The purpose of this thesis is to investigate whether the reading promotion project called “A book’s all sides”, together with the activities of the book-event, can stimulate young people’s reading. The research questions are: How do the project leaders plan and organize activities for the book-event? How do the young people respond to the activities at the book-event? Do the young people get interested in the book which is presented at the book-event? Which connections between Vygotskij’s theory and the activities can be found in the book-event? The theoretical approach is based on Lev Vygotskij’s socio-cultural theory. To answer my research questions I have implemented four qualitative interviews and two interviews with the adult activity leaders and observed a book-event in the classroom. The class interpreted a book through drama exercises at the book-event that I observed. The results of the examination showed that there were no differences in the young people’s responses to the activities regardless of whether they were interested in reading or not. Only one pupil, who otherwise wasn’t interested in reading, started to read the book. The project had, in other words, limited effect. Conclusions from the investigation were that a combination of different methods could encourage reading more. A book-event should be a recurrent occurrence where young people could be involved in the book selection and where they could plan and implement activities which are based on their experience and competence.

1, Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om hur kommun- och skolbibliotek kan arbeta med integration och läsfrämjande arbete. Projektet Biblioteket mitt i Världen har nyligen beviljats medel från Västerbottens Läns Landsting och Kulturrådet. Genom kvalitativa intervjuer med några personer som kan komma att påverkas av projektet och observationer försöker jag ge en bild av inledningsfasen av ett projekt som rör integration och läsfrämjande arbete. Observationerna rör föredraget Böcker, boxning och värderingar som inleder projektet. Eftersom projektet ligger alldeles i startgroparna är uppsatsen ett försök att sondera terrängen och undersöka projektets möjligheter. I uppsatsen undersöker jag hur några utvalda bibliotek jobbar med dessa frågor. De bibliotek som undersöks är Stadsbiblioteket och Filialbiblioteket på Ersboda i Umeå samt Skolbiblioteket på Rödbroskolan i Storuman. Här följer de frågor jag ställer mig i uppsatsen och svar på dessa frågor.   1, Hur kan biblioteket fungera som en mötesplats för integration? Uppsatsens viktigaste resultat är att kommunbiblioteket i och med att det är en skattefinansierad verksamhet bör vara en mötesplats för alla. Detta är något som också stöds av bibliotekslagen. För ett par år sedan bildades en mångkulturgrupp med representanter från Umeås bibliotek som jobbar speciellt med dessa frågor som enligt de personer jag har intervjuat som representerar biblioteken har inneburit en stor förbättring. I bibliotekets verksamhet är programverksamheten en viktig del. Genom att ha programpunkter som kan vara intressanta för personer med annan etnisk bakgrund och samarbeten med invandrarföreningar kan ett möte uppstå. Genom mitt resultat framkommer dock att förväntningen på att invandrare ska vilja komma på programpunkter kan vara felaktig. Det finns en synpunkt på att de som arbetar på biblioteket borde utgå ifrån en diskussion med människor med annan etnisk härkomst när de anordnar programpunkter. 2, Hur kan biblioteket jobba läsfrämjande (gällande integration)? När det gäller det läsfrämjande arbetet är en av bibliotekets viktigaste uppgifter att bistå personer med annan etnisk härkomst än svensk böcker på lättläst svenska. En annan sak som bibliotekspersonal kan hjälpa besökare med är att hjälpa dem med att hitta på internet samt att hitta litteratur till deras utbildning. Biblioteket har tagit emot ungdomar och gett dem boktips. En viktig aspekt i mitt resultat är att barnens språkkunskaper kan vara tillgångar på biblioteket. Det är också viktigt att mångfald speglas i litteraturen. På Ersbodabiblioteket märker de böcker med ett litet M om barn från olika länder finns representerade i böckerna. Det finns också en liten mångkulturavdelning bland barnböckerna. 3, Hur kan de erfarenheter som finns bland besökarna tillvaratas på ett gediget sätt? Bara genom att det finns besökare på biblioteken med annan etnisk härkomst än svensk på biblioteken öppnar upp för ett möte. Om det fanns fler anställda på biblioteken med annan etnisk härkomst en svensk skulle erfarenheter hos dessa kunna tillvaratas på ett gediget sätt. Idag är många delar av kulturlivet mycket homogent. Det är ett problem som avspeglar sig i bibliotekets verksamhet. För bibliotekets besökare skulle kunskap om olika kulturella uttryck öka med anställda med annan etnisk härkomst.

