The ability to read and write is essential to be able to live and function as an adult in today’s information and knowledge intensive society. Both public libraries and preschools have a duty to promote reading to children, but how their reading promotional activites are carried out varies. In the autumn of 2016 84 percent of all children in Sweden aged between one and five attended preschool and through collaborations between public libraries and preschools reading can be promoted to the majority of Swedish children. The aim of this study is to map how public libraries and preschools work together with reading promotion and how they view future collaborations, as well as to investigate what organisational factors that affect these partnerships. Surveys have been sent out to all main public libraries in Sweden’s 290 municipalities, and 215 completed surveys have been returned. The results shows that there is a significant amount of collaborations between public libraries and preschools in reading promotional purposes and that the public libraries use several approaches for these activities. The results also show that organisational factors such as financial circumstances and policies are of a big significance and that they affect these partnerships. It is possible to see a great interest amongst the public libraries for collaborations with preschools for reading promotional purposes, both now and in the future. Public libraries and preschools have similar missions regarding the promotion of reading, and this means that there is an opportunity for increased collaborations in the future.

Denna studie syftar till att undersöka uppfattningar bland svensklärare med skolbilioteksansvar om hur skolbiblioteket kan påverka elevernas läslust. Tidigare forskning visar att skolbiblioteket är en verksamhet som har goda effekter på elevernas läslust men att det alltför ofta inte används ändamålsenligt. I denna studie har sex stycken svensklärare med ansvar för skolans bibliotek intervjuats för att ge sin bild på hur skolbibliotekets verksamhet kan användas i syfte att främja elevernas läslust. Intervjuernas resultat har analyserats mot bakgrund av den sociokulturella lärandeteorin och Chambers litteraturdidaktiska modell. Studien visar på att om skolbiblioteken hade använts ändamålsenligt och med en skolbibliotekarie närvarande hade de möjligheter som kommer med ett skolbibliotek nått sin fulla potential. Få av de svensklärare med biblioteksansvar som studien omfattar anser att skolbibliotek i dagens skola kan erbjuda detta och elevernas läslust riskerar därmed att möta hinder.

The aim of this study is to examine how school librarians and teachers look upon collaboration between their professions in reading promotion projects, trying to identify challenges and opportunities and important views school librarians and teachers have on each other's profession. The questions the study tries to answer are:  What opportunities for collaboration in reading promotion projects do school librarians and teachers see? What challenges for collaboration in reading promotion projects do school librarians and teachers see? What views of the different professions are made visible in the reasoning of school librarians and teachers? The method used in the study is interviews with school librarians and teachers. The analysis is based on the theory of collaborative dimensions presented by Folkesson: the professional dimension (professional identity and professional culture); the power dimension; the legitimacy dimension. The results of the study shows that both teachers and school librarians believe that long-term planning is key to create good cooperation, but lack of time and the teacher's more scheduled working day becomes an obstacle. Both professions express a clear view of each other's competencies that is characterized by respect and trust, but also describes the roles a bit stereotypically. Both professions think the principal's commitment and participation is very important for legitimizing the school librarian's role in school work.

The aim of this bachelor thesis is to examine the methods used for reading promotion work at public libraries in Sweden for children and adolescents up to the age of 18 years. Part of the background is the results from international studies where the results show decreasing literacy skills among children. A low literacy might limit individuals opportunities to be a part of the society, and therefore the reading promotion work and ways of understanding how to imbibe and use knowledge and information are important. Semi-structured interviews were used as a method for collecting the data needed for answering the question of what kind of reading promotion work is done today for this lending- group. The number of interviews for this study are 10 and the number of informants are 12. All the informants are working with focus on children and adolescents reading. The study has a sociocultural perspective using three sociocultural concepts as a tool for analysing the results from the interviews; appropriation, instrument and social context. The conclusions possible to make from this study is that there is an aim from the librarians to do this reading promotion work both as projects and as regular activities. They want to tempt both young children with their parents and adolescents to visit the library and find ways into the literature. It turned out that there are more focus on the youngest children because when the children get older and become adolescents, the informants feel that it is difficult to reach them, since there are many other activities that compete with their time. The reading-promotion methods that the librarians used are all well-known and the librarians get positive feedback from participants in the activities, even if there still are challenges left to work with.

