Utevistelse är något som är starkt förknippat med förskolan idag. Många föräldrar förväntar sig att vi är ute dagligen men det är mer sällan de frågar efter utevistelsens syfte och innehåll. Syftet med den här studien är att få syn på hur förskollärare verksamma i förskolan planerar kring utevistelsen. Vad är det huvudsakliga syftet med utevistelsen samt vilka möjligheter och eventuella hinder finns att förhålla sig till? För att samla empirin används kvalitativa forskningsintervjuer med idag verksamma förskollärare. Studien tar avstamp i ett sociokulturellt perspektiv vilket belyser samspelet mellan barnet och den kultur de befinner sig i. Studiens resultat visar att huvudsyftet med utevistelsen i förskolan är hälsoaspekten, frisk luft och rörelse. Det visar även att den mesta undervisning utomhus sker vid spontana tillfällen, fångade i stunden. Samtidigt visar det sig att undervisningen har fått en allt mer framträdande roll vilket skapar en mer pedagogisk helhet för dagen i förskolan.

Föreliggande studie syftade till att utforska och analysera hur förskollärare tolkar begreppenundervisning och lek samt deras uppfattningar om hur de hanterar begreppen i förskolans verksamhet.Studien guidades utifrån följande frågeställningar: Hur tolkar förskollärare begreppen undervisning och lek?Vilken relation ser förskollärare mellan undervisning och lek? Hur ser förskollärare på förändringarna i förskolansreviderade läroplan? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma och utbildadeförskollärare på sex olika förskolor. Vid bearbetningen av det empiriska materialet utkristalliseradesfem teman som presenteras i resultatet: Kommunikation och socialt samspel, Undervisning och lärande, Lekensom ett verktyg, Social stöttning i leken och Implikationer av förändringarna i förskolans läroplan. Resultatetvisade att förskollärarna såg positivt på att undervisningsbegreppet för s in i läroplanen och dehoppades att den reviderade läroplanen ska höja förskolans och förskollärarnas status. Förskollärarnauttryckte att begreppet undervisning var ovant att använda i förskolan men uttryckte sin förståelse förhur undervisning kan bedrivas i förskolans verksamhet. De menade att undervisning pågår hela dagenbåde spontant och planerat, förutsatt att en vuxen är närvarande och att de har en medvetenhet i vadde undervisar om. Förskollärarna beskrev att leken har en självklar plats i förskolan och attundervisningen bör bedrivas på ett lekfullt sätt utifrån barns intressen. De såg även leken i sig som ettföremål för undervisning och lyfte vikten av förskollärares roll för att stötta barns utveckling ochlärande. Analysen av resultatet hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och utfördesgenom en tematisk analys. / <p>Godkännadne datum: 2019-06-07</p>

Studien syftar till att bidra med kunskap om spänningsfältet mellan förskollärares dubbla uppdrag som det uttrycks i läroplanen – att undervisa och ge omsorg i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat synliggör att undervisningsbegreppet upplevs som svårt att definiera i förskolans värld. Därtill anser förskollärare att undervisningsbegreppet tillhör skolans värld. I studien framkommer det även att det existerar ett upplevt spänningsfält i förskolan mellan skolans traditionella definition på undervisning och förskolans omsorgsdrivna uppdrag. Slutligvis diskuteras det att förskolan behöver arbetslag som aktivt reflekterar över vad omsorg och undervisning innebär i deras verksamhet och begreppens relation till varandra.

<p>Tidigare gjord forskning visar att lärare i dagens skola är läroboksstyrda. Lärare anger i flera rapporter att de anser att det är läroboken som styr deras undervisning snarare än läroplanen (Johansson, 2006) . Boel Englund (1999) har gjort en sammanställning av forskningen kring läroboksstyrningen och hon visar att ju större kravet på bedömning av eleverna blir på lärarna, desto mer lärobokstyrda blir lärare. Då de politiska tankarna går åt att bedöma eleverna tidigare väcktes mitt intresse för detta område. Detta examensarbete är en jämförande studie av läromedel i matematik i förhållande till läroplanen. Jag har analyserat tre matematikläromedel i år 3 utifrån problemlösning och sedan jämfört detta resultat med läroplanens och kursplanens syn på problemlösning. Studerar man hela läromedlet, det vill säga både lärarhandledningen och elevens lärobok, stämmer läromedlet relativt bra överens med läroplanen vad gäller problemlösning. Emellertid om man begränsar sin analys till elevens lärobok är det mycket som fattas för att läromedlet och läroplanen ska stämma överens. Inga av de undersökta elevböcker kan exempelvis sägas ha fokus på att eleven ska arbeta med problemlösning tillsammans med andra i sociala sammanhang som läroplan och kursplan förespråkar. Undersökningen visar hur viktigt det är att lärare inte fastnar i en läroboksstyrning utan kritiskt granskar sitt läromedel. Framförallt är det viktigt att lärare inte lockas av att bara följa elevbokens upplägg utan att lärare parallellt plockar in annat material, eller lärarhandledningens extramaterial.</p>

