Ansvar är ett begrepp som används flitigt inom samhället och synnerhet inom den svenska sko-lan. Trots att begreppet är välbekant för oss alla, görs olika definitioner. Syftet med studien var att söka förståelse för elevers syn gällande ansvar för sitt skolarbete. Vi ville också undersöka om det fanns några skillnader när det gällde synen på ansvar mellan elever med höga respektive låga meritvärden. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade inter-vjuer på en högstadieskola. Analysen av resultatet visade att eleverna har svårt att definiera be-greppet ansvar och att ingen gemensam definition finns. De har dock lättare att förstå och för-klara innebörden av begreppet. När det kommer till att definiera vad det innebär att ta ansvar för sitt skolarbete kan eleverna räkna upp många olika exempel på vad det innebär. Eleverna är medvetna om att andra elever tänker olika om begreppet ansvar och att ansvarstagandet ser olika ut. Förväntningar från omgivning såsom föräldrar, kamrater och lärare har betydelse om ansvarstagande sker. Eleverna anser att de har möjligheter att ta ansvar i skolan och att ansvars-nivån är lagom i förhållande till ålder. Ett ökat ansvarstagande tror de kan leda till en stökigare och rörigare lärmiljö. Det går inte att göra entydiga kopplingar mellan ansvar och meritvärden, likheter och skillnader finns men kan förklaras utifrån andra faktorer.

The aim of this study was to investigate preschool teacher’s perceptions about the curriculum goal concerning simple chemical processes. The result was based on narratives received by a qualitative study and semi-structured interviews of six preschool teachers.   The results of the study showed that preschool teachers perceive that they actually are working in a relatively small scale with simple chemical processes and they do not really know what simple chemical processes are, and do not feel very familiar with the subject. Water, dough, mud, paint and baking were the most common activities that were used when working towards the curricular goal. However, it was never explained to the children that it was simple chemical processes they were working with during the activities, neither was it discussed among colleagues because of the uncertainty about the concept. Additionally, the results showed that the preschool teachers saw the science as a totality and not as different concepts (physics, chemistry, engineering and biology). More knowledge, ideas and to discuss about what a simple chemical process is, are considered important conditions for creating interest among preschool teachers which was also an important condition in the work towards the goal. / Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar och tankar om läroplansmålet enkla kemiska processer. Studiens resultat baseras på material som samlats in, genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet av studien visade att förskollärarna uppfattar att de arbetar i relativt liten omfattning med enkla kemiska processer och anledningen till det är att de inte riktigt vet vad enkla kemiska processer är samt att de inte känner sig så förtrogna med ämnet. Vatten, deg/lera, bakning och färg var de vanligaste aktiviteterna som användes när de arbetade mot läroplansmålet. Dock förklarades inte för barnen att det var enkla kemiska processer de arbetade med i aktiviteterna och det var heller inget som diskuterades bland kollegorna på grund av osäkerheten kring begreppet. Resultatet visade också att förskollärarna såg naturvetenskapen som helhet och inte de olika begreppen (fysik, kemi, teknik och biologi). Mer kunskap med tips och idéer och att få diskutera om vad en enkel kemisk process är, ansågs vara viktiga förutsättningar för att skapa intresse hos förskollärarna, som också var en viktig förutsättning i arbetet mot målet.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra arbetet med läroplanens strävansmål i en längre projektprocess på en förskola. Materialet har analyserats utifrån ett målrelationellt perspektiv med utgångspunkt i följande forskningsfrågor: -       Vilka riktningar tar processen i projektet? -       Hur positionerar sig barn och vuxna i förhållande till miljö och material? -       Vilka kopplingar sker mellan människor, miljö och material och hur påverkar dessa projektprocessen? Det analyserade datamaterialet består av pedagogisk dokumentation insamlat och analyserat av förskollärare och barn under ett läsår på en ettårs- avdelning. Utifrån begreppen riktningar, positioner och kopplingar har en resultatberättelse växt fram och slutsatser utifrån syfte och frågeställningar kunnat dras. Resultatet visar att barn och vuxna står i relation till flera av läroplanens strävansmål och målområden samtidigt, när de tillsammans bestämmer riktningar för processen och utforskar miljö och material utifrån förskolans gemensamma projekt och barnens intressen. När kopplingar mellan olika miljöer, människor och material tillåts vara en del av det som sker i processen påverkar detta förskollärarnas sätt att dokumentera. Detta påverkar i sin tur hur förskollärarna lyssnar på barnen och på det barnen uttrycker samt riktningen på processen. Med utgångspunkt i ett målrelationellt perspektiv framkommer det att förskollärare kan arbeta med läroplanens strävansmål samt analysera dokumenterade processer utan att det enskilda barnet på ett mer skollikt sätt bedöms i förhållande till förutbestämda mål i läroplanen.

