<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp, inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>

<p>Racial discrimination can occur in many ways – intentional and non intentional – and in many places – perhaps most observed in the labor market. The Swedish labor union, LO, is an important party in this market, and discusses the issue frequently in a number of different documents. These documents are being analyzed as discourse in this study, with attention paid to the rhetoric regarding “immigrants”, i.e. how “immigrants” are being portrayed. A postcolonial perspective is applied, which focuses on the structure surrounding binary oppositions between a “we” and a subordinate “Others”. Earlier studies within this perspective have noticed discriminating reproduction of “immigrants” in different discourses, which is being created through concepts concerning cultural stereotyping and generalization. In a similar way this study will show how a discourse produces different semantic uses of the word “immigrant” and how these uses are linked to the subordinate “Others”. By drawing conclusions from these oppositional hierarchies, tendencies of the discriminating reproducing of “immigrants” are found within the selected LO documents.</p>

Magister en Psicología Clínica de Adultos / Autor no autoriza el acceso a texto completo de su documento / La siguiente investigación de tesis se enmarca en el campo de la clínica del trauma. Establece un recorrido teórico que busca dar cuenta de las particularidades de un caso atendido por el autor en el curso de un año y medio, cuyos puntos problemáticos fueron: 1) el efecto de sobrecarga (y no de alivio ni modulación del afecto) que emergía al poner en palabras la experiencia y 2) el tono marcadamente negativo en la relación terapéutica. Siguiendo la teorización de Green en torno al concepto de “trabajo de lo negativo”, se sistematizan distinciones que permiten pensar psiquismos donde lo que prima es la desligadura y la “desobjetalización”. Del mismo modo, se profundiza en la noción de “abyecto” propuesta por Kristeva para puntualizar los efectos que la abyección imprime en el aparato psíquico, en particular la palabra imperativa y el afecto arrebatador. El autor encuentra en esas coordenadas el modelo para analizar los aspectos del caso que resultaron problemáticos, permitiéndole concluir que -habiendo tramitaciones de intensidad, o traumáticas, que transitan destinos distintos que el de la represión- deben redefinirse y/o abordarse críticamente conceptos propios de la teoría como son “representación palabra”, “inconsciente”, “objeto”, “narcisismo” y nociones de la técnica tales como “transferencia” y “asociación libre”. El abordaje crítico de dichos términos encuentra aval en la teorización referida a la clínica del trauma propuesta por Davoine y Gaudrillère, revisada en el tercer capítulo. Finalmente el recorrido teórico y el comentario clínico del caso permiten articular un diálogo posible entre las escuelas psicoanalíticas inglesa y francesa

DIG Spencer Kellogg Neale III MFA, Virginia Commonwealth University, 2011 BA, The College of Santa Fe, 2009 A thesis submitted in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Fine Arts at Virginia Commonwealth University Virginia Commonwealth University, 2011 Major Director: Bob Paris Associate Professor, Department of Kinetic Imaging This paper is an outline to various creative pursuits in the Graduate school of arts at Virginia Commonwealth University in leading to my MFA Thesis Exhibition. I have been focused on the works of artists exploring audio/visual textures and overall conceptuality behind a Lo Fidelity sensibility. In my practice, I work through unconventional recording and editing techniques in an effort to define an individual sound within the music I make. With video, I have worked with software programs to manipulate and distort, altering the frame in an attempt to bend the very fabric of the medium. I also present a brief history of the Lo Fidelity aesthetic in music and film.

