Syftet med studien är att analysera och synliggöra uppfattningar och arbetssätt gällande förskolans grundläggande värden hos pedagoger som arbetar inom montessoriförskolor samt förskolor utan någon särskild pedagogisk inriktning, och de frågeställningar som studien baseras på är; Hur talar pedagogerna om läroplanens grundläggande värden och arbetet med dessa? samt; Hur arbetar pedagogerna med de grundläggande värdena? I bakgrunden förklaras bland annat de grundläggande värdena utifrån styrdokumenten, och montessoripedagogiken förklaras kort. Studiens teoretiska ramverk är pragmatismen vilket också redogörs för i bakgrunden. Studien genomförs med intervju som metod och resultatet presenteras med citat som stöd. Resultatet visar att många av pedagogerna inom båda typerna av förskolor, talade på liknande sätt. Flera uppfattade arbetet som både lätt och svårt, och de flesta såg de grundläggande värdena som något som ska involveras i den dagliga verksamheten, inte särskiljas som något eget “ämne”. Även hur de arbetar med värdena i sina verksamheter var snarlikt, många talade i samma termer gällande deras arbete, exempelvis att barngruppens utformning och stämningen däri påverkar vart fokus hamnar. I analysen tolkas och förklaras delar av resultatet utifrån en pragmatisk syn på kunskap och lärande. Resultatet diskuteras sedan utifrån tidigare forskning och egna reflektioner. Ett resonemang förs gällande varför de två förskoletyperna inte skiljde sig åt särskilt mycket, och en jämförelse mellan talet om värdena och arbetet sker också i detta avsnitt. Diskussionen avslutas med att valda metoder reflekteras över och förslag på förbättring och fortsatta studier tas upp.

SAMMANFATTNING Anton Forsander & Christoffer Johansson Hur beskriver fritidshemslärare tillkomsten av del fyra som en egen del i läroplanen? Engelsk titel: Perceptions of school-age educare teachers on chapter four in the school-age educare curriculum Antal sidor: 27 Syftet med studien är att undersöka om del fyra i läroplanen, som är tillskriven fritidshemmet, förtydligar fritidshemslärarens yrkesuppdrag samt hur uppfattningarna av yrkesrollen skiljer sig mellan olika fritidshemslärare. Studiens frågeställningar är följande: Hur beskriver fritidshemslärare sitt uppdrag med utgångspunkt i del fyra av läroplanen? Hur beskriver fritidshemslärare implementeringen av del fyra i läroplanen? För att få svar på dessa frågor genomfördes sex stycken intervjuer med fritidshemslärare vid olika skolor inom ett avgränsat geografiskt område. Genom att del fyra tillkommit som en egen del i läroplanen har uppdraget för fritidshemslärare förtydligats och delvis förändrat uppfattningen av densamma. Dock framgår det av resultatet att det fortsatt finns ett stort behov av att förtydliga yrkesuppdraget för andra än fritidshemlärare. Implementeringen av del fyra i läroplanen har till största del upplevts som positivt. Fritidshemslärarna själva har länge kämpat för en egen del i läroplanen och uttrycker sig därför positivt till detta. Dock har det framgått att implementeringsarbetet varierat mellan de olika skolorna som deltagit i studien. Då forskning inom området rörande implementering av läroplaner samt hur det berör fritidshemsverksamheten är detta ett område som fortsatt är i stort behov av vidare forskning, samt att denna forskning efterfrågas.