<p>The thesis focuses on validation as a process whereby the quality of educational assessments can be evaluated. On the basis of Messick’s (1989) validity concept, which takes consequences as well as inferences of assessment results into account, a model for validation is described. An argument made is that assessment purposes, epistemology, and curricular goals are necessary starting points for validation. Fur-thermore, it is argued that several of the criteria for good assessment proposed as alternatives to validity and reliability can be used together with Messick’s frame-work for validity and make it useful in practice. Four empirical studies, each pre-sented in a separate paper, supply examples of the application of this framework. In paper I it is claimed that reliability is a problem inherent in all educational assess-ments, and it is given a meaningful interpretation through the concept of classifica-tion accuracy. The article examines how the classification accuracy of a Swedish national test in mathematics is affected by changes in the test that are motivated by other validity concerns. The study is based on the results of 1,201 students partici-pating in a Swedish national test in mathematics. The results indicate that there can be a significant trade-off between reliability and other aspects of validity. Paper II presents a study of attainment differences in mathematics related to the grouping of students into different study programmes in the Swedish upper-secondary school. For a sample of 403 students, results from two consecutive national tests in mathe-matics were compared, one at the end of compulsory school and the other at the end of the first mathematics course in upper-secondary school. The results indicate that attainment is, on average, positively affected if students are grouped together with higher-achieving peers. This effect appears to be strongest for low-achievers. Paper III addresses questions concerning how perceptions of competence are formed in school mathematics. The study is based on a questionnaire distributed to a sample of Swedish upper secondary school students (n = 550). The results indicate that an inner feeling of understanding is most highly valued by the students as an indicator of competence, more than external cues like test results and teacher feed-back. Male and female students seem to value cues to perceived competence in similar ways. In paper IV an interview study with six mathematics teachers in upper-secondary school is presented, aiming at exploring the variation in what teachers at their particular school say about ability grouping. In summary, what these teachers express concerning the advantages and disadvantages of ability grouping varies a great deal. There are, however, some things they more or less agree on. They have a basically positive view of the way in which ability grouping has been practised at their school. They identify problems with ability grouping for low-ability groups, primarily related to the mixing of students who have trouble learning with those who primarily have motivational problems. The list of advantages and possibilities is definitely longer for groups of high-achieving students compared to groups of low-achievers.</p>

<p>Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna.</p><p>En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep.</p><p>Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur. Ett framträdande resultat är att textil- och trä/metallslöjdlärares resonemang kring slöjdprocessens upplägg inte skiljer sig åt nämnvärt. Studiens resultat anknyts till engelska undervisningsmetoder i dess motsvarighet till slöjdämnet. Där styrs innehåll och metodik centralt genom utformade läromedel för ämnet. Om den svenska skolslöjden ska anamma detta för att uppnå en mer likvärdig bedömning och struktur av ämnet diskuteras slutligen i denna uppsats.</p>

<p>Det som undersökts i denna studie är lärares sätt att se på miljöetiska frågor. Studien syftar till att utreda om detta är bundet till någon ämnesgrupp, någon bakgrund eller deras personliga ställningstaganden. Undersökningen har utförts bland lärare som undervisar på grundskolans senare år. Metoden som använts är en kvantitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av 76 enkäter som har insamlats från fem skolor i en mellansvensk kommun. Studien visade att lärare tycker att miljöetiska frågor är viktiga men att de i praktiken har ett begränsat utrymme. Sociala faktorer, värderingar och intressen tycks vara viktiga för förekomsten av miljöinslag i undervisningen. Det som också framkom i resultatet av studien är att ma/no-lärares åsikter skiljer sig från de andra lärarnas, detta inte nödvändigtvis för att de är ma/no-lärare utan möjligen för att det finns ett intresse i grunden.</p>

<p>Det står mycket ambitiöst skrivet i grundskolans läroplan och kursplan för ämnet teknik, men hur är det ute på skolorna? Denna studie söker utröna hur det står till med teknikämnet på grundskolorna i Västerås. Som utgångspunkt används lokala kursplaner och motsvarande dokument från dessa skolor. Vi har sedan undersökt planernas omfattning och innehåll, samt jämfört planerna med den nationella kursplanen.</p><p>55 skolor har undersökts. Bortfallet uppgår till 51%. Ca 44%, har lokal plan för teknik. Med korrektion för ojämn fördelning av bortfallet kan dock denna siffra i värsta fall vara så låg som 22%. Omfattningen (räknad i antal ord) av de lokala arbetsplanerna i teknik varierar mycket.</p>

<p>I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan.</p>

<p>I denna studie vill vi undersöka vilka förväntningar föräldrar har på lärare i grundskolans tidigare år. Studien har använt sig av föräldrar till barn i skolår fem. Genom gruppintervjuer inhämtades förväntningarna som sedan analyserades och ställdes i jämförelse med läroplanen för att se om de stämde överens eller inte. I läroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad läraren skall göra och vilka krav som ställs på honom eller henne, det är dessa punkter som användes i jämförelsen med föräldrarnas förväntningar. Det som framkommit i denna studie är att det finns olikheter mellan föräldrars förväntningar och de krav som ställs på läraren utifrån läroplanen. Studien berör även lärarens många arbetsuppgifter och diskuterar huruvida de går att genomföra. På en skola finns olika skolkulturer som påverkar skolans verksamhet. En skolkultur består av flera olika kulturer, det finns bland annat elevkulturer, lärarkulturer, ledningskulturer och föräldrakulturer. Föräldrars inställning till skolan påverkar barnens skolresultat.</p><p> </p><p> </p><p> </p>