Läroboken är den mest använda artefakten i matematikundervisning världen över och används ofta av lärare som en garant för att läroplanens mål uppfylls. I Sverige finns sedan 1991 ingen kontroll på huruvida läroböcker följer läroplanen. Syftet med denna studie är att undersöka hur heltäckande befintliga läromedel är när det kommer till vilket matematiskt innehåll som undervisningen ska behandla enligt den nya läroplanen, Lgr22, som tillämpas från och med höstterminen 2022. Tre olika läromedel analyserades utifrån läroplanens centrala innehåll och resultatet visade att de undersökta läroböckerna tog upp de flesta av läroplanens punkter, dock saknades innehåll för några punkter i samtliga läromedel. Slutsatsen blir således att lärare som undervisar i matematik i årskurs 1–3 inte helt kan förlita sig på att befintliga läromedel behandlar alla delar i läroplanen utan behöver komplettera vissa delar på annat sätt.

Syftet med studien är att undersöka framträdande kunskaper i kursplaner för ämnet svenska i Lgr 11 och Lgr 22. Vidare syftar studien till att jämföra likheter och skillnader av de identifierade kunskaperna samt att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i dessa. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ ansats. Resultatet visar att sex kunskapsområden framträder i vardera läroplan utufrån den hiearkiska ordningen: samtalsmetoder, språkkunskaper, informationskunskaper, skrivkunskaper, läskunskaper och textkunskaper. I resultatet av kunskapsområden framträder tre centrala mönster i form av faktabaserade kunskaper, förmågor och strategier som ses i relation till utbildningsfunktioner och vilken roll läroplanens kunskaper spelar i samhället.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med genus i och under arbetet påbildlektioner. Likaså undersöks hur lärare bemöter elever och hur de hanterar genus i samband med bildundervisningen. För att svara på dessa frågor intervjuades gymnasiebildlärare om möj-ligheter och utmaningar kopplade till genus i undervisningen, och hur påverkas undervisningen av lärarens egen inställning och förståelse av genusfrågor deras förståelse av genus. Hur de an-vänder genus i inkluderingssyfte i klassrummet och hur grundskolans arbete med sexualitet, samtycke och relationer har påverkat deras arbete.Metoden för insamling av material är en semistrukturerad intervju av gymnasielärare. Resultatetav intervjuerna har sedan analyserats med en fenomenografisk utgångspunkt för att sedan tolkasefter feministisk teori.Genusfrågor förekommer aktivt bland respondenternas elever och i deras skolor. Det är en självklar del av bildundervisningen för respondenterna, även om inte alla har det som huvud-syfte i sina uppgifter. Eleverna uppges vara medvetna om genusfrågor och normbrytande identi-teter. Diskussionerna med eleverna är öppna, något som tillskrivs den positiva relationen lä-rarna har byggt med sina elever.

Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt och hur ofta olika kön representeras i läromedlen Historia: Från vikingarna till Gustav III. Grundbok (Körner, 2008) och PULS Historia (Körner m.fl., 2023). Studien syftar även till att undersöka hur väl läromedlen följer styrdokumenten Lpo 94 och Lgr 22s krav på jämställdhet som varit gällande för respektive läromedel och därtill undersöka om det har skett en förändring över tid. Studien utgår ifrån en deduktiv ansats och genomförs med kvantitativ datainsamling samt både kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Studien utgår från tre forskningsfrågor som handlar om frekvensen av framställning av kvinnor och män, hur könen representeras i förhållande till varandra samt om det skett förändringar i representationen mellan läromedlen. Resultatet som presenteras och analyseras i frekvensstabeller, diagram och löpande text visar att läromedlet från 2023 är mer jämställt än läromedlet från 2008, även om inget av läromedlen anses vara helt jämställda och därmed uppfylla styrdokumentens krav på en jämställd utbildning. Att jämställdheten har ökat i texterna kan bland annat bero på den ökade medvetenheten om jämställdhetsfrågor.

