Denna uppsats syfte är att undersöka musiklärarnas uppfattning om vad de undervisar om i relation till egen musikalisk bakgrund och i förhållande till styrdokument och andra ramverk. De frågor jag ställt är: Vad anser musiklärare att de lägger mest tid på i sin undervisning? Påverkar musiklärarens egen musikaliska bakgrund vad musikläraren väljer att undervisa om? Vad tycker de intervjuade lärarna om läroplanen i musik och hur förhåller de sig till den? Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika musiklärare verksamma i högstadiet. Som analysverktyg använsdes ramfaktorteorin. Resultatet visar att musiklärare premierar ensemblespelet och att egen musikalisk bakgrund inte i någon hög utsträckning påverkar vilket moment i musikundervisningen som premieras. Ensemblespelet är också det moment musiklärarna lägger mest tid på i musikundervisningen. Lärarna har delade åsikter om läroplanen men de flesta musiklärarna i min studie ansåg att läroplanen är för detaljerad och har för svåra kunskapsmål i förhållande till ämnets utrymme inom ramen för skolans timplan.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur begreppet ekonomi definieras i grundskolan och hur ekonomiska fenomen beskrivs i Skolverkets läroplan och kursplaner för grundskolan, samt i läromedel, med särskilt avseende på vilken slags ’ekonomisk medborgare’ som framträder i texterna. Den kvalitativa innehållsanalysen som genomförts på läroplan, kursplaner och fyra läroböcker har visat på att begreppet ekonomi sällan definieras och när den gör det så är definition mycket begränsad. De ekonomiska fenomen som beskrivs är främst pengar och den rådande synen på ekonomi, d.v.s. arbete = pengar = konsumtion = arbete och välfärd = pengar = etc. Konflikten mellan läroplanens normativa och kritiska uppdrag är tydlig, där det normativa uppdraget är dominerande särskilt i läroböckerna. Läroböckerna lyfter inte fram en nyanserad bild av ekonomi och lämnar inte utrymme för eleven att vara kritiskt tänkande. Crowley & Swan har tagit fram tre typer av ekonomiska medborgare; den personligen ansvarige, den deltagande och den rättvise-orienterade. Denna undersökning visar liknande resultat som resultaten från deras undersökning som gjordes på läroplaner och läromedel i USA. Den personligen ansvarige medborgaren är den som är mest synlig och emellanåt den enda. Den demokratiska och den rättviseorienterade är synlig i läroplanen, men desto mindre tydligt i kursplaner. I läroböckerna tas denna aspekt inte alls upp.

No description available.

Inledning Den här studien handlar om förskollärares arbetssätt med uterummet som lärmiljö. Vi är intresserade av hur förskollärare arbetar med uterummet, vad sker under utevistelsen och vad anser förskollärarna att utevistelsen har för betydelse för barns utveckling, lärande och välbefinnande. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) framhålls vikten av att barnen ska kunna växla mellan aktiviteter i olika miljöer, både utomhus och inomhus. Vilken roll beskriver förskollärare sig själva ha under utevistelsen. Vi vill ta reda på hur uterummet används av förskollärare som lärmiljö. Forskning visar att utevistelse är bra för barns hälsa och välbefinnande men att vissa barn vistas i större utsträckning inomhus på senare år   Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbetssätt med uterummet som lärmiljö. Studiens frågeställningar är hur beskriver förskollärare sitt arbete i uterummet som lärmiljö? Hur beskriver förskollärare syftet med uterummet som lärmiljö?   Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna antecknades med penna och papper. Ljudinspelningar valdes ej på grund av vår osäkerhet vad gäller skydd av personuppgifter. Då förskollärare har det yttersta ansvaret i barngruppen och antas ha bra insyn i förskolans verksamhet valde vi att inrikta oss på just förskollärare. Sju stycken förskollärare intervjuades på två olika kommunala förskolor, en traditionell förskola och en förskola med uteprofil. Namnen på förskollärarna och på förskolorna är samtliga fiktiva   Resultat Studiens resultat visar att förskollärarna har liknande uppfattningar om uterummet som lärmiljö och dess betydelse för barns lärande, utveckling och välbefinnande. Förskollärarna beskriver att uterummets lärmiljö ska utmana barnen i leken, ge barnen naturupplevelser och möjlighet till välbefinnande. Förskollärarna påtalade att genom att vara en medforskande, närvarande och engagerad pedagog så stimuleras barnen i deras lärande, utveckling och välbefinnande. Tematiskt arbetssätt med fokus på naturvetenskap var något som de uttryckte att de arbetade med. De anser att utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där man tar vara på det som finns i naturen, det enkla. Barnen upplever med alla sina sinnen i naturen. Vid intervjuerna framkom att förskollärarna anser att det är viktigt att barnen kommer ut dagligen. Flera av förskollärarna påpekade att barnen har större möjlighet att röra sig utomhus, större frihet ute och mer möjlighet att välja aktivitet. Några menade också att det blir färre konflikter ute och mindre grupperingar. Barnens hälsa och välbefinnande stärks och barnen håller sig mer friska påtalades.

