Då biblioteken och dess användare, såväl som läsningen och litteraturen, påverkas av den digitala utvecklingen och framväxten av så kallade “nya medier”, har vi i denna studie intresserat oss av digitalt läsfrämjande samt användningen av digitala medier i en läsfrämjande kontext. Påverkar användningen av digitala medier det läsfrämjande arbetet och i så fall på vilket sätt? Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur biblioteken resonerar kring och använder sig av digitala medier i läsfrämjande arbete utifrån hur de beskriver sina projekt i de ansökningar om bidrag för läs- och litteraturfrämjande insatser som inkommit till Kulturrådet för helåret 2017 och halva året 2018. För att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys med tematisk ansats använts som metod. Baserat på studiens övergripande syfte och teoretiska ramverk konstruerades tre frågeställningar. Den första frågeställningen handlade om bibliotekens ändamål och syfte med användning av digitala medier, vilket fungerade som en ingång till att ställa djupare frågor kring om användningen av digitala medier kunde sägas påverka aspekter som läsning, litteratur och läsfrämjandet i stort. Vi har också avslutningsvis undersökt hur digitalt läsfrämjande kan problematiseras utifrån teorier som betonar mediers materialitet. I bearbetningen av studiens empiriska material kunde fyra teman identifieras. Studiens teman har benämnts som: Bevarande förhållningssätt, Anpassat förhållningssätt, Utforskande förhållningssätt och Breddat förhållningssätt, vilka på olika sätt representerar hur biblioteken använder sig av digitala medier i det läsfrämjande arbetet. Studiens identifierade teman presenteras i en modell för att illusterara hur de olika temana förhåller sig till varandra utifrån aspekter av multi- och monomedialitet samt instrumentell eller intrinsikal inställning till medier. Förhållningssätten till digitalt läsfrämjande ligger till grund för vårt resonemang kring digitala mediers möjliga effekter på läsfrämjandet. Resultatet av analysen visade att projektens syn på textbegrepp som antingen multi- eller monomedialt samt deras förhållningssätt till digitala medier som antingen instrumentellt eller intrinsikalt var viktiga aspekter av hur de digitala medierna användes och beskrevs i projektet. Vi menar också att dessa olika användningar fick olika effekter på läsfrämjandet i de ansökningar vi studerade där de olika förhållningssätten som vi identifierat drog läsfrämjandet i delvis olika riktningar. Det breddade förhållningssättet som vi beskriver tycktes vidga vad litteratur, litteracitet och läsfrämjande kan vara i kontrast mot det bevarande förhållningsättet som betonade boken och mer traditionellt läsfrämjande aktiviteter. I det avslutande kapitlet diskuteras hur ett fokus på mediers materiella aspekter kan synliggöra olika mediers påverkan på läsfrämjandet, vilket skapar förutsättningar för medvetna medieval där medier kan kombineras utifrån målgruppers behov och bibliotekets uppdrag. Därför menar vi att digitalt läsfrämjande och ”traditionellt läsfrämjande” inte ska ses som parallella spår inom den läsfrämjande kontexten utan att dessa två agendor snarare tydligt bör relateras till varandra utifrån att: 1) De digitala medierna och samhällelig digitalisering påverkar läsfrämjandet i stort vilket gör att digitalisering som ”digitalt läsfrämjande” enbart är en väsentlig aspekt av framtidens läsfrämjande – vi menar att även det ”traditionella läsfrämjandet” måste ses i ljuset av digitalisering 2) teorier om medier och materialitet betonar att digitala och tryckta medier bör ses som olika, vilket gör att diskussionen kring medier, digitalisering och läsfrämjande snarare bör handla om hur olika medier kan användas (och kombineras) utifrån vad de bidrar till i det givna sammanhanget eller i ett större bibliotekspolitisk och samhälleligt perspektiv.