Denna studie syftade till att undersöka vad läsande blir i läromedel samt hur detta förhåller sig till vad läsande blir i läroplanens kursplan. Fördelningen av uppgiftstyper i läromedlen och deras relation till läroplanens mål undersöktes i studien utifrån en bred syn på läsande. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av läromedlen, samt en kvalitativ analys av kursplanens centrala innehåll. Studieobjektet bestod av svenska läromedel för mellanstadiet, och resultaten visade på en ojämn fördelning av uppgiftstyper i dessa. Aktiviteter som fokuserade på att identifiera och återge information samt resonemang utifrån egna erfarenheter visade sig vara kraftigt överrepresenterade. Uppgiftstyper som behandlade gemensam läsning och bearbetning av texter till form och innehåll var dock underrepresenterade i de undersökta läromedlen. I studien drogs slutsatsen att den obalans av uppgiftstyper som konstaterades i läromedlen kan ha en negativ påverkan på elevers läsförståelseutveckling. Utifrån detta belystes vikten av att lärare behöver göra medvetna och genomtänkta läromedelsval för undervisningen, då det inte är säkert att ett läromedel alltid täcker kursplanens innehåll på ett tillfredsställande sätt. Studien avslutades med att uppmuntra till ytterligare forskning inom området för att belysa konsekvenserna av denna typ av obalans i läromedel. I studien påtalades att svenska elevers svaga läsförståelseresultat i internationella undersökningar skulle kunna vara en sådan konsekvens.

Syftet med det här arbetet är att belysa de maktuttryck som kan skönjas i formuleringar rörande individens ansvar, rättigheter och skyldigheter i läroplaner samt kursplaner för ämnet samhällskunskap för åren 1980, 1994, 2011 och 2022. Utifrån Foucaults definition av makt som processer där individer formas utifrån det handlingsutrymme de erbjuds vill jag bidra med förståelse för den maktutövning som sker genom implementering av styrdokumentens direktiv. Enligt Foucault råder under skilda samhällsepoker olika uppfattning om vad som är sant och rätt och genom valet av diskurser fastställs vad som är värdefullt när det kommer till utbildning. Med stöd av läroplansteoretisk forskning vill jag försöka ge en bild av vilka ambitioner som funnits för elevernas subjektskapande vid olika tidpunkter. Det undervisade kunskapsstoffet och de sociala strukturer som eleverna möter i skolan bildar tillsammans den sfär inom vilken de kan skapa en förståelse för sin omvärld och sin plats i densamma. Sett ur denna synvinkel innehar styrdokumenten en dubbel maktposition, då de både förmedlar tydliga riktlinjer för elevernas fostran och samtidigt bestämmer kursen för deras kunskapsutveckling.

The purpose of this paper is to acknowledge similarities and differences between what teachers are educating their students about and what textbooks contains in relation to the Swedish national minority languages (Finnish, Lappish, Yiddish, Romani and Meänkieli). The methods in the study are semi-structured interviews and textual analysis. The result shows a variety in how much space the minority languages are given in the three analyzed textbooks and a variety between how much time the five different teachers are giving the minority languages. In addition to this one can see that at least three of the teachers are using extra material such as movies, books, or websites in their education to give the students another perspective than the ones in the textbooks.

Syftet med arbetet är att jämföra Läroplan för den obligatoriska särskolan med Läroplan för grundsärskolan 2011 genom en dokumentanalys och användandet av nivåmodellen utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att Läroplan för grundsärskolan 2011 är mer kunskapsbetonad, dessutom är den mer kortfattad och fokuserad i sin formulering i jämförelse med Läroplan för den obligatoriska särskolan som i sina skrivningar tar med förklaringar, beskrivningar och motiveringar. Det framgick även att några läroplanskoder syntes i de teman som analyserades. Framförallt den rationella läroplanskoden och den demokratiska läroplanskoden.

Avsikten med undersökningen är att klarlägga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill även efterforska vad som styr innehåll, lärande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi använt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollärare och förskolechefer. Undersökningen har utförts på kommunala och privata förskolor i två större kommuner i Sverige.   Resultatet visar att förskollärarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lärande främst utifrån sång, rörelse och matematik, vilket går att härröra till Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). När det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi däremot inte att alla delar som kartläggning, planering, utvärdering och uppföljning för att synliggöra barns lärande och för att utveckla verksamheten förekommer.