No description available.

The purpose of this study is to carry out a follow-up study of the reading stimulating project Arts in Reading. The project was in progress between the years 2007 to 2009 in Sweden and nearly 80 librarians from 57 public libraries participated. The aim of the project was to initiate new methods fot how to stimulate reading for children. The promoters of the project wanted to initiate the use of new art forms in the work for reading promotion, encourage more collaboration with new actors in the culture area, and co-operate more with the children. The aim of the present study is to investigate to which extent Arts in Reading really succeeded in establishing its goals, whether new methods were brought about, and how this work was done. Another aim is to find out how librarians in public libraries work to develop children's reading. The theoretical framework is based on Ragnhild Söderbergh's term inculturation, Elisabeth Björklund's research on how children acquire literacy, and Lev S. Vygotskij's sociocultural approach that analyses how the social context encourages children in their learning process. The method used in the study is qualitative interviews: six librarians that participated in the project were interviewed. The follow-up study suggests that the project Arts in Reading's purpose in many ways has been fulfilled. The results show that new methods have been brought about in Swedish public libraries and that the project inspired new ways for stimulating och developing children's reading. This study is a two years master's thesis in library and information science written at Uppsala university.

In this study the book talk is examined as a communicative act with a purpose to convince according to an under-lying intention to promote reading. I follow the book talk’s way from an idea of the book talker (and the library) to the reception of the audience, with the aim to understand how to talk about books in an engaging manner. More specifically, the rhetorical situation and the purpose of a book talk, the performance and the means to arouse and retain interest in the book talk as a speech and in the books themselves are examined and the impact of the book talk on the audience.The empirical material consists of observations of two different book talks (both directed to children) and interviews with the two different book talking librarians and a few of the children from the audiences to both book talks. The theoretical framework consists of rhetorical theories from both antique and modern times and I perform a rhetorical analysis of both book talks. As a complement to the rhetorical theories I use concepts from Readers’ Advisory such as ”book appeal” and ”reading appeal” to talk about what in the books themselves and in reading as an activity can be used as an argument.The results of the study show that in principle all children wanted to read one or more of the books presented in the book talk. To achieve this interest from the children the librarians know how to use the stories in the books and to draw on the arguments from the books themselves. This involves different appeal-elements from the books as plot summary, characters, genre, style and atmosphere. The book talking librarians also used different rhetorical techniques including evidentia, identification, pathos and ethos. Ethos especially in the form of the benevolence or goodwill the book talker shows the audience by including them in the book talk and trusting them to share what they think about the books. This study is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är att undersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori. Studiens resultat pekar på att lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram genom mellanmänskliga möten. Genom förstelärarens och speciallärarens särskilda yrkesskicklighet och genom lärarnas vilja att utvecklas i sin yrkesroll skapas goda möjligheter för att lärande ska ske. Specialläraren presenteras i ett nytt ljus, där relationella inslag gör sig gällande. Det handlar om utveckling av undervisnings- och lärandemiljöer och förebyggande arbete genom kvalificerad handledning. Förstelärarens arbete för att skapa pedagogiska mötesplatser, handleda kollegor och utveckla undervisningen på skolan synliggörs i studien.

