Denna litteraturstudie berör tidigare forskning i Sverige, USA och Storbritannien rörande frågorna om historieundervisningens läroplaner, metoder, start har sett ut samt om historia varit ett eget skolämne eller ingått i SO-ämnet

Begreppet undervisning blev inskrivet i avsnittet förskolans uppdrag under 2018 när förskolans läroplan reviderades. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om begreppet undervisning i förskolan utifrån förskollärares förståelse för och användning av begreppet. Studien har utförts utifrån ett sociokulturellt perspektiv och en kvantitativ metod har använts i form av en enkät. Enkäten skickades till 39 förskollärare i fyra kommuner i Mellansverige och besvarades av 22, vilket ger en svarsfrekvens på 56 procent. Resultatet visar på en samstämmighet hos respondenterna i deras förklaring av begreppet undervisning där majoriteten använder ord som medvetenhet, planerat innehåll, syfte, mål och lärande. Samtliga respondenter anser sig utföra undervisning och majoriteten anser att begreppet hör hemma i förskolan. Begreppet undervisning används framförallt tillsammans med kollegor och under planering/reflektion. En slutsats vi kan dra är att begreppet undervisning förstås och används i förskolans praktik och att det därmed fått en förankring i förskolan.

Studiens syftar till att undersöka lärares tankar kring vad som påverkar elevers lärande i matematikämnet och hur de tänker kring förankring av styrdokument i sin egen matematikundervisning. Studien har en kvalitativ inriktning där datainsamlingsmetoden har varit personliga, semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer utgjorde studiens data och en tematisk analys tillämpades för att kategorisera empirin. Studiens forskningsfrågor besvarades sedan genom en djupgående tolkning av empirin. Studiens resultat visar att lärarna anser att elevernas bakgrund, deras inställning till matematikämnet och lärar-elev relationer är faktorer som påverkar elevers lärande. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarna anser sig ha en stark tilltro till läromedlets överenstämmelse med styrdokumenten. Lärare kompenserar även i hög grad för de brister som de anser att läromedlet ger uttryck för. Studiens slutsatser är att relationskapande, lärares attityd till matematikämnet och lärares förmåga att förbinda undervisningens innehåll till elevernas vardag är faktorer som påverkar elevernas lärande positivt. Vi anser dock att undervisning skulle bli mer likvärdig för eleverna med ett mer utbrett kollegialt samarbete bland lärare och tillämpande av didaktiskt material som stöttar lärare i att identifiera huvudsakliga lärandemål.

Läroplanen kan realiseras i klassrummet på olika sätt eftersom lärarens kunskap och värderingar påverkar tolkningen. Detta innebär att skrivningar i läroplanen kommer tolkas olika av olika lärare. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur ämneslärarstudenter tolkar värdegrundsuppdraget med avgränsar till formuleringen ”i överensstämmelse med den etik som är förvaltad av kristen tradition” (lgr 22). Studien är en kvalitativ studie där sju ämneslärarstudenter har intervjuats. Resultatet analyseras utifrån läroplansteori samt sekulariseringsteori. Resultatet visar att skrivningen i läroplanen tolkas olika baserat på olika faktorer inom både läroplansteori och sekulariseringsteori.

Lundquist, John. (2008) Ordning och reda ur ett elevperspektiv (Order and discipline from the pupils point of view). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 p distans, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i anser om frågor som rör ordning och reda i skolan.Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.Eleverna i undersökningen anser att ordning och reda innebär lugn och ro i klassrummet samt att man följer lärarens anvisningar. Intervjupersonerna tycker att det är väldigt viktigt med ordning och reda i skolan. Niondeklassarna som deltog anser att det är stökigt i klassrummet relativt ofta. De uppger att lärarens roll för om ordning och reda uppstår är väldigt viktig. Eleverna menade vidare att oron i klassrummet orsakades av stimmiga elever som inte lyssnar på lärarna utan istället är högljudda, svarar emot och har svårt att sitta still. Det är inte uppenbart för eleverna att lärarna jobbar för att stoppa mobbing och våld.

