Denna uppsats är en komparativ studie där kvinnoporträtt av konstnärerna Lena Cronqvist, Cecilia Edefalk och Sara-Vide Ericson analyseras semiotiskt. Analyserna sker ur ett genusperspektiv i syfte att studera hur de olika konstnärerna avbildar kvinnor och vad som är utmärkande för deras gestaltningar. Urval har skett avseende två verk föreställande kvinnor av respektive konstnär. Efter analyserna sker jämförelser av kvinnobilderna rörande likheter och skillnader. / This essay is a comparative study and a semiotic analysis of female portraits from the artists Lena Cronqvist, Cecilia Edefalk and Sara-Vide Ericson. The analysis are made from at gender perspective in the purpose to study the artists way to depict women and the artists characteristic in these pictures. Two female portraits from each artist has been chosen for the study. After analysis follows comparison concerning similarities and differences.

It has been shown that the amount of words known by a child may vary greatly, even as early as in their preschool years. This may have later consequences on their abilities in reading and writing. Language development of a child is, to a large extent, based on its interaction with its environment. By speaking with a child, in addition to speaking to it, one may support its language development considerably. There are tools to map a child’s early listening environment and colloquial language environment, in this case, Language ENvironment Analysis (LENA). In relation to the parents’ levels of education, potential connections between the amount of adult words, conversational turns and child vocalization were investigated. Additionally, the child’s expressive vocabulary was also investigated (measured with the parent report SE-CDI). A smaller validation regarding adult words and child vocalizations were done on LENA. 10 children between the ages of 12 to 18 months with normal hearing ability, swedish as their only language and no known disabilities participated in the study. A daylong recording was done with a recording device, which was worn by the child in a vest. After a completed recording the data were analyzed by LENA. No significant correlations could be reported between adult words and child vocalizations as well as between conversational turns and child vocalizations. The level of education of the participating mothers correlated with conversational turns (r = .66, p = .05), electronic sounds (r = .66, p = .05) and a higher score on the parent report Developmental Snapshot (DS) (r = .87, p = < .001). The result of the validation between the test leaders’ average results and LENA’s calculation had a congruence of 76% for adult words and 69% for child vocalizations. In conclusion, the LENA method could be used to get an overall picture of a child’s language environment. However, further validation of LENA in swedish is required.  Det har visat sig finnas stora skillnader i antal ord barn kan redan i förskoleålder, vilket kan ge konsekvenser i senare skolår, gällande till exempel läsförståelse. Barns språkutveckling bygger till stor del på interaktion med omgivningen. Genom att prata med barnet, och inte bara till barnet, kan omgivningen stötta barnets språkliga utveckling i större utsträckning. För att kartlägga den viktiga tidiga lyssnings- och talspråksmiljön hos barn finns nu analysverktyget Language ENvironment Analysis (LENA), som användes i föreliggande studie. Eventuella samband mellan antal vuxenord, turtagningar och barnyttranden samt barnens tidiga expressiva ordförråd undersöktes (mätt med föräldraskattningsformuläret SE-CDI), i relation till föräldrarnas utbildningsnivå. En mindre validering avseende antal vuxenord och barnyttranden utfördes även på analysverktyget LENA. I studien deltog 10 svensktalande normalhörande barn i åldrarna 12 till 18 månader, utan kända funktionsnedsättningar. En dagslång ljudinspelning genomfördes med hjälp av en inspelningsdosa, vilken bars av barnet i en väst. Efter färdig ljudinspelning analyserades datamaterialet av LENA. Inga signifikanta samband kunde rapporteras gällande antal vuxenord och barnyttranden eller mellan antal turtagningar och barnyttranden. Utbildningsnivån hos de deltagande mammorna korrelerade med turtagningar (r = 0,66, p = 0,05), skärmtid (r = -0,63, p = 0,1) och högre poäng på föräldraskattningsformuläret Developmental Snapshot (DS) (r = 0,87, p = <0,001). Resultatet från valideringen mellan testledarnas genomsnittliga resultat och LENAs beräkning hade en överenstämmelse på 76 % för vuxenord och 69 % för barnyttranden.  Slutsatsen är att LENA-metoden kan användas för att ge en övergripande bild av barns språkliga miljö men att mer validering av LENA behövs på svenska. / Ord gör skillnad, Karolinska Institutet

The aim of this study was to examine associations between the automated Language ENvironment Analysis (LENA) system adult word count (AWC) variable and characteristics of classrooms (e.g., teacher burnout) and preschoolers with autism spectrum disorder (ASD) (e.g., autism severity). The AWC samples from 67 preschoolers with ASD were collected during typical morning classroom routines (e.g., center time). Results indicated that AWC was positively associated with children's cognitive ability and negatively associated teacher burnout and adult to student with ASD ratio. Lower adult to children with ASD ratio (i.e., fewer adults relative to students with ASD) resulted in preschoolers receiving less adult language. Additional factors thought to be related to child and classroom characteristics affecting the adult language directed at children with ASD are discussed.

