervisning är något som ska bedrivas i förskolan. Vi diskuterar studiens empiri utifrån teorier och tidigare forskning med ansats utifrån förskollärares didaktiska kompetens, medvetenhet om läroplanens innehåll, teorier om lärande och förskollärares förhållningssätt och syn på undervisning i förskolan. Metoden som ligger till grund för studien utgörs av ett enkätutskick till förskollärare i den mellanstora kommun som studien avsåg att undersöka.   Studiens resultat vittnar om svårigheten med att redogöra för vad som är undervisning inom förskolans kontext. Resultatet synliggör förskollärares sätt att se på undervisning. Det framgår av empirin att förskollärare har två sätt att se på frågan om undervisning kräver en planering och ledning av en förskollärare eller om undervisning sker utan förskollärares närvaro. Majoriteten av respondenterna anser dock att undervisning hör hemma i förskolan oavsett förskollärares närvaro eller inte.

Sammanfattning: Förskolan styrs av specifika styrdokument, däribland läroplanen för förskolan (lpfö98). Läroplanen lyfter bl.a fram värdegrunden som uttrycker de etiska förhållningssätt som är en viktig del av verksamheten. Den belyser begrepp som rättvisa, jämställdhet, rättigheter, omsorg och hänsyn till andra människor. "/.../ utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler /.../", Lpfö98. Sid. 9 Min studie har utgått ifrån yngre barns sociala samspel i förskolan. Studien belyser olika situationer som har analyserats utifrån tre begrepp: inkludering, exkludering och språk. Studien utfördes i en förskola i Ale kommun, Västra Götalands län på en avdelning mellan åldrarna (1,4)* år och (3,8)* år under en period på ca. 6 veckor. Studien genomfördes med hjälp av fältanteckningar och videoobservationer. *År och månad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barn leker i förskolan och genom detta synliggöra hur barn interagerar med varandra och hur man kan tolka deras handlingar i leken. Metod: Jag valde att använda mig av fältanteckningar kombinerat med videografi. Denna metod var mest relevant för mitt syfte och mina frågeställningar. Genom att göra fältanteckningar och videografi kunde jag undersöka förskolans verksamhet och barnens lek för att få ett tillförlitligt resultat. Resultat: Resultatet visar att det sker både medveten och omedveten inkludering respektive exkludering i förskolan. Resultatet visar också att språket kan ha en stor betydelse i barns lek men att det inte alltid är ett måste att ha det verbala språket. I studien synliggörs flera olika metoder barn använder sig utav i lekarna när de inkluderar och exkluderar varandra. Studien visar också att det skiljer sig i de styrda lekarna och de styrda miljöerna gentemot de fria.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vad elever i kommunala högstadieskolor uppfattar att de bedöms på i ämnet Idrott och Hälsa och orsaker till denna uppfattning. Vidare ska undersökas om utformningen av de lokala styrdokumenten (lokal arbetsplan och lokala betygskriterier) har påverkan på detta genom en jämförelse mellan skolorna. - Vilka tror eleverna är de viktigaste bedömningskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa? - Har kön, nuvarande betyg och/eller lokala styrdokument tydlig inverkan på elevernas uppfattningar? Metod Vi kontaktade ett flertal skolor och undersökte möjligheterna att utföra vår studie på dessa. Vi fick okej från fyra av skolorna och på dessa genomförde vi en enkätundersökning som föregicks av ett deltagarbrev till eleverna. I brevet stod vad undersökningen gick ut på samt hur de skulle göra om de inte ville delta i undersökningen och även att allt är konfidentiellt. Utifrån enkäterna räknade vi i SPSS ut vilka faktorer som påverkade elevernas uppfattning samt eventuella confounders. Utöver detta gjorde vi även en förenklad innehållsanalys på skolornas lokala styrdokument. Resultat De två viktigaste bedömningskriterierna tror eleverna är främst en god social inställning och samarbetsvilja, och att ha en god fysik och att kunna prestera bra under lektioner såväl som på fritiden. Vår undersökning visar att elevernas kön inte påverkar uppfattningen om vad de tror sig bedömas på i Idrott och Hälsa. Det nuvarande betyget samt vilken skola de går på kunde uteslutas som en confounder genom en flerstegsuträkning i statistik programmet SPSS, kallad multipel regression. Slutsats Slutsatsen av studien blir att eleverna tror att de bedöms främst på deras inställning, att de klarar att hjälpa varandra, att de är snälla och trevliga och positiva i sin inställning. Det bedömningskriterium de tror kommer strax efter den sociala biten är att de utför fysisk träning och att de presterar bra i dessa moment. Vi kan inte se en direkt koppling till de olika arbetsplanerna i deras uppfattningar men vi ser en stor skillnad mellan elevernas inställning mellan de olika skolorna.