Memoria para optar al título de Geólogo / En el presente trabajo se realiza una sección de la Formación Lo Valdés en su localidad tipo con el fin de analizar en detalle la estratigrafía, paleontología y tafonomía presente en sus afloramientos. En esta sección se mide una potencia total de 544 metros para la localidad tipo de la Formación Lo Valdés, en donde se reconocen los miembros Escalador (74 metros, litologías de arenitas líticas calcáreas y wackas líticas calcáreas), Placa Roja (191 metros, litologías de fangolitas, fangolitas calcáreas, wackestone, floatstone y rudstone) y Cantera (258 metros, litologías de wackestone, packstone, rudstone y calci-mudstone), además de un dique andesítico de 21 metros de potencia situado entre los dos primeros miembros. En análisis de la fauna fósil recolectada (108 ejemplares) permite identificar, con diferente grado de certeza, 46 taxones correspondientes a anélidos (2) y moluscos (44). Estos últimos a su vez consisten en gastrópodos (2), bivalvos (33), nautiloideos (1) y amonites (8). Se comparan los taxones identificados de bivalvos con ejemplares morfológicamente afines y/o emparentados de la literatura, interpretándose los modos de vida que representan: epifaunal libre (3), epifaunal bisado (2), epifaunal (en general, 1), semi-infaunal (1), infaunal somero (10), infaunal profundo (8), infaunal (en general, 8). Se describen las concentraciones fósiles presentes en la localidad tipo de la Formación Lo Valdés a través de sus atributos paleontológicos, tafonómicos, sedimentológicos y estratigráficos, los cuales son utilizados (especialmente los rasgos tafonómicos) para la identificación de las tafofacies presentes en cada una de las concentraciones, obteniéndose un total de 8 tafofacies para la localidad tipo de la Formación Lo Valdés. El análisis paleoambiental de estas tafofacies permite inferir los ambientes sedimentarios de playa, plataforma interna, plataforma media y plataforma externa, además de un aumento del nivel del mar entre las edades del Titoniano superior al Valanginiano inferior (o incluso Hauteriviano inferior). / Consultora GeoSalazar

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan även internationellt. Med anledning av förändringar på arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anställningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer på företagsnivå, och de anställda knyts närmare företaget. Då arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt ställs frågan om kollektivet har någon betydelse idag. Med följande bakgrund är ett sjunkande medlemsantal inom facket något som måste ses i en vidare kontext. Uppsatsens syfte är att belysa medlemmars och fackliga företrädares inställning till facket ur följande aspekter: förändring på arbetsmarknaden, förändring på arbetsplatsen samt hur ett mer individualistiskt förhållningssätt påverkar kollektivets betydelse, och hur detta påverkar relationerna mellan fack-medlem-arbetsgivare. Uppsatsens empiriska del utgår från en kvalitativ ansats, där intervjuer genomförts med medlemmar och med fackliga företrädare från tre olika LO förbund samt från Vårdförbundet. Uppsatsens teoretiska del utgår från Lysgaards (2001) teori om arbetarkollektivet. Den framställer arbetarnas underordning och utveckling av kollektivet som skydd mot arbetsgivaren. Förutsättningar för detta är principerna om närhet, likhet och problemsituationsbetingelser. Då tidigare forskning i mångt och mycket argumenterat för att människor idag inte delar de kollektivistiska värdena, indikerar denna studie på att det fortfarande finns ett behov av kollektivet, inte minst i form av trygghet på arbetsmarknaden. Studien pekar på att facket skyddar dem som redan har trygga anställningar, och mer utsatta grupper på arbetsmarknaden, som till exempel bemanningsanställda omfattas inte av fackets skydd. De fackliga företrädarna framhåller vikten av att förhandla bra lokala avtal för att upprätthålla förtroendet för facket, men i själva verket har de väldigt lite att sätta emot, och går istället arbetsgivaren till mötes. Medlemmarna uppskattar hjälp av facket vid löneförhandling, men i andra mer praktiska frågor vänder man sig hellre till chefen. Facket tenderar att bli något man tar hjälp av först när problem inträffar. De fackliga kärnfrågorna, lön och trygghet, är de faktorer medlemmarna först och främst vill att facket tillgodoser. / Program: Magisterutbildning med inriktning arbetsvetenskap

La finalitat del projecte de tesi d'Eduard Baile López és la confecció d'un dicionari específic dels substantius i dels adjetius qualificatius del Tirant lo Blanc de Joanot Martorell, una tasca que parteix de les concordances lematitzades del corpus lèxic tirantià, objecte del projecte de DEA d'aquest doctorand. Les entrades, a més de les definicions semàntiques dels lemes, descrits gramaticalment i regularitzats ortogràficament per a facilitar la consulta, i de les seues accepcions acompanyades sempre d'exemples literals il·lustratius, inclouran informació del comportament sintagmàtic pertinent (locucions i, a manera d'apèndix , parèmies) i de les variants ortogràfiques o flexives amb el nombre d'ocurrències respectiu.