Med utgångspunkt i svenska elevers dalande resultat i undersökningar och granskningar som riktar sig mot läsförståelse, tar denna studie sikte på att undersöka hur lärare i årskurs 1 arbetar med läsfrämjande aktiviteter och läslust. Då Skolinspektionen menar att grunden för elevers läskarriär skapas redan i årskurs 1 blir det följaktligen intressant att närmare granska lärares arbetssätt i årskurs 1. Studien syftar till att ge en inblick i hur lärare i årskurs 1 arbetar med läsfrämjande aktiviteter och hur lärare arbetar för att öka elevernas läslust. Undersökningen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och bygger på en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua åtta verksamma lärare som undervisar i årskurs 1. Undersökningen visar att de verksamma lärarna arbetar väldigt olika med läsfrämjande aktiviteter och med att öka läslusten. Tiden de lägger på arbetet med att skapa läslust varierar till stor del. Vidare indikerar undersökningen att mycket av det arbete som utförs i relation till läslust utförs utan reflektion. Undersökningen visar dock att de verksamma lärarna som var nyexaminerade sedan högst tre år tillbaka hade en större variation i sin läsundervisning och att de i större utsträckning reflekterade över det som de lärde ut.

The purpose of this thesis was to study why public libraries and athletic clubs want to collaborate and how the collaboration can promote reading to children and young people. The Swedish Arts Council granted three million Swedish crowns to public libraries and athletic clubs that collaborated during 2013 and 2014. The outcome was several reading promotional projects directed towards children and young people active in athletic clubs. A qualitative content analysis has been made on the project applications. The findings were that through collaborating with athletic clubs the libraries seek to address a target group hard to reach, develop new collaboration forms and partners. Children and teenagers will learn the importance of reading by educating coaches, trainers and parents to be reading role models. The projects seek to make reading easy and fun. This was accomplished by meeting the participants in an environment they feel comfortable in and turning reading into a part in their everyday life. Some of the methods being used in the projects are reading competitions, book discussions, encouraging storytelling and writing together with easily accessible literature in several formats, for example audiobooks. The collaboration form differs from project to project; some projects have a clear division between the two parts. Others seek to have a close collaboration using each other’s qualification to create a long-lasting collaboration that profits everyone involved.

The purpose of this thesis is to gain insight into the thoughts and views of child librarians regarding the gift book that is given to all newborn children in Gothenburg. The gift book is intended to inspire parents to read and sing to their child and by doing so stimulate his or her language development, wich has benefits for the child's later literacy skills. In 2015, only about 40 percent of the families given theg ift card fetched their book at a public library. The focus of the study is how librarians view the giftbook and how they think that the project could be improved to reach more families. The empirical material consists of interviews with six childlibrarians employed at public libraries in Gothenburg. The theoretical perspective is that of marketing, and the results of the interviews were analyzed using the model of the marketing mix' fourP:s: product, price, place and promotion. The findings show that the librarians find the components product and price the most problematic. Requested improvements include complementing material for families with other first languages than Swedish, more qualitative evaluation, and more time and resources to do more outreach activities. The results also show that a lack of ownership of the giftbook project on the part of the librarians may influence their level of engagement, which in the end may influence their ability to communicate the importance of the gift book to the target audience.

In 1911, library pioneer Valfrid Palmgren was the first Swedish person to publish a political plan for school libraries. Our purpose of this study is to compare Palmgren's document to the SOU 2012:65, one of the most recent policy documents for school libraries, and investigate whether the political point started from the children and young people when scheduled school libraries and its activities. The study has examined whether Palmgren and the SOU 2012:65 has put children in focus as “beings”, viewed as thinking individuals who should be a part of the decision process in the school library policy. A content analysis has been performed on Palmgren's document and on the SOU 2012:65. This required a ponder of the various changes that have occurred in the social structure over time. Our conclusion of this study is that Palmgren's library plan is in focus in terms of both physical-, organizational- and economic conditions, because it describes how the young has been the starting point, and are in need to be included and consulted to school library activities as beings. SOU 2012: 65 expresses a great knowledge of children’s development, individuality and needs, and thus assumes a view of children as beings. Except when it comes to questions dealing with issues that affect the political municipal budget.