Inledning Fritidshemmet har sedan 2016 haft ett eget kapitel i läroplanen. I detta kapitel anges vad fritidshemmets verksamhet syftar till och det centrala innehåll som undervisningen i fritidshemmet skall behandla. Fritidshemmen är ålagda att arbeta läroplanstyrt i sina verksamheter. Fritidslärares och rektorers förutsättningar för att implementera läroplanen ser mycket olika ut. Vi har undersökt vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera läroplanens kapitel för fritidshem i sina verksamheter. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera innehållet i läroplanens kapitel för fritidshemmet. Metod Studien har genomförts med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har kategoriserats och analyserats ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Resultat Resultatet av studien har belyst flera områden då materialet varit rikt. Studien visar att implementeringen av läroplanen i fritidshemmet inte har varit helt lätt att genomföra. Olika förutsättningar påverkar implementeringen av läroplanen, som vilken syn fritidslärare och rektorer har på verksamheten, vilken tid de har till samtal och dialog om uppdraget och till planering och utvärdering av verksamheten, men också lokaler och ekonomiska resurser. Utbildningsnivån hos fritidshemmets personal är en viktig aspekt för att implementera läroplanen, likaså att man som utbildad fritidslärare är den som är bärare av såväl kunskap om läroplanen och hur den skall implementeras som kvalitetssäkring av fritidshemmets verksamhet. Det som också framträder i studien är att den fysiska närvaron av personal på arbetsplatsen är en förutsättning för att kunna arbeta läroplanstyrt. En förutsättning för implementering är också rektors kunskaper om fritidshemmets situation och att de har en medvetenhet om fritidslärares behov.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet undervisning i förskolans verksamhet, vilka skillnader som kan urskiljas mellan den aktuella Läroplanen för förskolan och den Läroplan som kommer gälla från juli 2019 samt vilken uppfattning förskollärarna har till undervisningsbegreppet. Studien utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi utförde åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Studiens teoretiska grund bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på en osäkerhet i tolkningen av begreppet undervisning hos förskollärarna i studien, en förändrad samhällssyn i skrivningarna i den revideringen av läroplanen och att förskollärarna ser positivt på den tydlighet som speglas i den reviderade Läroplanen för förskolan. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att inför det förändrade uppdraget kan reflektioner leda till bättre samförståelse i arbetslagen och därmed minska osäkerheten samt förbereda arbetslagen för det kommande undervisningsuppdraget i förskolan.

<p>Validerat; 20140225 (global_studentproject_submitter)</p>

Studiens syfte är att med hjälp av intervjuer undersöka hur verksamma lärare ser på genusbegreppet generellt samt kopplat till deras läraruppdrag. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet förekommer inte explicit genus som begrepp, men innebörden av begreppet går att finna i flera avsnitt under läroplanens första kapitel Skolans värdegrund och uppdrag. Insamling av material har skett genom semistrukturerade intervjuer med tre verksamma SO-lärare på mellanstadiet. Det som framkommit i de genomförda intervjuerna är att genus är ett område som många lärare behöver bli tryggare i för att kunna ha ett genuspedagogiskt förhållningssätt i skolan.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Lgr11 och Lpo94:s tal om språklig norm och variation samt att se om någon kunskapssyn går att utläsa. Den metod som används är närläsning, där varje läroplan analyseras med hjälp av begreppsdefinitioner. Läroplanerna läses, tolkas och läses om med så objektiva ögon som möjligt. Den teoretiska ram som utgör arbetet är syner på språklig norm och variation, sociokulturellt lärande och genrepedagogiken. Resultatet av studien är en av många möjliga tolkningar av de svenska styrdokumenten. Resultatet visar att båda läroplanerna ger läraren möjlighet att undervisa om både norm och variation, men Lgr11 är mer explicit i sitt Innehåll och i sin form. Lpo94 utgår ifrån ett sociokulturellt lärande och Lgr11 är influerad av genrepedagogiken. Den största skillnaden mellan de båda är den explicithet som finns i Lgr11 och skiftet från det sociokulturella till det genrepedagogiska. Något som båda läroplanerna har gemensamt är synen på språklig norm och i vilka situationer elever ska kunna använda ett korrekt språk.