Syftet med denna undersökning har varit att studera de frågor och punkter som togs upp under avdelning nr. 22:s fackliga möte och se om och hur de reflekterats av de konflikter som fanns både i världen och i Sverige under 1917. Jag ville undersöka alla frågor som togs upp under mötena och sedan se om det fanns några spår efter första världskriget, den ryska revolutionen eller de konflikter som på gick i Sverige. Jag ville även undersöka om det fanns något spår av den rivaliteten mellan reformisterna och syndikalisterna som den tidigare forskningen visat på. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av protokoll från avdelning nr.22:s möten som finns vid Lindesbergs kulturhistoriska arkiv. Först antecknades alla frågor som togs upp under året och sedan lades fokusen på ord som kan kopplas till Kriget, revolutionen och konflikterna. Dessa ord var krig, strejk, dyrtid, malmexport, revolution, syndikalismen (LS) och arbetslöshet.   Då alla mötens protokoll lästs igenom och dess punkter/frågor antecknades, sammanfattades de sedan efter tre kategorier, avdelning nr.22, arbetsvillkor och externa frågor. Dessa sammanfattningar förenklades sedan undersökningen av de återstående forskningsfrågorna. Resultatet till den första forskningsfrågan som handlade om vilka mötesfrågor som avdelning nr.22 tog upp en under året visar att de hade en stor variation av ämnen. De fackliga medlemmarna tog upp frågor som kunde röra interna problem, externa problem och arbetsvillkor. De interna problemen kunde vara rekryteringen av medlemmar och de externa frågorna kunde beröra välgörenhet. Frågor som berörde arbetsvillkoren handlade till stor del om prislistor och begäran om ökade löner. Den andra forskningsfrågan berörde hur vida avdelning nr.22 blev påverkade av de problem som fanns i Sverige och världen under den här tiden. Resultatet blev att det märktes av i protokollen. De började bland annat tidigt att diskutera strejker i samband med de konflikter som pågick i Sverige under den här tiden. Första världskriget förde med sig frågan om dyrtidstilläggen och höjda levnadskostnader för medlemmarna. Den ryska revolutionen är svårare att direkt koppla till det som togs upp under mötena, men att avdelning nr.22 startades upp igen kan vara en av effekterna från detta. Sista forskningsfrågan belyste om det fanns någon rivalitet mellan syndikalisterna och reformisterna vid gruvan. Resultatet blev här att protokollen inte visar på att det skulle varit någon rivalitet mellan dem, även om det går att läsa genom raderna att en viss spänning kan ha funnits där.

<p>Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nå andra mål än ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundläggande idéer håller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad är det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte främst är vinstinriktade? </p><p>Syfte: Uppsatsen ämnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet samlades främst in genom fem kvalitativa intervjuer med anställda på LOs huvudkontor i Stockholm. Tillsammans med sekundära källor har empirin sammanställts och analyserats. </p><p>Resultat: Individerna på vårt fallföretag, LO, motiveras och engageras av att de har samma värderingar som organisationen. Denna värderingsöverensstämmelse är grundläggande för samtliga anställda som intervjuats, oavsett arbetsuppgift och facklig bakgrund.</p>

<p>My aim in this essay is to analyze how the female body is represented in Swedish working class literature. I have compared four different novels all of which contain a female bathing scene: the opening chapter of Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd (1933) , the opening chapter of Ivar Lo-Johanssons Bara en mor (1939) and a scene each in Glasfåglarna (1996) and Mosippan (1998), both written by Elsie Johansson. The bathing scenes suggest three key issues: modernisation, urbanisation and above all women´s sexual politics. Though there were several issues facing the feminist movement in Sweden in the 1930, the question of a woman’s right to her body was one that united the movement, regardless of class.</p>