Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka möjligheter elever har till att utveckla kunskaper och förtrogenhet till programmering och matematk från förskoleklass till årskurs 3 efter revideringen av läroplanen 2018. Studiens ansats är kvalitativ med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Utifrån nio lärare framkom det att elever får goda möjligheter att utveckla kunskap och förtrogenhet till programmering. Det genom att lärare på många olika sätt arbetar både analogt och digitalt, praktiskt och teoretiskt utifrån det centrala innehållet i den reviderade upplagan av läroplanen. Däremot används sällan programmering för att utveckla mer konkreta matematiska kunskaper i de lägre åldrarna.

Kunskapsöversikten tar sin början i att problematisera hur skolan styrs av politik och samhälle och hur det bidrar till att skolan blir så kallat technestyrt, styrd av efterfrågan på arbetsmarknaden. Allt detta ställs sedan mot det bildningsuppdrag som skolan har. Från denna syn på skolans uppdrag att bilda och utbilda nya medborgare, kopplar vi sedan vidare till bildningsämnet historia, där fokus och mål inte är att få ett arbete utan att bli en bildad och medveten människa. Detta mynnar ut i ett syfte att studera hur historieämnet har påverkats av samhällets krav genom att jämföra kursplaner i historia. Kunskapsöversikten fortlöper med att förklara relevanta begrepp för studien och en genomgång av utbildningspolitik och skolans historia. Den forskning vi tagit del av bygger främst på svenska forskare och författare, mycket på grund av att det vi till stor del ämnar studera är svenska kursplaner kopplat till den svenska samhällsutvecklingen. Då motivet med studien är att studera historieämnets utveckling och förändring så bygger vår forskningsplan på att vi ska utföra en jämförande dokumentanalys gällande läroplaner från Lgr 69 till Lgr 11. Urvalet har avgränsats till att fokusera på den del av läroplanerna som behandlar historieämnet och läroplanernas inledande delar. En analys görs för att analysera kopplingar mellan skolan och samhället. Det som påvisas i det resultatet är att skolan hela tiden anpassar sig efter rådande samhälle och efterfrågan på arbetsmarknaden. Analysen kopplar även historieämnet till utbildningspolitik där det framkommer hur historieämnet riskerar att enbart fokusera på ytkunskaper då det gärna involveras i temaarbete med andra ämnen i skolan. Resultatet av denna studie landar i tydliga kopplingar mellan skola och samhälle, med en slutsats där skolan följer samhällets förändringar och det går tydligt att se hur rådande samhälle speglas i läroplanerna. Detta medför en indirekt påverkan på historieämnet och dess urval av stoff.

Syftet med denna studie är att vidga och synliggöra kunskaper om hur olika läroplaners beskrivningar förhåller sig till kunskapskonstruktion, samt till kunskap som ska bedömas på olika sätt. Avsikten har varit att genomföra en komparativ textanalys, utifrån en läroplansteoretisk ansats studera ett antal likvärdiga innehåll som ska tränas för att försöka finna skillnader och likheter gällande vad som skrivs fram i de bägge ländernas läroplaner (Kuba – Sverige), samt hur de förmågor som ska tränas är tänkta att bedömas.  Utifrån tidigare forskning framkommer att yrkesutbildning i vår tid har ett flertal utmaningar, både nationellt och internationellt och ämnet har diskuterats genom åren, men som trots det visar sig vara relativt outforskat i didaktiska och internationellt jämförande sammanhang. Resultat visar på att båda ländernas läroplaner innefattas av kunskapskonstruktion presenterad i termer av affektiva, kognitiva/metakognitiva och praktiska/tekniska kunskaper. Begrepp som framgår av innehåll i läroplaner som kunskapsformer med syfte att tillsammans balansera pedagogisk praktik och önskade kunskapsmål. Utifrån studiens resultat och tidigare forskning görs ett antal antaganden gällande skillnader som skulle kunna medföra olika konsekvenser för elevernas lärande och möjligheter i ett framtida yrkesliv. Likheter/skillnader analyseras och diskuteras utifrån tidigare bedömningsforskning. Studien ger också indikationer på ett behov av vidare forskning inom områden som skolans styrning och bedömning. / The purpose of this study is to broaden and visualize knowledge regarding descriptions of different curricula related to knowledge construction, as well as knowledge that is to be assessed in different ways. The intention has been to carry out a comparative text analysis, based on a curriculum theory approach to study a number of equivalent content that should be trained to try to find differences and similarities regarding what is written in the two countries' curricula (Cuba - Sweden), and how the abilities to trained are intended to be assessed. Based on previous research, it appears that vocational education in our time has a number of challenges, both nationally and internationally, and the subject has been discussed for some time, but which turns out to be relatively unexplored in didactic and internationally comparative contexts. Results show that both countries' curricula have similarities when it comes to knowledge construction presented in terms of affective, cognitive / metacognitive and practical / technical knowledge. Concepts that appear from the content of curricula as forms of knowledge with the aim of balancing pedagogical practice and desired knowledge goals together. Based on the results of the study and previous research, a number of assumptions are made regarding differences that could have different consequences for students' learning and opportunities in a future professional life. Similarities / differences are analyzed and discussed based on previous assessment research. The study also provides indications of a need for further research in areas such as school governance and assessment.