The thesis focuses on the book club for children aged 9 to12 years.The objectives of the work are to investigate the meanings of thebook club activities for children at this age and to find out thechildren’s experience. The work is also linked to their readinginterest, what kind of books they prefer and how they choose their books. The collection methods of the empirical material in this work are qualitative observation and focus interview, conducted with sixc hildren attending the book club. The theory and the analytical method used are based on Chambers’ “Reading Circle”. It consists of different parts of the reading process: to choose, to read and to respond to literature with adult’s support. The study shows that all of these assist in stimulating children’s interest in reading and each one plays an important role. My conclusions are that the book club has great meanings for the children aged 9-12 years and it provides multiple ways to fulfil their needs. All the participants in the interview expressed that they were satisfied with the book club.

Syftet med föreliggande studie är att söka förståelse för vilka faktorer som kan bidra till elevers läslust i årskurs 5. Frågeställningarna som besvaras är: ”Vilka faktorer kan enligt de tillfrågade eleverna bidra till att främja deras läslust?”, ”Vilken hjälp upplever eleverna att de får av skolbibliotekarien?” samt ”Stämmer skolbibliotekariens upplevelse kring vad eleverna vill läsa överens med elevernas preferenser?”. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades 15 respondenter. Primärmaterialet utgjordes av fem gruppintervjuer med 14 elever i årskurs fem samt en intervju med skolbibliotekarien på samma skola. Resultatet visar att samtliga av de tillfrågade eleverna föredrar att läsa i skolans bibliotek med hänvisning till miljön. Fem elever svarade att det är möjligt att de skulle ägna mera tid åt läsning på fritiden ifall läraren avsatte mer tid till läsning på schemat. Omslaget, bokens sammanfattning och bilderna var de faktorer som främst spelade in vid valet av bok. Resultaten visade även att majoriteten ansåg sig inspireras av vad andra läste samt uppgav att de kunde be skolbibliotekarien om rekommendationer. Skolbibliotekariens bild av vad eleverna vill läsa stämde överens med elevrespondenternas. Slutsatserna är således att miljön, tiden och personer i omgivningen är tre viktiga faktorer som påverkar elevernas läslust.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärarnas tankar kring läslusten och motiv för hur man arbetar med den ska bidra till en medvetenhet kring det läsfrämjande arbetets roll i klassrummet och hur den kan utvecklas. Studien riktar in sig på arbetet med elever under de tidiga årskurserna 1–3. För att nå mitt syfte undersöktes genom intervjuer hur fem lärare inom en mellanstor kommun ser på fenomenet läslust, vilka arbetssätt de använder sig av i undervisningen och hur de motiverar sina val av undervisning. Resultatet visade på en samlad syn bland lärarna vad läslust innebär och att för att arbeta för den krävs en bred repertoar av aktiviteter där interaktion kring böckerna är ett återkommande inslag. Det som motiverar lärarna är att man strävar efter en undervisning som är lustfylld och som kan inspirera eleverna till att inse värdet av att ta del av läsning och böcker. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan lärares och elevers syn på läslust. För att besvara syftet utgick studien från följande frågeställningar: Vad anser elever i årskurs 3 hjälper dem att finna läslust?Vad har verksamma lärare i årskurs 3 för föreställningar om hur elevers läslust stimuleras? Eftersom jag ville ta del av lärare och elevers egna tankar valde jag att använda mig av en kvalitativ metod och närmare bestämt semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan bearbetades och analyserades sedan med hjälp av en didaktisk teori samt Gambrells (2011) sju principer som hon menar främjar läslust. Urvalet var 16 elever i årskurs 3 samt 2 lärare verksamma i årskurs 3. Resultatet visade att elever anser att läsande förebilder, den fysiska miljön och ett eget val hjälper dem att finna läslust medan lärare ser att läsa tillsammans, den fysiska miljön och adekvata texter som positivt för läslusten. Resultatet visade att lärare och elever har en relativt samlad bild över hur elevers läslust bäst stimuleras och dessa uppfattningar stämmer även överens med såväl tidigare forskning som presenteras i studien angående läslust som Gambrells (2011) principer. I analysen presenteras några likheter och skillnader mellan elevers och lärares uppfattningar om hur elevernas läslust stimuleras. En skillnad rörde de didaktiska vad- och var- frågorna, då eleverna visade sig ha en bredare syn på vad de kan läsa, till exempel på digitala medier, medan lärare ansåg att tryckt text bör vara i fokus. Eleverna poängterade även vikten av att den fysiska miljön bör vara inbjudande för läsning, vilket även tidigare forskning har lyft, men det skiljer sig hur eleverna ser på miljön och hur de intervjuade lärarna och Gambrell (2011) ser på miljön.