Syfte och frågeställningar Ämnet friluftsliv i skolan ska ge eleverna en djup förståelse för vad vistelse i naturen kan betyda genom hela livet. För att uppnå det krävs ett utvecklat lärande som byggs på efter hand under hela skoltiden. Syftet med studien är att undersöka och få en djupare förståelse för idrottslärares erfarenheter av progression och dess betydelse för högstadieelevers lärande inom friluftsliv. De frågeställningar som undersökts i studien är ”Hur ser idrottslärarna på lärandet i friluftsliv?”, ”Hur fungerar progressionen i praktiken enligt idrottslärares erfarenheter?” samt ”Hur upplever idrottslärarna elevernas förkunskaper i friluftsliv?”.  Metod  Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ ansats med kvalitativa intervjuer.Intervjuerna syftade till att undersöka elevers lärande och progression utifrån idrottslärares erfarenheter inom ramen för ett sociokulturellt perspektiv. Handplockat urval användes för att hitta fyra idrottslärare som arbetar på högstadiet. Vald intervjuteknik för studien var semistrukturell intervju. Intervjuguiden hade öppna frågor som motsvarar semistrukturell med ett tematiskt upplägg. Följdfrågor kunde ställas för att utveckla och fördjupa respondentens svar. Intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats i ett rum på idrottslärares förslag. I det transkriberade materialet gick det att finna mönster kopplade till syfte och frågeställningar inom ramen för den teoretiska utgångspunkten. Olika delar sattes ihop i helheter, därefter skrevs resultatanalysen.  Resultat  Ett sociokulturellt perspektiv identifierar det lärande som sker informellt mellan elever och i kontakt med andra personer i och utanför skolan. Det kan även finnas invävt i lärarens formella undervisning. Att till fullo ta tillvara detta informella lärande tillsammans med det formella, är en stor utmaning. Friluftsliv innebär fokus på upplevelser och mjuka värden. Det ger även tillbaka för pedagogen när eleven visar glädje och stolthet över att ha genomfört aktiviteter med gemensamma ansträngningar. Ett betydelsefullt lärande har skett, särskilt om eleverna först inte trodde sig om att klara det. Idrottslärarna berättar i studien om dilemmat över att behöva bedöma detta med ett betyg.  Slutsats  Ett sociokulturellt lärande i skolan sker hela tiden sammanflätat med det omgivande samhället. En pedagogisk utmaning för idrottslärarna är att leda progressionen i friluftsliv så att alla elever får sina behov tillgodosedda. Det är svårt eftersom eleverna har olika kunskaper och erfarenheter med sig till skolan. Vilka steg i lärandet som har tagits i lägre årskurser kan också skifta mycket. Friluftsliv behöver byggas stegvis genom hela skolan och innefatta såväl formellt som informellt lärande. Skolornas ledning måste skapa en helhetssyn som präglar hela skolan där integrering av olika ämnen är naturliga upplägg. Här finns stor anledning att särskilt lyssna på idrottslärarnas erfarenheter och insikter.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för lärare/speciallärare och rektorers kunskapssyn och vilken betydelse de tilldelar läroplanen. En kvalitativ forskningsansats har använts, då datainsamlingsmetoden har varit semistrukturerade intervjuer som har genomförts med lärare och rektorer i grundskola och grundsärskola. Totalt 12 informanter har intervjuats varav fyra speciallärare, fyra grundskollärare och fyra rektorer. Rådatan sammanställdes och utmynnade i totalt nio stycken kategorier utifrån två frågeställningar; Rusta för framtiden, Färdigheter och kunskaper för vardagliga och sociala situationer, Kommunikation, Akademiska och ämneskunskaper, Ämneskunskaper kopplade till framtida kompetens, Med Läroplanen som utgångspunkt, Tolkningsbarhet i läroplanerna, Läroplan för alla, Rektorers roll i hur läroplanen införlivas på arbetsplatsen  samt Med läroplanen som utgångspunkt och elevers olika förutsättningar.För att besvara syftet och frågeställningar har det insamlade datamaterialet analyserats utifrån Uljens skoldidaktiska teori vilket visar att läroplanen finns i fokus kring planering av undervisningen men att man på grundsärskolan anser att elevernas låga begåvning försvårar arbetet kring läroplanens mål.

AbstractEstetik som mål och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin.Detta arbete bygger på en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat två av pedagogerna ifrån verksamheten. Därigenom har vi funnit svaren på våra frågeställningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut när den används som mål respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna läroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring ämnet. Det framgick att när pedagogerna har verksamheter där det estetiska är målet, utgår de från att barnen ska få prova på olika saker inom det estetiska ämnet. I andra ämnen (t.ex. svenska eller matematik) använder pedagogerna istället estetiska uttryck som ett medel eller verktyg. Pedagogerna anser att leken finns med i det estetiska arbetet, men de ser även att det estetiska finns med i barnens lek. I observationerna synliggjordes hur pedagogernas förhållningssätt grundades i deras barn – och kunskapssyn. I sitt arbete med de estetiska uttrycken ser pedagogerna tydliga kopplingar till kunskapsmålen i läroplanen, men också som ett medel för att uppnå målen för normer och värden.

No description available.

Syfte och frågeställning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskoleklassens verksamhet formas i gränslandet mellan förskola och skola. Undersökningen avgränsas till att omfatta två olika förskoleklasser. Syftet är också att undersöka om det finns skillnader på: lärarnas krav och förväntningar på eleverna, lärarnas/skolans arbetssätt, lärarnas samverkan med eleverna och elevernas skoltid i dessa två klasser.De frågeställningar vi utgått ifrån är: Vilken verksamhet bedrivs i en förskoleklass? Vilka faktorer kan inverka på verksamheten?Metod: Arbetet bygger på intervjuer av pedagoger samt observationer av verksamheten i två förskoleklasser. Observationerna använde vi för att beskriva verksamheten och intervjuerna för att förstå den. Resultat: De viktigaste resultaten i vår undersökning: Förskoleklassen blev inte som det var tänkt från början, en mjuk övergång till skolan. Det är inte förskolepedagogiken som har kommit in i skolan, utan det är skolkoden som tagit överhand istället. Miljön har stor betydelse för barns utveckling olika miljöer inbjuder till olika sätt att ta till sig kunskap.