Idrottsundervisningen i grundskolan är debatterad, främst vilka moment som prioriteras och genomförs i ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar hos sex högstadielärare i idrott och hälsa om friluftslivsundervisningen. De resultat som framkommer är att förutsättningarna för att bedriva friluftslivundervisning är olika skola till skola och spelar stor roll enligt lärarna. Lärarna uttrycker att sedermera har den nya läroplanen en påverkan på friluftslivundervisningen då den nya läroplanen är mer konkret kring friluftslivundervisning jämfört med den äldre läroplanen där den typen av undervisning var mer valbar.

The aim with this paper is to examine the political background of the schools comission to integrate pupils with special needs in the public school. These following questions are examined: What political documents are the elementary? Which ones are juridically binding for the schools? What are the experiences for  parents of children with special needs in the school? The method used for this paper is mainly litterature-studies. The four documents which are examined are: skollagen, Läroplanen 94, FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen. The theoretical frame for this paper is political documents, curriculums and how schools concretize the special education. The perspective will be the pupils exposition what they are forced to do by the authorities. Focus is on the process when the pupil is judged by authorities to examine if the pupil is entitled to special education.

Denna studies syfte är att beskriva hur läroböcker i samhällskunskap för mellanstadiet redogör för medborgarideal i relation till Lgr11:s kursplan i samhällskunskap för mellanstadiet. Studiens frågeställningar är hur medborgaridealen förmedlas i samhällskunskapsläroböckerna samt hur medborgaridealen i samhällskunskapsläroböckerna förhåller sig till det centrala innehållet i samhällskunskap. För att undersöka detta används kvalitativ textanalys som metod. Studieobjektet utgörs av fyra läroböcker samt det centrala innehållet i samhällskunskap, eftersom studien ämnar undersöka förhållandet dem emellan. Westheimer och Kahnes medborgarskapsteori tillämpas för att synliggöra böckernas medborgarideal och van den Akkers curriculum representations används för att studera hur läroböckernas medborgarideal förhåller sig till det centrala innehållet. Omvandlingen från det centrala innehållet kan utifrån curriculum representations förstås som att den skrivna kursplanen tolkas av läroboksförfattare och resulterar i lärobokstext. Resultatet visar att de olika medborgaridealen förmedlas genom olika innehåll och kompetenser i läroböckerna. Med andra ord gestaltas den personligt ansvariga, den deltagande och den rättviseorienterade medborgaren genom olika läroboksinnehåll. Dessutom framgår det att läroböckernas innehåll som tillhör medborgaridealen till stor del utgår från det centrala innehållet, men skillnader förekommer då innehåll utöver det centrala innehållet inkluderas samtidigt som en del centralt innehåll utelämnas. Läroböckernas innehåll som kopplas till medborgaridealen ligger i linje med tidigare forskning på vilket innehåll i samhällskunskap som utvecklar medborgarkompetenser. Att en viss förändring sker när läroböcker skrivs utifrån läroplanen överensstämmer även det med tidigare forskning.