Syftet med den här uppsasen är att undersöka hur bibliotek arbetar med läsfrämjande och litteratur för grupper med särskilda funktionsnedsättningar. Frågeställningarna jag använder mig av för att undersöka det här är: Hur arbetar bibliotek med läsfrämjande för grupper med särskilda funktionsnedsättningar? och Hur kan bibliotekarier bidra till att lyfta fram litteratur för grupper med särskilda funktionsnedsättningar. Den litteraur jag har valt att fokusera på är TAKK-böcker och de särskilda funktionsnedsättningarna är till exempel förseningar i talutveckling. För att undersöka det här valde jag att intervjua tre stycken bibliotekarier som arbetar på barnavdelningen på ett bibliotek. Dessa bibliotekarier valdes ut eftersom det är på barnavdelningen som TAKK-böckerna är placerade. Utifrån det material jag fick fram från intervjuerna kunde jag plocka ut olika teman att analysera utirån mina frågeställningar. Temana blev det demokratiska uppdraget, att erbjuda litteratur, kompetens, tid, och rummet. Det jag fick fram ut min analys är att bibliotek arbetar med läsfrämjande och litteratur för grupper med särskilda funktionsnedsättningar men att det finns svårigheter med det. Bland annat att det inte ges ut några mängder av litteratur som är anpassade för funktionsnedsättningarna eller att bibliotekarierna har den rätta kompetensen eller ens den tid som behövs för att arbeta med litteraturen. Allt det här även emot det demokratiska uppdraget. För att det ska bli en skillnad är det viktigt att fortsätta lyfta upp och forska i ämnet. Det går bland annat att göra genom att undersöka läsfrämjande verksamheter som bibliotek har och undersöka hur tillgängliga de är för grupper med särskilda funktionsnedsättningar.

The aim of this thesis is to gain knowledge and examine how preschool teachers describe their experience of reading promotion and literacy linked to conditions and obstacles in their daily work. The research is founded on qualitative semi-structured interviews with five preschool teachers in Sweden. Linda B. Gambrell´s “Seven rules of engagement” (2011) about reading motivation and the concepts of Frances Hultgren´s “reading environment” (2016) are the tools to analyze the different methods and approaches that preschool teachers use in their work to promote reading. The results show that all of the preschool teachers that participated in this study are much aware of the importance of reading environment to make children find reading fun and interesting.The concept of reading promoting is shown by both physical and concrete methods but also in an open attitude against other reading materials than traditional children´s books. The children´s interest and joy are in focus of the reading experience. Interaction and interplay are important ways in their way of using books and text. They also put much effort to influence the parents in reading to the children at home. The results also show that the differences between the preschools´ conditions based on the number of children in the group, lack of planning time for the preschool teachers and other structural causes. In order to achieve reading promotion for all children, the preschool needs to become more equal.