The purpose of my study is to find out how preschool teachers reason concerning their work withgender equality from outside of the curriculum. I propose the following questions: If there is apositive view over the relevance of gender equality from outside of the curriculum? Does thepreschool teachers think themselves to work with gender equality from outside of the curriculum?Does the preschool teachers have any thoughts on whether working with gender equality will have apositive or negative effect on the children? In what way does the preschool teachers reason on theirown meetings with boys and girls? The method chose to use is a qualitative study that is based oninterviews. I have interviewed four preschool teachers in a small society called Katrineholm. Afterthe interviews I have analyzed the material and split it into themes that has been processed. Mytheoretical approach to analyze the empirical data in this study is gender theories and powerperspectives. A gender perspective is based on the belief that men and women, boys and girls are asociological creation by man and something we can change to create balance in the world. Powerperspectives are crucial in this debate, since its based on women wanting as much power as men.The conclusion reached in this study is that when it comes to gender equality from outside of thecurriculum the preschool teachers need a lot of support. The curriculum states the importance of ourcommitment to change the schools to a more equal context/environment between boys and girls.Not one of the three preschools in this study have an active work concerning the subject. Thismeans that despite research is moving forward and the curriculum is being changed as such, it hasnot yet established in real life. One of the problems that presented itself was the preschool teachersattitudes towards the curriculum and its context. Torn views made my material harder to analyze butfacts remained the same. There is not enough time given and interest taken to work according to thecurriculum.

InledningDen här studien handlar om utomhuspedagogik på förskolans gård kopplat till läroplanen. Vi är nyfikna på om förskolans gård används till planerade aktiviteter eller om barnen endast leker fritt på gården.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur ett antal förskollärare uppfattar kring begreppet utomhuspedagogik, samt om och hur de använder planerade aktiviteter på förskolans gård för att uppfylla läroplanens mål. Studiens frågeställningar är vad innebär begreppet utomhuspedagogik för förskollärarna utifrån ett lärandeperspektiv? Vilka kunskaper och färdigheter kan barn utveckla genom utomhuspedagogik, enligt förskollärarna? Vad har förskollärarna för förhållningssätt till utomhuspedagogik på gården?MetodTill den här studien har vi valt att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Det här gjordes för att få reda på förskollärarnas erfarenheter och uppfattningar om utomhuspedagogik utifrån ett lärandeperspektiv.ResultatStudiens resultat visar att de sex förskollärarna anser att det inte är någon skillnad på inom- och utomhuspedagogik. Den enda skillnaden som framkom var att barnen får mer utrymme och plats ute på förskolans gård. Genom att vara ute får barnen använda sig av alla sina sinnen och sin kropp. Ute på förskolans gård kan barnen utveckla olika kunskaper och färdigheter relaterat till läroplanens mål. Det som framgår i resultatet är att barnen får utöva olika ämneskunskaper, socialt samspel och motoriska färdigheter. Något som påverkar utevistelsen på gården är förskollärarnas förhållningssätt och hur de ser på utomhuspedagogik på gården. Är förskollärarna positiva och har bra kläder kommer utevistelsen att ha annan betydelse för både vuxna och barn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal beskriver sitt uppdrag i förhållande till fritidshemmets kapitel i läroplanen Lgr 11 rev. 2016. Ett läroplansteoretiskt perspektiv ligger till grund för antagandet att en läroplan är en text som föreskriver ett önskat innehåll, men att personalen och yttre faktorer spelar in i vilken innebörd läroplanen ges i praktiken. Fokusgruppsdiskussioner med personal från fyra fritidshem har genomförts. Studiens resultat och analys pekar på att personalen har i uppdrag att tillgodose elevers önskemål och behov, samtidigt som de behöver skapa nya erfarenheter för eleverna och stimulera dem att utöva inflytande i verksamheten. Fritidshemmets kapitel i läroplanen har bidragit med tydlighet och fungerar som ett verktyg när fritidshemspersonalen ska definiera, motivera och argumentera för sin verksamhet. För att uppfylla sitt uppdrag behöver fritidshemspersonalen förutom ekonomiska och organisatoriska förutsättningar även samarbeta och arbeta för utveckling på både grupp- och individnivå.

No description available.

Vår studie handlar om skogen som pedagogisk miljö. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på varför förskollärarna gör pedagogiska överväganden om att använda skogen i sin undervisning i förskolan. Vi har redogjort för tidigare forskning som visar på skäl till att gå till skogen och kopplat ihop de skälen med förskolans läroplan. Vår litteraturgenomgång redogör för mål utifrån förskolans läroplan, förskollärares pedagogiska överväganden samt skogen som pedagogisk miljö. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie åt det narrativa hållet vilket innebär att använda sig av berättelser i sig som källa. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer eftersom de är flexibla och möjliggör till att få fylliga och detaljerade svar. Utifrån den tidigare forskningen utformade vi en intervjuguide med frågor som uppmuntrade respondenterna till att berätta om sina erfarenheter och upplevelser. I studien deltog fem förskollärare från fyra olika förskolor som alla har någon typ av inriktning mot utomhuspedagogik. Resultatet redovisar vi genom narrativa sammanfattningar av intervjuerna. Utifrån dessa har vi gjort en tematisk analys, för att hitta de skäl som respondenterna tycker finns för att använda skogen som en pedagogisk miljö i förskolan. Det insamlade teoretiska materialet används som ett tolkningsverktyg i analysen av resultaten. Resultatet visar på att förskollärarna i studien ser många positiva skäl till att använda skogen som en pedagogisk miljö. Förskollärarna i studien hade flera liknande upplevelser och tankar om skogen som pedagogisk miljö. Deras upplevelser och motiv till att använda sig av skogen som pedagogisk miljö stämde överens med de positiva skäl som den tidigare forskningen visat på, det tolkar vi som ett bevis på att forskningen är en aktiv del i utformandet av verksamheten. De motiv förskollärarna har till att bedriva undervisning i skogen som pedagogisk miljö har vi kategoriseras under följande rubriker: lärande och utveckling, rörelse och hälsa, delaktighet och inflytande och skogen som miljö. De skäl som förskollärarna uttryckte är motiv till deras användning av skogen som pedagogisk miljö, utgår alla ifrån att skogen är en miljö som är givande för barn på många olika sätt kopplat till förskolans läroplan.