Abstract     Nilsson, J. (2011) Waldorf preschool and municipal preschools - How they look at the preschool curriculum. Degree in the teacher education program. Gävle. University of Gävle. In this study, four pedagogues view of curriculum for preschool have been investigated. The pedagogues come from a Waldorf preschool and a municipal preschool. The study was done using qualitative interviews. The interviews were open to nature and the informants were given the room to answer questions the way they look at the curriculum for preschool and how their approach to children's learning. Informants' responses were similar on many issues but one could clearly see the differences in their approach. The major differences that emerged during the study was that teachers from the Waldorf preschool believes it is important to have continuity in children's everyday life while the pedagogues from the municipal pre-school believes that you should embrace the moment and the children. Both the municipal and Waldorf pedagogues stress the importance of the individual. Keywords: Preschool, curriculum for preschool, Waldorf, play, democracy. / Sammanfattning       Nilsson, J. (2011) Waldorfförskola och kommunalförskola - Hur de ser på förskolans läroplan. Examensarbete i lärarprogrammet. Gävle. Högskolan i Gävle.   I denna studie har fyra pedagoger synsätt på läroplanen för förskolan undersökts. Pedagogerna kommer från en Waldorfförskola och en kommunalförskola. Studien har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var öppna till karaktären och informanterna gavs utrymme att svara på frågor angående deras arbetssätt och synsätt på barns lärande. Informanternas svar var liknande i många frågor men man kunde tydligt se skillnader i deras synsätt. De stora skillnaderna som framkom under studien var att pedagogerna från Waldorfförskolan anser att det är viktigt med kontinuitet i barnens vardag medans pedagogerna från den kommunala förskolan anser att man skall utgå från stunden och barnen. Både de kommunala och Waldorfpedagogerna betonar att se till den enskilda individen.   Nyckelord: Förskola, Läroplan för förskolan, Waldorf, leken, demokrati.

Even though discrimination of gender in schools and general workplaces is prohibited by Swedish law, there are reports and witness accounts that suggest that discrimination, such as sexual harassment, still exist in Swedish schools. The main purpose with this essay is to look into how questions concerning gender related issues and equality between the sexes is treated in the schools governmental directives, and in textbooks, such trying to examine in what way these questions are addressed in schools. I will answer the following: In what way and to what extent do the governmental directives bring up questions concerning gender related issues and equality, and how are the teachers governed into teaching these matters? Has there been any change concerning these matters between Lgr-80 and Lpo-94? What is written in textbooks in social studies about gender rôle and equality and to what extent do they follow the curriculum? Is there any visible change in textbooks written after Lgr-80 and Lpo-94? In order to answer these questions I will analyze the curricula, Lgr-80 and Lpo-94, and textbooks in social studies written on the basis of these curricula. The study showed a more evident governing towards an active teaching and mentoring the students to equality between the sexes, in Lgr-80 than in Lpo-94. The textbooks followed above all Lgr-80 in three of four cases and in the fourth case the curriculum was not followed at all.

