I dagens skolor är allt fler elever flerspråkiga. De flerspråkiga eleverna bär med sig språket som en resurs i undervisningen och tenderar därmed att utveckla en djupare och bredare kunskap inom andraspråksinlärningen. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur och med vilket resultat grundskollärare med inriktning årskurs 4–6 beskriver att de arbetar transspråkande för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling inom svenskämnet.Följande frågeställningar har besvarats för att uppfylla studiens syfte: • På vilka sätt beskriver lärare att elevers förstaspråk påverkar andraspråksutvecklingen? • På vilka sätt uppger lärare att de använder elevers förstaspråk för att arbeta språkutvecklande? • Vilka resultat anser lärare kunna uppnå med att arbeta transspråkande? En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts med sammanlagt fem grundskollärare med inriktning årskurs 4–6. Samtliga lärare undervisar i svenskämnet och arbetar i en flerspråkig skolverksamhet, vilket innefattar erfarenhet av arbete med flerspråkiga elever. Studien har sin utgångspunkt inom det sociokulturella perspektivet. Resultatet som framkom i undersökningen visar att samtliga lärare har varierade uppfattningar kring transspråkande som arbetssätt. Det synliggörs att transspråkande implementeras i olika grader och på varierade sätt i klassrummen. Resultatet tyder på att lärarna har olika mycket erfarenheter och de anser att det finns andra sätt att arbeta på för att utveckla andraspråket. En del av lärarna menar att flerspråkiga elevers andraspråksutveckling främjas genom bland annat samspel med andra och digitala verktyg som hjälpmedel. / In today´s schools more pupils are multilingual. The multilingual pupils carry the language with them as a resource in the teaching and thus tend to develop a deeper and broader knowledge in second language learning. The purpose of the study is to increase knowledge about how teachers describe that translanguaging is implemented in the Swedish subject and how it affects the second language development of the multilingual pupils.The following questions have been answered to fulfill the purpose of the study: • In what ways do teachers describe that pupils’ first language affects second language development? • In what ways do teachers use pupils’ first language to work on language development? • What results do teachers think they can achieve by working translingual? A qualitative semi-structured interview study has been conducted with a total of five elementary school teachers with a focus on grades 4-6. All teachers teach the Swedish subject and work in a multilingual school, which includes experience of working with multilingual pupils. The study is based on the sociocultural perspective.The results that emerged in the survey show that all teachers have varied perceptions about translanguaging as a way of teaching. It is visible that translanguaging is implemented in different degrees and in varied ways in the classrooms. The results indicate that the teachers have different amounts of experience and they believe that there are other ways of working to develop the second language. Some of the teachers believe that multilingual pupils’ second language development is promoted through, among other things, interaction with others and digital tools as aids.

: Lärmiljöer, språkutveckling och den närvarande pedagogen är något som ofta går hand i hand, visar flera studier. Genom att ta vara på barns intressen i skapandet av lärmiljöer och sedan förtydliga dessa med språkfrämjande material utmanas och utvecklas barnens språkliga lärande. Lärandet blir extra tydligt om en pedagog är närvarande. Av dessa anledningar är det relevant att undersöka huruvida pedagoger ser till barnens intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer, hur de får in språken i dem samt om den närvarande pedagogen har en positiv effekt. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna i förskolan använder lärmiljöerna i förskolan för att främja barnens språk och därigenom deras språkliga utveckling samt huruvida de är närvarande i lärmiljöerna och vid barnens lek. Vårt intresse av lärmiljöer och språkundervisning är anledningen till att vi valt att göra en undersökning om hur pedagoger i ett urval av elva olika förskolor i fyra kommuner skapar och använder lärmiljöerna i sin språkundervisning. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvantitativa delen är fokuserad på relevanta bakgrundsfrågor och de kvalitativa frågorna är fokuserade på hur pedagogerna arbetar med språk och lärmiljöer i förskolan. Resultatet visar att respondenterna anser det viktigt att se till barnen intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer. I sina lärmiljöer använder respondenterna sig av olika språkutvecklande material, som till exempel böcker, bokstäver och synlig dokumentation. De tycker det är viktigt att en pedagog är närvarande vid barnens lek och det är något de försöker tillgodose eftersom de anser att oftast gynnar både leken och lärandet. / : Learning environments, language development and the teacher present are something that often go hand in hand, several studies show. By taking advantage of children's interests in the creation of learning environments and then clarifying these with language-promoting materials, the children's linguistic learning is challenged and developed. Learning becomes extra clear if a teacher is present. For these reasons, it is relevant to investigate whether pedagogues take into account the children's interests and needs when creating learning environments, how they incorporate the languages into them, and whether the pedagogue present has a positive effect. The aim of our study is to investigate how the pedagogues in the preschool use the learning environments in the preschool to promote the children's language and thereby their linguistic development and whether they are present in the learning environments and at the children's play. Our interest in learning environments and language teaching is the reason why we chose to conduct a survey on how educators in a selection of eleven different preschools in four municipalities create and use the learning environments in their language teaching. The study was carried out using a questionnaire as a qualitative and quantitative method. The quantitative part is focused on relevant background questions and the qualitative questions are focused on how the pedagogues work with language and learning environments in preschool. The results show that the respondents consider it important to look after the children's interests and needs when creating learning environments. In their learning environments, the respondents use different language development materials, such as books, letters and visible documentation. They think it is important that a teacher is present at the children's play, and this is something they try to accommodate because they believe that it usually benefits both the play and the learning.