This study used a quantitative survey to determine whether upper secondary students were motivated to read by their school libraries’ reading promotion activities, as well as how these activities affected the students’ reading habits. The study also investigated the students that had not attended these activities, in order to discover correlations that might affect whether a student attends one of these activities or not. The online survey was distributed to 8 schools, and 221 students answered the survey. The data was later analyzed using Spearman’s rank correlation coefficient together with descriptive statistics. The study found that many students felt motivated to read after they had attended reading promotion activities, and a few students started reading more after they had attended an activity. Visits to schools from authors turned out to have the most positive effects on the students’ reading motivation and reading habits. Many students did not believe the library could arrange an activity that would interest them, and the study found no clear correlations as to why that was other than the fact that they seemed to lack interest in these activities. The results also show that a lot of students would be interested in attending activities at their school libraries if their school libraries arranged more activities that could improve the students’ study techniques.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken plats engelsk skönlitteratur har i årskurs 4–6 i svenska engelskklassrum. Metoden jag har använt mig av är semistrukturerade intervjuer. För att få en tydlig bild har jag intervjuat både lärare och bibliotekarier för att se hur de arbetar för att främja elevers intresse i läsning. Studiens resultat visar att lärarna inte har rätt kunskaper och tillgång till att använda engelsk litteratur i sin undervisning. Det visar även på att bibliotekarierna gärna bidrar med sin expertis men att ett samarbete mellan skola och kommunala bibliotek saknas.

The aim of this thesis is to gain knowledge and examine the ways of how librarians work on promoting children’s and especially boys, in the age of 9-12, reading and literacy. The intention has also been to examine the goals in relation to promoting children’s reading and the choices behind the different methods.The research is founded on qualitative semi-structured interviews with five children’s librarians. Aidan Chambers “The Reading Circle” is used as a tool to analyze the different methods and approaches that librarian’s use in their work to promote reading. “The Reading Circle” consists of four themes, “Selection”, “Reading”, “Response” and “the enabling adult”.The results of this study partly show that all of the librarians acknowledge a shortage of primarily time but also money. They believe that the cooperation with schools is of importance and something they wish to expand. The conclusions are that librarians work with reading promotion is time-consuming. In that aspect they feel that they cannot be enabling adults. Another conclusion we found is that they all felt a strong need to be up to date with new research and applying that research to their own work.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes tre skolbibliotekariers upplevelser av läsfrämjande vid gymnasieskolan. Syftet var också att studera om skolbibliotekarierna arbetade läsfrämjande mot en viss målgrupp, och vilken syn de hade på läsning i skolan. Det teoretiska ramverk som använts för analys av de intervjuer som genomförts behandlar begrepp såsom kulturellt kapital, instrumentell läsning och utmaningar för skolbibliotekarien. Resultatet visade att om än inte informanterna själva ansåg att de arbetade läsfrämjande riktat mot en specifik målgrupp, så var det läsfrämjande arbetet främst fokuserat till elever vid yrkesprogram. Det fanns två anledningar till detta, en av skolbibliotekarierna upplevde en personlig känsla av att kunna förändra och påverka läsningen hos elever vid yrkesprogram. Två av skolbibliotekarierna pekade på en bristande läsförmåga som skäl till att de startat upp ett läsprojekt vid yrkesprogram på deras gymnasieskola. Uppsatsen undersöker därtill skolbibliotekariers syn på läsning vid gymnasieskolan. Två olika aspekter av läsning framkom, å ena sidan den som fokuserar på en instrumentell läsning och å andra sidan en abstrakt syn på läsande.

The aim of this study is try to map the view of libraries and promote reading in four SOU-documents (Statens Offentliga Utredningar/state public invesigations) from the years 1974, 1984, 1997 and 2012. Different approaches used to promote reading during the years are also investigated. The method, a Mixed Method Research, intends to discover rare or divergent terms in each of these documents. The documents directives and chapters related to promote reading are summarized. A quantitative content analysis which consists of a compilation of the terms in the documents is made. Unique or divergent terms are selected from this compilation, and further their contextual meaning in libraries and promote reading is investigated with a qualitative content analysis. Conclusions drawn from this study show that there are changes in SOU’s views of libraries and promote reading between the different years. For example, there was regularly a positive attitude to libraries and their role in promote reading during periods of declining reading abilities. Another example showed that Internet was held in a much more negative regard for people’s reading abilities during 2012 than in earlier years. A big change in the approaches for promote reading was technological advances due to the Internet, and the distribution of books via digital bookstores.