The aim of this study was to examine associations between the automated Language ENvironment Analysis (LENA) system adult word count (AWC) variable and characteristics of classrooms (e.g., teacher burnout) and preschoolers with autism spectrum disorder (ASD) (e.g., autism severity). The AWC samples from 67 preschoolers with ASD were collected during typical morning classroom routines (e.g., center time). Results indicated that AWC was positively associated with children's cognitive ability and negatively associated teacher burnout and adult to student with ASD ratio. Lower adult to children with ASD ratio (i.e., fewer adults relative to students with ASD) resulted in preschoolers receiving less adult language. Additional factors thought to be related to child and classroom characteristics affecting the adult language directed at children with ASD are discussed.

The language ability starts to develop before birth and the language and speech environment of toddlers has been found to be of significant importance for the further development of language acquisition. Earlier studies have shown that female caregivers talk more with toddlers compared with male caregivers. This study is a part of the ongoing research project “Words make a difference”, Karolinska Institutet. The purpose was to investigate caregiver gender differences amongst Swedish caregivers regarding the number of adult words in the environment around toddlers. Another purpose was to contribute in validating the Language ENvironment Analysis (LENA) in Swedish. The software LENA V3.1.0 analyzes the language environment and provides information about the number of adult words, child utterances and conversational turns. Estimated adult words can separate female adult words from male adult words. The authors also wanted to see if the LENA-result correlated with the child’s expressive vocabulary which was measured with the parent formulary CDI. Thirteen toddlers in the age of 12 - 30 months conducted an all-day recording with LENA. Random samples of the participants were chosen in order to validate the LENA-method. A total of 60 minutes of recordings was transcribed by the authors. The hypothesis that women talk more with toddlers was confirmed in this study, although the gender differences were less than in previous research. Male adult words showed a correlation with conversational turns. The result showed no significant correlation between expressive vocabulary and conversational turns. The human transcriptions were expected to conform with the LENA software especially regarding the number of adult words. The result showed that the conformity was high regarding the child utterances but somewhat lower regarding the adult words. In summary the study confirms the earlier research that female caregivers talk more to their toddlers compared with male caregivers, but the difference was not as large as shown in earlier research. Additional research about gender differences regarding adult talk and child directed speech is necessary to confirm this result. The result of the validation of LENA showed high conformity in a good audio environment. The LENA-method can be used as a useful tool to measure the listening and language environment in Sweden both in clinical and research contexts. Bakgrund och syfte: Barns språkförmåga börjar utvecklas redan innan födseln och tal- och språkmiljön som omger barnet har visat sig vara viktig för hur hens språk kommer utvecklas. Från tidigare studier har det framkommit att kvinnor talar mer med små barn gällande antal ord jämfört med manliga vårdnadshavare. Denna studie var en del av det pågående projektet “Ord gör skillnad”, Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka skillnaderna mellan manliga och kvinnliga vårdnadshavare gällande antal ord i närheten av yngre barn. Hypotesen byggd på tidigare studier var att kvinnor skulle tala betydligt mer med sina barn än vad män skulle göra. Ett annat syfte vara att undersöka om LENA-resultatet korrelerade med barnets expressiva ordförråd. Hypotesen var att barn som hade ett större expressivt ordförråd hade fler turtagningsmöjligheter i verbal kommunikation med sina vårdnadshavare. Studien var också ett steg i processen att validera LENA-metoden (Language ENvironment Analysis) på svenska, med fokus på vuxenord och barnyttranden. Metod: 13 deltagande familjer med barn i åldrarna 12-30 månader genomförde en heldagsinspelning med LENA-metoden. Mjukvaran LENA V3.1.0 analyserar barns tal- och språkmiljö och kan ge information om antal vuxenord, barnyttranden och turtagningar. Estimerat antal talade vuxenord kan även separeras i ord från kvinnlig respektive manlig röst. Barnets expressiva ordförråd mättes med föräldraformuläret SE-CDI. För att validera LENA-metoden valdes stickprov ut från inspelningarna. Totalt 60 minuters inspelning från fyra deltagare (15 minuter per deltagare) transkriberades av testledarna för att sedan jämföras med LENA-beräkningen. Resultat: Kvinnliga vårdnadshavare använde fler antal ord än manliga vårdnadshavare. Dock var könsskillnaderna mindre än vad som tidigare påvisats. Det fanns ett samband mellan större andel ord från män och fler turtagningar. Resultatet visade dock ingen statistiskt signifikant korrelation mellan expressivt ordförråd och antal turtagningar. Gällande validering förväntades bedömarnas transkriptioner stämma överens med LENA-resultatet, särskilt beträffande estimerat antal vuxenord. Interbedömarreliabiliteten mellan de tre  bedömarna bedömdes hög. Överensstämmelsen mellan testledarna och LENA:s estimeringar blev hög gällande barnyttranden och något lägre för vuxenord. Sammanfattningsvis stärker studiens resultat tidigare forskning att kvinnor talar mer i närheten av små barn jämfört med män, även om könsskillnaderna inte blev lika stora i aktuell studie. Mer forskning beträffande könsskillnader och barnriktat tal behövs för att belägga om resultatet har en extern validitet. Gällande validering hade LENA en hög överensstämmelse med mänskliga transkriptioner vid de inspelningar där ljudmiljön var god, vilket innebär att LENA kan vara ett bra verktyg för att kartlägga svenska barns tal- och språkmiljö både kliniskt och i forskningssammanhang. / Ord gör skillnad, Karolinska Institutet