Förskolan vilar på en demokratisk grund och på respekten för de människliga rättigheterna. Syftet med denna studie var att beskriva inkorporeringen av barnkonventionen i förskolan, i synnerhet med avseende på revideringen av läroplanen och begreppen delaktighet och inflytande samt förskollärares uppfattningar om ämnet.Studien har sin utgångspunkt och bakgrund i förändringarna i den kommande Läroplanen Lpfö18 och det faktum att barnkonventionen under år 2020 blir svensk lag. Tidigare forskning visar barnkonventionens status i Sverige och i andra länder som likt Sverige implementerat konventionen. Forskning visar också på att det är förskollärarnas förhållningssätt som avgör hur mycket delaktighet och inflytande barnen ges och vid vilka tillfällen detta sker. Resultatet från dokumentanalysen visar på att delaktighet och inflytande har stor plats i såväl barnkonventionen som den nya läroplanen samt att dessa flätas samman och ger delaktighet och inflytande än större plats i den reviderade läroplanen för 2019. I intervjuerna har det visats på en medvetenhet om de kommande förändringarna i förhållande till barnkonventionen och läroplanen, att dessa två dokument används i verksamheten samt en enad syn på innebörden och vikten av begreppen delaktighet och inflytande. Studien visar på att den svenska demokratin såväl som förskollärarens uppfattning och förhållning till sin roll påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande. I arbetet med delaktighet och inflytande använder sig förskollärarna av olika resurser så som aktivitetstavlor, miljön som den tredje pedagogen och samlingen. Förskollärarna använder exempelvis barnböcker för att levandegöra barnkonventionen i arbetet. Slutligen visar studien att organisationen kan skapa såväl hinder som möjligheter för möjligheten till delaktighet och inflytande. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Syftet med studien var att studera läroplanerna i ämnet idrott och hälsa utifrån perioderna 1962,-69, -80, -94 och 2011 för att se om det skedde några förändringar. Dessa förändringar kommer vidare att kopplas med Ling gymnastiken för att se om det finns någon anknytning. Studien genomfördes som en litteraturstudie där arbetet av läroplanerna gjordes med hjälp av textanalys samt införskaffande av relevant litteratur genomfördes. Materialet har sammanställts med analys och diskussion. Resultatet visade på att förändringar hade skett i läroplanerna. Det gick även att se koppling till Ling gymnastiken till några av de förändringar som läroplanerna genomgått, tydligast blir kopplingen till begreppet hälsa samt skolans huvudmål till att fostra harmoniska samhällsmedborgare.

Sammanfattning Denna studie syftar till att problematisera och diskutera argument som ligger till grund för läroplansförändringar. I följande studie studeras rekommendationer som låg till grund för implementeringen av den nya läroplanen i England 2014, ”The computing curriculum”, då man önskade marknadsanpassa undervisningen inom digital teknik (digitalisering). Studien görs genom en kvalitativ textanalys av två rapporter skrivna 2011–2012. Rapporterna som analyserats är “Next Gen. Transforming the UK into  the world’s leading talent  hub for the video games  and visual effects industries” samt “Shut down or restart? The way forward for computing in UK schools”. För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats:   På vilka nivåer i skolsystemet läggs ansvaret i rekommendationerna? Finns det förslag på arbetsfördelning eller ekonomiska förutsättningar för att rekommendationerna skall kunna utföras?   Resultatet som framkommit av analysen är att totalt 7 av de 21 analyserade rekommendationerna utgår från formuleringsarenan, 12 från transformeringsarenan och 2 från realiseringsarenan. I diskussionsdelen framkommer också att det i dessa rekommendationer finns förslag på arbetsfördelning och ekonomiska förutsättningar för att rekommendationerna skall kunna utföras.

Studiens syfte är att undersöka praktiserande lärares syn på den läroplansförändring som skedde höstterminen 2018, där programmering införs som ett centralt innehåll i ämnena matematik och teknik.För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med fem aktiva lärare i grundskolan. Som underlag till intervjuerna kommer uppsatsen att behandla tidigare forskning om programmering i svenska skolan, samt implementeringen av programmering som skolämne i andra länder. Målet med intervjuerna var att synliggöra de hinder och möjligheter de fem lärarna såg med läroplansförändringen och vilken påverkan det i sin tur skulle ha på deras undervisningen. Resultatet av intervjuerna visar vilken syn de intervjuade lärarna har på Skolverket och kommunernas ansvar för implementationen av programmering, generationsklyftor i lärarkåren, upplevda fortbildningsbehov vid läroplansförändringar och synen på programmering.

