No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger är grundskollärare, två är specialpedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer. För att kunna utnyttja alternativa verktyg i större utsträckning än vad de gör idag önskar sig lärarna mer tid för att sätta sig in i verktygen, bättre teknisk support och mer kompetens. Alternativa verktyg används först och främst i ämnen där eleven ska läsa eller producera längre texter. En central aspekt som majoriteten av pedagogerna i studien framhäver är vikten av mänskligt stöd när elever ska lära sig använda och utnyttja alternativa verktyg samt färdighetstränande program. Studiens resultat analyseras och diskuteras med hjälp av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, främst läs- och skrivinlärning i förskolan. Likaså hur dessa pedagoger ser på sin yrkesroll och sitt arbetssätt i förhållande till de riktlinjer och mål läroplanen anger. Följande forskningsfrågor har använts: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivinlärning med hjälp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhållande till de mål och riktlinjer läroplanen anger för läs- och skrivinlärning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för läs- och skrivinlärning ser ut i deras verksamhet? Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer, där fyra förskollärare och fyra barnskötare deltar från fyra olika förskolor. Resultatet visar på att flera metoder och hjälpmedel används i pedagogernas verksamheter men även vilken betydelse leken har för inlärning. Pedagogerna i studien menar att det är bra med tydligare riktlinjer för förskollärare i förskolans läroplan på grund av deras olika utbildningar. Intresset hos barn för läs- och skrivinlärning är blandat men flera pedagoger anser att de erbjuder fler redskap till inlärningen jämfört med tidigare.

One of the essential needs of human beings is to be involved in a social context. The intention of this study was to see if the opportunity to have an iPod Touch, could make it possible for students with literacy difficulties to participate in the regular classes and if the implementation of iPod Touch in the school setting would result in informal learning outside the school. In this case study two pupils with literacy difficulties have been using an iPod Touch in their daily school activity. The pupils as well as their teachers have been interviewed about their experiences of implementing iPod Touch as a tool in the regular classroom teatching. The results indicate that iPod Touch can help students to be in inclusive education and that they use the iPod Touch outside school. Further the study also shows that the success of the implementation of iPod Touch depends on many factors, such as the teachers, the pupil’s literacy problems and access to a wireless Internet.

I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna. Genom att ge möjlighet till denna utveckling, kan barnets lust att läsa och skriva öka.   Jag följde två barns utveckling i FMT. Båda hade läs- och skrivsvårigheter. Ett bra samarbete mellan föräldrar, FMT-terapeut och lärare, samt stöd från flera håll till barnen var viktigt för deras läsutveckling. Vi kunde alla se att deras läslust ökade.

Uppsatsen avser att ta fram exempel på hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med läs-­‐ och skrivsvårigheter. Dessa exempel sätts i relation till olika teoretiska perspektiv för att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har undersökt kopplingar till är det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Frågeställningarna som handlar om hur specialpedagogerna beskriver sin undervisning av elever med läs-­‐ och skrivsvårigheter visar att de alla arbetar medvetet med eleverna på främst en individuell nivå. I frågeställningen som handlar om teoretiska perspektiv visar resultaten att alla de intervjuade specialpedagogerna har ett grundläggande relationellt perspektiv på undervisning. De vill arbeta mer med ett relationellt arbetssätt, t ex observera hela klassers lärmiljö, utveckla inkluderande arbetssätt och undersöka hur undervisningen påverkar elevernas resultat. Resultaten visar också att trots att specialpedagogerna uttrycker ett relationellt perspektiv så utförs många av arbetsuppgifterna grundat i ett kategoriskt perspektiv. Studien kommer fram till att det blir ett dilemma för specialpedagogerna när de förväntas utföra flera arbetsuppgifter enligt ett kategoriskt perspektiv samtidigt som de själva känner att de vill arbeta utifrån ett relationellt perspektiv.