Varje år föds ca 1–2 per 1000 barn med permanent sensorineural hörselnedsättning, vilket påverkar barnens talspråksutveckling. För att tillägna sig talspråk då man har en hörselnedsättning behövs anpassad hörteknik men även tillgång till rikligt och hörbart barnriktat talspråk. Vårdnadshavare har en avgörande roll för barns tidiga talspråksutveckling. Syftet med aktuell studie var att undersöka vad som karaktäriserar barnriktat tal (BRT) hos vårdnadshavare till barn (0–2 år) med hörselnedsättning i hemmamiljö. I studien deltog tio vårdnadshavare (man respektive kvinna) med barn i åldrarna 5–17 månader som deltagit i en interventionsstudie, Preventive Education Program for Parents (PEPP), på Karolinska Institutet. Korta inspelade sekvenser analyserades från heldagsinspelningar med Language Environment Analysis (LENA) i hemmiljö. LENA består av bärbar inspelningsapparat och ett avancerat analysprogram. En interrater-bedömning av deltagande föräldrars användning av BRT visade på en god överensstämmelse. Resultaten från studien visade att tre av de fem inspelade deltagarna i studien uppfyllde alla fem parametrarna av BRT under inspelningen. Föräldrarna tycks således ha tagit till sig råd om att använda BRT, alternativt så använde de sig naturligt av BRT. Två deltagare, båda manliga vårdnadshavare, använde sig inte av BRT-parametern ordförråd, vilket skulle kunna tyda på de könsskillnader som framkommit i tidigare studier / Approximately 1–2 per 1000 children are born with permanent sensorineural hearing loss each year, which affects their speech and language development. To acquire spoken language when having a hearing loss, adapted hearing technology is needed, as well as access to abundant and audible child-directed speech. Caregivers play a crucial role in the early speech and language development of children. The purpose of the current study was to investigate the characteristics of child-directed speech (CDS) among caregivers of children (0–2 years) with hearing loss in a home environment. The study included ten caregivers (male and female) with children aged 5–17 months who participated in an intervention study, Preventive Education Program for Parents (PEPP), at Karolinska Institutet. Short recorded segments from full-day recordings using Language Environment Analysis (LENA) in the home environment were analyzed. LENA consists of a portable recording device and an advanced analysis program. An interrater assessment of the participating parents' use of CDS showed good agreement. The results from the study showed that three of the five recorded participants in the study met all five parameters of CDS during the recording. The parents thus seem to have taken advice on using BRT, alternatively they used BRT naturally. Two participants, both male caregivers, did not use the CDS parameter vocabulary, which could indicate the gender differences observed in previous studies.

Studien söker spår och bevispunkter av stormannakyrkor i Tiundaland under medeltiden. Fyra kyrkor i området undersöks: Tierps kyrka, Lena kyrka, Tuna kyrka och Edsbro kyrka. Genom arkitektonisk beskrivning och analys tillsammans med en tvärvetenskaplig undersökning som utförts med de fyra ledorden: plats, material, elit och tidpunkt har kyrkorna studerats.Undersökningen stärker tidigare forskning: individualitet, exklusiva material, hög andel frälsejord, stormän bosatta i närområdet och kyrkonamn som har samma namn som socknen framstår alla som goda tecken. Vidare studier av kyrkornas estetiska uttryck och valvslagingens individualitet framförs som möjliga tecken, dessa tecken är dock i behov av vidare studier.