Den här kvalitativa studien behandlar de för studien aktuella förskollärarnas uppfattningar om och planering av verksamheten utifrån de riktlinjer som finns i förskolans läroplan. Studien behandlar en kvalitativ metod där fokus främst handlar om att undersöka respondenternas uppfattningar. För att ta reda på detta har semi-strukturerade intervjuer använts. Studiens respondenter består av tre förskollärare som arbetar på tre olika förskolor. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att de har ett stort ansvar vad gäller att följa de mål och riktlinjer som presenteras i förskolans läroplan. Studiens resultat visar även att tolkningsfriheten i förskolans läroplan uppfattas på olika sätt. En av förskollärarna anser att det är enklare att följa läroplanen på grund av att den står som föremål för tolkning. En annan förskollärare gör jämförelser med skolans läroplan och menar att den är enklare på grund av att det i den står hur lärarna ska arbeta. Det framkommer i resultatet att barnens intressen är i fokus vid planering av samtliga verksamheter i studien. Om barnen befinner sig i konkreta och relevanta sammanhang blir det inte för svårt för dem att förstå, lära sig och ta till sig av de mål och riktlinjer i förskolans läroplan som behandlar genus.

No description available.

I likhet med det svenska samhället har skolan förändrats genom tiderna, likaså de styrdokument som används som riktlinjer för lärare. Avsikten med denna undersökning är att analysera den aktuella läroplanen, tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet samt läroplanens och läroböckernas relation och koppling till varandra.  Studien belyser således hur tre utvalda läroböcker skildrar islam samt hur väl läroböckerna förhåller sig till att uppfylla läroplanens (Lgy11) direktiv.

The purpose of this essay is to investigate how Senior Secondary School (4-6) in Hong Kong teach and assess the concept og historical consciousness. The essay will draw its research on the curriculum from Hong Kong and for the subject history, and examine how it describes historical consciousness, and how it is described on a policy level in comparison to the Swedish curriculum for the subject history. The essay's theoretical approach is based on the curriculum theory "formulation arena" and civic curriculum code to help understand how curriculums are formulated and created. The result demonstrates that the curriculum mentions in its aims, goals and broad leaning outcomes that the students ought to learn about historical consciousness and it should be related to the subject's material. Furthermore, the assessment of the concept should be aligned with the goals and should be assessed with either formative or summative assessment.

Denna studie kommer att behandla förskollärares upplevelser och deras beskrivningar om arbetsrelaterad stress i förskolans verksamhet. Studien kommer även undersöka hur förskollärare upplever att arbetsrelaterad stress påverkar deras förutsättningar till att genomföra sitt uppdrag. Arbetsrelaterad stress i förskolan diskuteras flitigt i sociala medier, förskoleupproret, i artiklar och mellan verksamma förskollärare. Studien kommer utgå från ett psykosocialt perspektiv där krav, stöd och kontroll-modellen används för att analysera resultatet. Metoden som använts i undersökningen är en enkät där verksamma förskollärare från en kommun i norra Sverige fått svara på  9st frågor kopplade till arbetsrelaterad stress. Av cirka 60 potentiella respondenter var det 17 stycken som medverkade i studien. Svaren har sedan sammanställts och fem olika kategorier kunde arbetas fram. Det som framgår i resultatet är att en hög andel av respondenterna upplever en stress i sitt yrke och att stressen ökat då förskolans läroplan förnyats, vilket enligt respondenterna beror på att arbetskraven och ansvarsområdena blivit större. Det framkommer även i resultatet att förskollärare får hitta egna lösningar för att få vardagen på förskolan att gå ihop. Många upplever trötthet, humörsvängningar, sömnlöshet och sjukdomar. Barngruppen blir påverkad av att personalen inte hinner med allt som ska göras och i vissa fall väljs barngruppen bort för att annat är viktigare. Undersökning lyfter fram att barngruppernas storlek och för få förskollärare/barnskötare är de största bidragande faktorerna till att förskollärarna upplever stress i sitt yrke.

Syftet med denna undersökning är att jämföra Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, med föregångarna Lpfö 98 rev 10 och Lpfö 98 för att analysera revisionerna 2010 och 2018 ur ett skolpolitiskt perspektiv. Efter en innehållsanalys av förändringarna i läroplanen har dessa analyserats i förhållande till de skolpolitiska idéer som träder fram i regeringens uppdrag till Skolverket, motioner och propositioner samt Skolverkets arbete med revisionerna.    Under mandatperioden med en borgerlig alliansregering reviderades 2010 Lpfö 98 första gången och de inrättade Skolinspektionen. 2010 skrevs också förskolan in i Skollagen och blev en del av skolväsendet. Denna revision, tillsammans med ny skollag innebar ett närmande av förskolan till skolan med fokus på kunskapsmål och undervisning. Revisionen 2018 har inneburit omfattande förändringar i förskolans läroplan. Skolverket menar att många förändringar är utförda i syfte att göra den mer lättläst genom att disponera om texten, formulera om meningar och sätta nya rubriker. Det har gjorts en markering av vikten av omsorg men utan att tydliggöra innebörden. Undervisning, lek och jämlikhet har förtydligats och genom dessa fått en förskjuten innebörd. Hållbar utveckling som kunskapsmål och förhållningssätt har tillkommit. Den ”röd-gröna” regering som står bakom revisionen 2018 har genom förtydliganden och förskjuten innebörd i begreppen undervisning, lek och omsorg markerat förskolan som särart och ett fjärmande från skolan.