By studying recent literature and following current research we know that language awareness and a rich language is important to all children when learning reading and writing and that decoding and understanding of the words are the fundamental processes in reading. How do pupils with visual impairment learn how to read and write? What strategies do they use in their contacts with reading and writing? What are the advantages do pupils with visual impairment have when learning to read and write? These questions have been the starting points in a study we have done by following two pupils with visual impairment. By meeting and discussing with the children, their parents, teachers, and lowvisiontherapists we have got a deeper knowledge in how these children meet the language in reading and writing. We have also come to an understanding regarding people surrounding the children have to make reading and writing comprehensive, enjoying, and meaningful. The problem for a child with visual impairment is the decoding, to catch letters and pictures of words good enough with the sight. It requires energy and takes longer time with poor sight and they get not as good overview of the text as children with good visual skills. From our observations and from the interviews we have learned a lot regarding how the children think and work in the reading and writing processes. Parents and teachers have described how they support the children in the development of their language understanding as well as the advantages they can see the children have in reading and writing by having visual impairment. One advantage they can see is that the children use listening, feeling and the language to understand their environment and their tasks. Another advantage the teachers emphasize in the interviews is that the pupils are extremely focused when reading and writing. Different ways of thinking are necessary to give children with visual impairment good possibilities when reading and writing. Enchanced texts as well as pictures, bright contrasts, short reading distance and closeness facilitate the meeting with the written language. The children also need magnifying television systems, audio books, computers to get through all text they meet in the culture of written language in school. / Med stöd av litteratur och forskning vet vi att språklig medvetenhet och ett rikt språk är viktigt för alla barn när de ska lära sig läsa och skriva, och att avkodning och läsförståelse är de fundamentala komponenterna i läsprocessen. Problemet för en elev med synnedsättning är själva avkodningen, att uppfatta bokstäver och ordbilder tillräckligt bra med synen. Det är energikrävande och tar längre tid att läsa och skriva med nedsatt syn och det innebär en sämre överblick över texten. Hur lär sig elever med synnedsättning att läsa och skriva? Vilka strategier använder de i sitt möte med läs- och skriftspråket? Vilka fördelar har elever med synnedsättning i mötet med läs- och skriftspråket? Dessa frågor har varit utgångspunkten i en studie som vi gjort genom att följa två elever med synnedsättning under en tid. Genom att möta eleverna, föräldrar, pedagoger och synpedagoger har vi fått en fördjupad kunskap om dessa elevers möte med skriftspråket. Vi har förstått vilken betydelse människor kring eleven har för att elevernas läs- och skrivinlärning ska bli begriplig, lustfylld och meningsfull. En tydlig organisation och samverkan mellan de som ansvarar för elevens skolsituation är också mycket viktig. Föräldrarna och pedagogerna har beskrivit hur de stödjer barnet i språkutvecklingen och vilka fördelar som de kan se hos barnet när det möter läs- och skriftspråket. De nämner bland annat att eleverna använder hörseln, känsel och språket för att kompensera det de inte ser och att de är fokuserade när de arbetar med läs- och skrivinlärning. Det krävs ett lite annorlunda sätt att tänka för att ge elever med synnedsättning goda förutsättningar när de ska läsa och skriva. Förstorad text och bild, kontraster, kort läsavstånd och närhet underlättar för elever som läser svartskrift. De behöver också hjälpmedel som förstorande TV-system, talböcker, dator med talsyntes och punktskriftsmaskin för att det ska bli möjligt att ta till sig all text som de möter i skolans läs- och skrivkultur.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka några av de svårigheter som elever med läs- och skrivsvårigheter kan möta då de ska lära sig att läsa och förstå engelska, samt hur vi kan underlätta denna inlärning. Svårigheter i modersmålet, speciellt då fonologisk avkodning, har visat sig ha ett starkt samband med hur elever kommer att lyckas vid inlärningen av ett främmande språk. Detta gör att många elever med läs- och skrivsvårigheter ofta får stora problem att lära sig engelska. I studien har 100 elever i årskurs 5 från fyra olika skolor i södra Sverige deltagit. Eleverna genomförde en forskningsversion av Ordkedjetestet (Jacobson, 2007) på engelska och svenska, samt besvarade en enkät rörande läsvanor, inställning till engelskämnet och hur mycket engelska de möter på fritiden. Elevernas resultat på nationella provet i engelsk läsförståelse, årskurs 5, har också samlats in. Genom att göra jämförelser i detta material har vi studerat olika faktorer som påverkar elevens utveckling i engelska. Resultaten har bearbetats statistiskt och metoden har varit kvantitativ. Resultatet av undersökningen pekar på att elever möter olika slags svårigheter vid inlärningen av engelska. Svenska och engelska ordkedjor korrelerar väl för majoriteten av eleverna, men det finns undantag. Då det gäller de mest svagpresterande eleverna följs avkodning i engelska och läsförståelse åt, men därutöver har vi funnit en grupp som består av svaga avkodare med god läsförståelse, och en annan grupp elever som klarar sig bra på ordavkodningen men har svårigheter att förstå vad de läser. Att ta för givet att elever med svårigheter i svenska automatiskt kommer att få bekymmer i engelska medför en stor risk att de felaktigt kan få reducerade kurser i engelska eller helt enkelt utesluts. Att i undervisningen ha ett strukturerat multisensoriskt arbetssätt där alla sinnen får arbeta simultant bidrar till att språkmedvetenheten ökar, både för elever med olika svårigheter såväl som för dem som har lätt för språkinlärning. Nyckelord:   Främmande språkinlärning, Läs- och skrivsvårigheter / Learning a foreign language, reading and writing disabilities

Syftet var att ta reda på hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter upplevde de tekniska hjälpmedel som de använde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de använt och berätta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjälpmedel. Därefter fick de beskriva vad de anser hade hjälpt dem bäst i deras läsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering. Generellt ansåg informanterna att de hade föredragit kontinuerlig lärarledd stödundervisning i skolan framför datorprogram och tekniska hjälpmedel. Det visades sig även att datoranvändning i deras undervisning användes sparsamt. Sociala medier och datorprogram i hemmet hade många gånger hjälpt dessa informanter till läsning mer än vad skolan gjorde.

Föreliggande studie har till uppgift att bidra med kunskap om hur speciallärare/-­pedagoger  resonerar kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen, när det gäller läs-­ och skrivutveckling och vad dessa resonemang kan antas leda till i undervisningen. Det empiriska materialet baserades på kvalitativa intervjuer av semi-­strukturerad karaktär som har bearbetats genom diskursanalys. Resultaten visar att resonemangen kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen skiljer sig mycket åt. Respondenterna redogjorde för fler för-­ än nackdelar med användandet av datorstödda hjälpmedel i arbetet med läs-­ och skrivutveckling. Överlag är pedagogerna överens om att det är viktigt att hålla sig uppdaterad om forskning inom området men resultatet visar att det råder stora konflikter inom denna diskurs, vilket får negativa följder på kvalitén i undervisningen. Ur resultaten kunde också utläsas att de pedagoger som uttryckte ett aktivt förhållningssätt hos sig själva även vittnade om en aktiv skolledning. För säkrandet av undervisningens kvalité är det därför viktigt att rektorerna/skolledningen tar på sig det ansvar Lpo 94 uttrycker, att skolan ger eleverna tillgång till datorer och andra hjälpmedel för att kunna utveckla sina  kunskaper och att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina uppgifter på ett professionellt sätt.