The aim of this thesis can be split up into three parts. First, to examine if public libraries in Sweden provide a selection of comic books and graphic novels suitable for youths. Second, to seek out how many of those libraries use comic books and graphic novels in their literature promotion with youths. Third, to investigate if there are any connections and similarities between the libraries that do. Also, a hypothesis proclaiming that most libraries do have comic book departments designed for youths and that libraries in big cities use comic books in literature promotion more often than libraries in small cities, is tested in the study. The results are based on a survey that was distributed to 290 libraries, out of which 192 responded. The results indicate that most libraries have youth departments and departments for comic books but that a small majority, mostly in larger cities, have a comic book department designed to be interesting for youths. A majority of the libraries surveyed have used comic books in some sort of literature promoting activity but there is a clear distinction between libraries in larger cities and libraries in smaller cities where the big city libraries were more likely to have used comic books in their literature promotion. Most of the connections and similarities between libraries working with comic books are connected to the population of the city in which the library is located and with the library's work for youths in general.

Syftet med studien är att granska en kommunal lässatsnings läsfrämjandearbete och boktips gentemot F–3 ur ett genusperspektiv. Studien visar vad en kommunal lässatsnings styrdokument ger för riktlinjer till bibliotekskonsulenter samt hur de resonerar vid val av tipsböcker. Vidare visar studien hur olika karaktärer framställs i några utvalda tipsböcker och huruvida en kommunal lässatsnings lärarhandledningar inbjuder till samtal kring det. Metoderna vi valt att använda oss av är innehållsanalys, kvalitativ intervju och litteraturanalys. Genom innehållsanalyserna granskade vi vad den kommunala lässatsningens styrdokument samt lärarhandledningar uttrycker om genus. Den kvalitativa intervjun hjälpte oss att undersöka hur den kommunala lässatsningens bibliotekskonsulenter resonerar vid val av boktips. Litteraturanalysen gjordes på några utvalda böcker som den kommunala lässatsningen rekommenderar som högläsningsböcker för årskurserna 2–3. Resultatet vi kommit fram till visar att det är ett komplext arbete att arbeta läsfrämjande och samtidigt ta hänsyn till andra aspekter så som ett genuskritiskt perspektiv. Böckerna den kommunala lässatsningen förmedlar innehåller således både traditionella och brytande föreställningar av manligt och kvinnligt. Det är därför viktigt att som verksam lärare vara kritisk till material som används och noga värdera sina val.

The purpose of this thesis is to examine projects for readingpromotion, aimed at boys, between 8 and 16 years of age. Therelations between librarians approaches to reading and methodsfor reading promotion are analysed with a gender perspective.The study is based on qualitative methods. Librarians involved infour reading projects have been interviewed. In the analysis, ourempirical material is related to theories of approaches to reading.Results have also been compared with earlier studies regardingboys reading, reading promotion, gender and male stereotypes.We find that an emancipatory approach towards reading is themost common. The librarians´ views showed that discussion,development, reading for pleasure and focus on the content of thebook were central to the methods used in the projects. Thelibrarians focused on the boys’ own interests, as well as ondiscussions and reading development. / Program: Bibliotekarie

This thesis investigates collaboration between teachers and librarians concerning reading support activities in senior high schools in Sweden. The following questions were posed: 1. How do the teachers and school librarians cooperate when it comes to promoting reading? 2. To what degree of cooperation is that? And how is the level of cooperation perceived? 3. What factors determine the level of cooperation? The research method used is semistructured qualitative interviews with altogether two school librarians and two teachers. The interviews have been analyzed out of two theoretical perspectives: Lena Folkessons’s three professional dimensions and Patricia Montiel-Overall’s four models of teacher and librarian collaborations. The results are in line with previous research and an important conclusion is that the cooperation between teachers and librarians doesn’t exist as much as one could imagine concerning reading support activities. Personal contacts in school between teachers and librarians will develop lower grades of collaboration. When the school library has got an obvious place in the school organisation and when the school management is highly supportive to cooperation, a higher grade of collaboration is reached and also more reading support activities can take place in school. / Program: Bibliotekarie