This study is an analysis of the printed images Målaren och hennes modell i rummet, Ängeln, Ormbunke IIII and Advokaten by Lena Cronqvist from the collection at Norrköpings Konstmuseum. The purpose of the study is to examine the works with a theoretical base in materiality with a feminist perspective. The result shows that themes such as the artist role, art canon, the female nude, life and death, nature, the girl and the mother can be identified in Cronqvist’s works. Through the artworks materiality and medium, the themes become apparent and enhanced by their physical reproduction and repetition. The culture debate regarding art and their status as originals or reproductions further the connections between Lena Cronqvist’s printed images and a problematization of societal norms and ideals regarding gender, art and the artist. Furthermore, the study shows that the printed images has not been represented in institutions in the same way as Cronqvist’s paintings and sculptures. This could be because the medium is not considered as a part of traditional high art, since Lena Cronqvist otherwise is a recognized artist with a place in the Swedish art canon. However, it is possible that it is also a result of a lack of resources within the Swedish institutions.

In this qualitative text analysis paper the author examined how the Swedish Green party, the Moderate party, the Christian Democrats and the Swedish Social Democratic party described female representation during the years 2001-2013 at their party congresses. With party strategic categories constructed by Lena Wägnerud and one self-constructed category with the help of works by Ann Phillips a total of 5 categories was used to separate the different statements regarding female representation. The categories were attack, win voters, comparisons, bragging and other. The results of the study show that the focus of female representation has shifted from a focus on female political representation to female representation in the business world, mostly representation in the board rooms. The results also show that all parties express themselves about female representation but in different ways. The Swedish Social Democratic party is the only party that focuses mainly on female representation as a question of justice and democracy, statements that fall under the category other. The other parties in this paper all had their focus on strategic statements that fall under Lena Wägneruds categories.

Objective and aim: Adults use child-directed-speech in their interaction with infants,w hich has been confirmed to have positive effects on their language learning. This study was a part of the Words make a difference project at Karolinska Institutet (KI). Within this project, a new intervention model has been developed for caregivers of children with a hearing impairment, called the Prevention Education Program forParents (PEPP). The purpose of the present study was to investigate whether caregiver’s use of child-directed speech differed between a structured play situation and in home environment. The aim was also to evaluate the PEPP model's methods of analysis; video and LENA-recording, concerning measurement of child-directed speech in a structured play situation. Data from the present study were also collected as reference data for the Words make a difference. Methods: The study involved four families with typically hearing infants aged 0-7months and their caregivers. Data collection was undertaken using PEPP's evaluation methods in a short, structured play situation and a full day recording in a home environment. Results and conlusion: In some cases, the care-givers’ use of child-directed speech differed between the structured play situation and the full-day recording in the home environment. The two data collection methods (audio recording and video recording) during the structured play situation were in good agreement regarding the use of child directed speech. The conclusion is that the PEPP model is a functional method for examining the spoken language environment of infants. Bakgrund och syfte: Barnriktat tal (BRT) används av vuxna i samspel med små barn och har visat sig innebära positiva effekter för språkinlärningen. Denna studie var en del av Ord gör skillnad- projektet på Karolinska Institutet (KI) där en ny interventionsmodell för föräldrar till barn med hörselnedsättning utvecklas: Prevention Education Program for Parents (PEPP). Den aktuella studiens syfte var att undersöka spädbarns talspråksmiljö och om föräldrars användning av BRT skiljer sig mellan en strukturerad leksituation och i hemmiljö. Syftet var också att utvärdera PEPP- modellens bedömningsmetoder; LENA-inspelning och videoinspelning. Metod: I studien deltog fyra normalhörande spädbarn i åldrarna 0-7 månader och deras mammor. Datainsamlingen gjordes med hjälp av PEPP:s bedömningsmetoder dels under en kort strukturerad leksituation dels genom en heldagsinspelning i hemmiljö. BRT analyserades utifrån fem språkspecifika särdrag; segmentell fonologi, prosodi, syntax, ordförråd och pragmatik. Resultat och slutsatser: Användning av BRT skiljde sig i enstaka fall mellan den strukturerade leksituationen och heldagsinspelningen i hemmiljö. De två bedömningsmetoderna stämde väl överens med avseende på användningen av BRT under den strukturerade leksituationen. Slutsatsen är att PEPP-modellens bedömningsmetoder är användbara vid undersökning av talspråksmiljön hos spädbarn i åldrarna 0-7 mån gällande BRT och kan med fördel användas i föräldrahandledning. Resultaten från den här studien kan komma att användas för metodutveckling av PEPP- modellen och även som referensdata till Ord gör skillnad- projektet.