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur bildlärare på högstadiet och gymnasiet implementerar ett miljöperspektiv i sin undervisning. Studiens ämnar också undersöka och belysa hur tre bildlärare beskriver och resonerar kring ämnesområdena miljö och hållbarhet i relation till sin bildpedagogiska verksamhet. Vidare baseras studien på frågeställningen om lärarna implementerar miljöperspektivet i sin undervisning, och om så är fallet, hur gör de? Studien undersöker också hur lärarna beskriver att miljöperspektivet emottas av eleverna samt vilka förutsättningar att implementera miljöperspektivet i bildundervisningen de upplever att de har.  Studien baseras på intervjuer med tre verksamma bildlärare som transkriberas och tolkas genom en fenomenologisk ansats. Alla lärarna har i någon form och utsträckning arbetar med att inkludera ett miljöperspektiv i sin undervisning. Vidare framgår det att läroplanens redogörelse för miljöperspektivet är för vagt formulerad då det varierar mycket huruvida skolor faktiskt arbetar med det. Ytterligare resultat från studien är att det verkar underlätta för lärarna gällande implementering av miljöorienterad undervisning om skolledningen först initierar ett ämnesöverskridande projekt eller en temadag där området berörs. För tillfället fattas det en svensk benämning för den sortens utbildning. Ett förslag som läggs fram i studien är att termen ”miljöpedagogik” börjar användas mer frekvent i sammanhang då undervisning och klimatfrågor samspelar.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur demokratiuppdraget uttrycks i läromedel för samhällskunskap i årskurs 4-6. Vi har undersökt huruvida några olika läromedel tillsammans med lärarhandledning kan bistå lärare i arbetet med det demokratiska uppdraget. Detta för att kunna resonera om läromedlets fördelar och nackdelar som hjälpmedel när läraren ska fostra elever till demokratiska medborgare. Det blir viktigt då demokratiuppdraget kan upplevas som öppet för tolkning och svårt att implementera. Studien är en kvalitativ läromedelsanalys där tre läromedel med tillhörande lärarhandledning analyserats utifrån vår definition av skolans demokratiska uppdrag. Vi har valt att se demokratiuppdragets helhet i tre delar; om demokrati - faktakunskaper, genom demokrati - demokratiska arbetssätt och processer, för demokratin. Denna definition har även utgjort vårt teoretiska perspektiv och är grunden för vårt analysverktyg. Som stöd i analysen hade vi tabellen i analysverktyget utskriven när vi genomförde de två läsningarna av det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att läromedel med tillhörande lärarhandledning ger lite stöd i lärares arbete med demokratiuppdraget. De tre läromedlen med tillhörande lärarhandledning som vi analyserat har potential till arbete om demokrati, genom demokratiska arbetssätt för demokratin. Dock såg vi oftast inget stöd eller uppmaning i lärarhandledning till läraren att arbeta med demokratiska arbetssätt. Efter detta examensarbete drar vi slutsatsen att lärare står utan stöd i någon större utsträckning i arbetet med demokratiuppdraget. Därmed blir det upp till varje enskild lärare att utforma undervisning som fostrar elever till demokratiska medborgare.

Studiens syfte är att studera förskollärares syn på barns möjlighet till delaktighet vid måltiden iförskolan. Som student vill jag med denna studie undersöka hur förskollärare tolkar barnsdelaktighet i måltiden utifrån läroplanen. För att komma fram till ett resultat har jag valt attanvända en kvalitativ metod. Resultaten från intervjuerna analyseras utifrån tidigare forskningsamt studiens valda teoretiska begrepp som är delaktighet. I intervjuerna framkom det bland annaten skillnad på förskollärarnas syn på barns delaktighet i förskolan samt brist på kunskaper ochsamarbeten med köket. Resultatet jag kom fram till var att det fanns skillnad på förskollärarnassyn på barns delaktighet. Det framkommer även i resultatet att det saknas kunskap och informationom måltidspedagogik, samt att samsynen vart olika mellan förskollärarna. / The purpose of the study is to study preschool teachers' views on children's opportunities for participation in the meal inpreschool. As a student, I want with this study to investigate how preschool teachers interpret childrenparticipation in the meal based on the curriculum. To arrive at a result, I have chosen touse a qualitative method. The results from the interviews are analyzed based on previous researchas well as the study's chosen theoretical concepts that are participation. In the interviews, it emerged, among other thingsa difference in the preschool teachers' view of children's participation in preschool and lack of knowledge andcollaborations with the kitchen. The result I came to was that there was a difference between the preschool teachersviews on children's participation. It also appears in the results that there is a lack of knowledge and informationabout meal pedagogy, and that the consensus was different between the preschool teachers.

Syftet med studien är att undersöka hur skolpersonal[1] inom mellanstadiet arbetar inom sex- och samlevnadsundervisningen samt vilka resurser som används till ämnet. Författarna ämnar även undersöka om det ligger i skolledningens intresse att säkerställa skolpersonalens kompetens och fortbildning i sex- och samlevnadsundervisningen? Studien kommer att behandla didaktikens “vad” eller “vilket” innehåll som förmedlas i relation till skolans styrdokument samt “hur” skolpersonalen undervisar i ämnet och hur skolledningen arbetar för att säkerhetsställa en god kvalité. Studien utgår ifrån data insamlat från tio deltagare för att utröna vilket arbetssätt till sex- och samlevnads ämnet skolpersonal och skolledning har i några skolor på Gotland i Sverige. Resultatet visar på att skolpersonalen arbetar utifrån det centrala innehåll som finns i läroplanen och att störst tyngd läggs vid de allmändidaktiska disciplinerna där värdegrund, samtycke och elevernas agerande gentemot andra är en viktig del i undervisningen. De resurser som används är oftast diskussioner där skolpersonalen ofta utgår från elevernas frågor. Men det används också olika filmer, mensskydd och preventivmedel. Elevhälsan som resurs används bara av ett fåtal av informanterna trotts att det framgår i studien att hjälp från elevhälsan är önskvärt både från lärare och skolsyster. Resultatet visar också att skolledningen lägger mer kraft på allmändidaktiken som undervisningen inom värdegrunder, normkritik och jämställdhet, än ämnesdidaktiken som berör bl.a. könssjukdomar, puberteten och mens. [1] Med skolpersonal menas lärare, elevhälsoteam, resurser och skolpedagoger.