Dagens förskola är resultat av lång historisk utveckling med början från 1800-talet. Från början inrättades institutioner för barnpassning som en slags välgörenhet till att i dag vara en mer välorganiserad förskola med skollag, läroplan och kommunen som huvudman. I mitt arbete har jag studerat läroplaner och tagit fram skillnaderna mellan de två senaste läroplanerna. De största skillnaderna är förskolechefens ansvar som beskrivs väldigt tydligt och förskollärarns tydligare roll och ansvar i verksamheten. Skollagen (SFS:2010:800) omfattar regler och anvisningar för förskolan och staten reglerar läroplanen. Utifrån läroplansanalys gjorde jag intervjuer med förskollärare från olika förskolor med minst två års och längre tids erfarenhet. Jag ville få fram hur de intervjuade tolkade och uppfattade skillnaderna i den reviderade läroplanen utifrån deras roll som förskollärare och hur de skiljer på omsorg och lärande. Av resultatet kom det fram tydligt att den nya läroplanen förtydligar förskollärarens och arbetslagets ansvar. Förskolechefen har fått ett särskilt ansvar för förskolans kvalitet, delegering och har det yttersta pedagogiska ansvaret. Det har blivit tydligare uppdelningr av arbetsuppgifter. Alla de intervjuvade ansåg att pedagogisk omsorg och lärande är två begrepp som hör ihop i förskolan. Efter den reviderade läroplanens implementering anser de flesta förskollärare att förskolan är strukturerad och kan närma sig skolvärlden.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan. Maktstrukturer ändras, resurskonflikter ökar, globaliseringen kommer allt närmare. Hållbar utveckling har blivit ett begrepp som lyfts fram allt mer på många håll. Vad innebär det här för skolan? Den här uppsatsen är resultatet av en textanalys som undersökt hur begreppen demokrati, globalisering och hållbarutveckling betonas i styrdokumenten som gäller tillsammans med läroplanen från 1994 respektive 2011. De styrdokument som ingått i studien är läroplan och kursplaner för SO-ämnena. På samma vis undersöktes om de lokala kursplanerna hos några skolor i en mellanstor kommun betonar begreppen på motsvarande sätt. Dessutom gjordes en jämförelse mellan den av regeringen beslutade läroplanen för 2011 och den av Skolverket föreslagna läroplanen. Regeringen har gjort vissa förändringar men på det stora hela ser beslutet ut på ungefär det sätt Skolverket föreslog. Möjliga orsaker diskuteras helt kort men framför allt visar studien på tendensen att betoningen på demokrati, globalisering och hållbar utveckling minskar i de nya styrdokumenten. I en jämförelse mellan de lokala kursplanerna går det inte att dra några generella slutsatser men ett uppseendeväckande resultat i undersökningen bjöds från en skola som delgav sina lokala undervisningsplaner för 2011. Dessa skiljer sig markant från sina föregångare och från de nationella dokumenten genom att lägga stark betoning vid såväl demokrati och globalisering som hållbar utveckling.

The purpose of this study was to find out if preschool teachers use physical concepts included in thecurriculum for grade 1-3 (gravity, center of gravity, equilibrium, balance and friction) with the children in the outdoor environment at the preschool, if preschool teachers believe it is concepts that works to use with children in preschool outdoor environment and if the work could be developed regarding these physical concepts. To conduct the study, observations were done of preschool yards and semi-structured interviewswere conducted with preschool teachers who work in preschool right now. The result shows that it requires little resources to work with these concepts outdoors and teachers are positive to use the concepts but they do not use it to the extent they would like for a variety of reasons. In various ways, the preschool teachers also expresses that it is possible for children to absorb the physical concepts at preschool and it would help to later build a foundation in the form of childrens thinking that science is something fun and exciting that belong in their everyday lives.

No description available.

The study aims to examine how school librarians at elementary school work with the curriculum and the difficulties they experience in the work with the curriculum.Five themes were distinguished in how school librarians work with the curriculum: Curriculum as target documents, Curriculum as working in partnership, Curriculum as control tools for working with source criticism, Curriculum as control tool for working with fiction, Curriculum as a support for defining profession. Three themes were distinguished in the difficulties of the work on the curriculum; Lack of time, Lack of knowledge and availability and Lack of formulation of goals around school library activities. The study uses the new institutional theory as method to analyze the result.In all themes, there were examples of coercive, mimetic and normative forces as a way to explain how school librarians and teachers within the same organizational field tend to resemble each other.