I förskolan skall all personal jobba utifrån rådande styrdokument. För förskolan gäller Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (se bilaga1). Den inledande delen i läroplanen för förskolan tar upp värdegrundsarbetet. Syftet med min studie var att undersöka hur förskollärarna och barnskötarna på två avdelningar planerade och jobbade med värdegrunden i förskolans verksamhet samt vilken kunskap de har kring vad som står om värdegrunden i läroplanen (Lpfö 98). I min undersökning har jag gjort intervjuer med fyra förskollärare och tre barnskötare på två olika avdelningar, jag har också gjort observationer på dessa avdelningar med två barngrupper på vardera 18 barn. Resultatet visar att förskollärarna är mer insatta i vad som står om värdegrunden i läroplanen för förskolan än vad barnskötarna är. En viss skillnad märks också mellan avdelningarna i hur insatt pedagogerna är och hur de jobbar. Det som är gemensamt mellan de två avdelningarna är att de tänkt jobba med en värdegrundssaga men de har inte hunnit komma igång med arbetet än. Det som skiljer är att en avdelning har ett tänkande att jobba kring de olika till exempel respekt och hänsyn medans den andra avdelningen har tänkandet kring att jobba med jämställdhet.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats. Studien genomsyras av det sociokulturella perspektivet eftersom att lärande är en social process som i de allra flesta fall sker i interaktion med andra människor. Utifrån 15 förskollärares svar kunde ett resultat utformas. Sammanställningen av resultatet gjordes till stor del av Georgis analysmodell, som är ett vanligt förekommande hjälpmedel i en self report. Resultatet visar att förskollärare ser matematik i förskolan som något naturligt, roligt och lärorikt. Resultatet visar även betydelsen av den reviderade läroplanens, Lpfö98 rev. 2010, tydliga och klara strävansmål samt vikten av miljöns betydelse för att främja lärandet. Våra respondenter skriver att matematik är något som finns under hela dagen i alla situationer, till exempel vid på- och avklädning, matsituationer, dukning, fruktstunder, utevistelser och framförallt den fria leken.

The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student’s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log. An effort is then made to fit the student´s perspective into a theoretical framework to allow comparison with the pedagogical motives contained in the curriculum and its underlying ideas. The interviews indicate that the learning log is used mainly as a means to facilitate individualistic work forms, which is an ill fit with perspective on learning presented within the curriculum. The study is concluded with suggestions for actions that would narrow this gap and free the unused learning potential of the learning log.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade läroplanen. Förskolans läroplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förändringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i läroplanen förtydligas förskollärarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, där barnskötarna ingår, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs däremot inte närmare än så. Barnskötarens roll kan i och med det upplevas som otydlig då yrkesrollen inte har tydligt ansvar i styrdokumenten. Resultatet presenteras i fem temaområden vilka är: Ökade krav medför kravfylld roll, Ändrat fokus från omsorg till lärprocesser, Arbetsfördelning, ledarskap och graden av delaktighet, Olika förutsättningar samt Läroplanen som hjälpmedel. I resultatet kommer det fram att upplevelserna av yrkesrollen skiljer sig åt mellan respondenterna. Det framkommer både upplevelser av yrkesrollen som mindre värd och som mer betydelsefull än tidigare, vilket skapar diskussion kring vad som skapar dessa upplevelser. Respondenterna framhåller att personlighet är en viktig del för känslan av delaktighet. I och med att förskollärarna enligt den reviderade läroplanen har ett tydligare ansvar så är delaktighet en viktig faktor i arbetslaget på förskolan. Slutsatsen är att undersökningens resultat kan användas i arbetet på förskolan genom att skapa en medvetenhet om yrkesrollernas skillnader men även om de likheter som finns. Det för att ta vara på alla pedagogers kompetens och för att kunna uppnå ökad kvalitet.