The study aims to find differences and similarities in the English subject for upper-secondary schools in Österbotten Finland and Västerbotten Sweden in the sense of curricular differences and similarities but also teachers’ attitudes to the curriculum. To research whether there are any differences and/or similarities and to analyse the national curriculums, course plans and grading criteria, the study will be enabling the theories in curriculum theory as described by Linde and Englund. The study also consists of a small questionnaire study that was developed to scan and analyse teachers’ attitudes to the curriculum and how they feel it affects the teaching, planning and grading of the English subject. The study found, that there are more similarities than differences in the curriculums of the two countries. The study also found, that the teachers in Finland seem to feel more autonomous in planning teaching and grading of the English subject, than their Swedish counterparts.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen kring hur verksamma lärare i förskoleklass undervisar i matematik och hur denna undervisning bidrar till ”bron” mellan förskola och skola. För att ta reda på detta samlades förskoleklass- och årskurs 1 planeringar in från verksamma lärare i respektive årskurs och dessa analyserades utifrån läroplanen och Lindes fyra kunskapsformer. Studien visade att de deltagande förskoleklasslärare väl förhåller sig till del 3 i läroplanen i sina planeringar samt att de har mycket lek, skapande och praktisk undervisning. Detta bidrar till bron mellan förskola och skola då förskolepedagogiken integreras med skolans. Studien visade även att förskoleklassundervisningen bygger mer på det praktiska än årskurs 1. Det framgick även i årskurs 1 planeringarna att det är mer fokus på att lära sig bland annat begrepp och samband än i förskoleklass. Slutsatsen är att förskoleklasslärarna i denna studie bidrar till bron mot skolans värld.

Den här studiens syfte är att undersöka vad lågstadielärare anser att religionsundervisningens syfte är samt vad de prioriterar i religionsundervisningen utifrån och utöver det centrala innehållet i religionskunskap. Lärarnas prioriteringar kopplades i studien även till mångreligiositet. Studien genomfördes genom enkäter som var riktade till lågstadielärare i religionskunskap både på mångreligiösa och icke-mångreligiösa skolor. Enkätsvaren analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Studiens resultat visade att livsfrågor var det innehåll som prioriterades högst bland lärarna och att flest lärare ansåg att det viktigaste syftet med religionsundervisningen är att skapa förståelse för andra och allas lika värde. Det framgick även i resultatet att det fanns en spridning i lärarnas prioriteringar men att kristendom var den religion som prioriterades högst i undervisningen samtidigt som det centrala innehållet gällande kristendomens roll förr i tiden var det som prioriterades lägst. Inga större skillnader identifierades mellan lärares prioriteringar på mångreligiösa skolor och lärare på icke-mångreligiösa skolor. Resultatet visade sig stämma väl överens med 2011 års läroplan för grundskolan och kursplanen i religionskunskap där kristendomen har en särställning. Detta diskuterades vidare i förhållande till tidigare forskning, skolans styrdokument över tid och studiens teoretiska utgångspunkter.

Vissa ser förskolans hall som en passage mellan inne och ute. Andra ser förskolans hall som en miljö att utvecklas i. Medan vissa ser hallen som en stressig rutinsituation som endast är en övergång till något annat. I denna studie utgår vi ifrån att hallen är en plats för lärande. Syftet med denna fallstudie är att undersöka vilka läroplansmål som stöds vid rutinsituationer i förskolans hall. Vi vill studera om barn upplever något lärande i rutinsituationer och i så fall vad för lärande. Vi frågar oss Hur upplever barn förskolans hall som lärandemiljö? samt Vilka av läroplanens mål berörs i förskolans hall? För att undersöka detta har vi valt att använda oss av intervjuer och observationer som metod. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som innebär att utveckling och lärande sker när människor samspelar. Studien gjordes endast på en förskola och resultatet kan därför inte appliceras på svenska förskolor generellt. Studiens intervjuer visade att flertalet barn var överens om att det i hallen går att lära sig klä av och på sig. Resultatet av studiens observationer visade att det kunde ske många olika former av lärandetillfällen utifrån läroplanens mål i förskolans hall. De ämnen som berördes var bland annat matematik, naturvetenskap, språk och motorik.