Regarding California's current educational system, educators, legislators and parents express concern about state standards and what happens when students do not meet the standards. Schools are implementing state- and district-mandated curricula to assist the students in meeting the state standards, but not all students are achieving this learning goal. Many districts are turning to after-school programs to help meet the needs of the students. Programs have spread throughout the country because of the federal and state grants, such as the 21 st Century Grant. One district that received money was the Pajaro Valley Unified School District (PVUSD), which serves students in Watsonville and Aptos, California. This study focused on a curriculum model for the after-school program in PVUSD. The curriculum incorporated theories of language learning and acquisition, appropriate curriculum models for English Learners, and research-based effective teaching strategies. The study is a mixed method approach using both quantitative and qualitative data. Twenty-four students from three schools in PVUSD participated in interviews, classroom observations and analysis of classroom work. Sixty students took a pre-and-post IPT Reading Tests and the QIA Oral Reading Test. Thirty of the sixty students were in classes using the content based ELD curriculum in an after-school program and the other thirty were also in the after-school program using the district adopted Hampton Brown program. The data from the total scores on both the reading and the oral language tests showed that the group that used the district created ELD curriculum scored significantly higher than the group that used Hampton Brown. The group that used the district created ELD curriculum also scored significantly higher on three of the four subtests on the IDEA Reading Test. From the interviews, classroom observations and analyzing student work, four themes emerged. These themes were enjoyment in learning English, feeling safe at school and getting help, lower anxiety and engaging activities. The curriculum was proven to be successful to some degree and the students were able to give the researcher and the district input as to the effect that the curriculum and the after-school program has had on their learning and their lives.

Syftet med denna studie är att belysa högläsningens förekomst hemma hos förskolebarn i åldern 1–3 år, varav deras förskola är en del i ett bokprojekt. Bokprojektet är en satsning från Region Värmland, där bibliotek, Barnavårdscentralen och förskolor samverkar för att öka högläsningen i de yngre barnens hem. Forskning tyder på att tidiga läsinsatser i barns liv gynnar den språkliga utvecklingen (Taube, 1993). Men på svenska förskolor förekommer högläsningen i varierad grad menar (Dahlström m.fl., 2023). Således kan vårdnadshavares insatser med högläsningen i hemmen uppfattas inneha en väsentlig roll för de yngre barnens möjligheter till språkutveckling.  Denna studie har utformats genom en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Studien intar en deduktiv ansats då den har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Teorin och teoretiska begrepp används i analysarbetet av studiens resultat, vilket skapar en förståelse av det som har undersökts (Larsen, 2018). För att samla in data har kvantitativ metod med kvalitativa inslag använts i undersökningen. Data har samlats in via en elektronisk enkät och lämnades ut på 13 olika förskoleavdelningar i en mellanstor kommun i Värmland. Enkäten besvarades av vårdnadshavarna, för att undersöka deras upplevelser om högläsningen och dess förekomst i hemmen.  Då antalet respondenter som deltog i denna undersökning var 20, bör denna studies resultat inte ses som statistiskt representativ. Resultatet i denna studie kan endast bidra med en insikt i att högläsningen kan se väldigt olika ut, och sker i stor variation i hemmen. Resultatet visar även att det kan finnas ett eventuellt samband mellan förskolornas utdelning av information till vårdnadshavarna om högläsning, och att högläsningen förekommer till större grad i de hemmen. / The purpose of this study is to shed light on the occurrence of reading aloud at home with preschool children aged 1–3 years, of which their preschool is part of a book project. The book project is an initiative from Region Värmland, where libraries, the Child Welfare Center (Barnavårdscentralen) and preschools work together to increase reading aloud in the younger children's homes. Research indicates that early reading interventions in children's lives favor language development (Taube, 1993). But in Swedish preschools, reading aloud occurs to varying degrees (Dahlström et al., 2023). Thus, the custodians of the children’s efforts with reading aloud in the home can be perceived as having an essential role for the younger children's opportunities for language development. This study has been designed through a quantitative method with qualitative elements. The study takes a deductive approach as it has its starting point in the socio-cultural theory. The theory and theoretical concepts are used in the analysis work of the study's results, which creates an understanding of what has been investigated (Larsen, 2018). To collect data, a quantitative method with qualitative elements has been used in the survey. Data has been collected via an electronic survey and handed out at 13 different preschool departments in a medium-sized municipality in Värmland. The questionnaire was answered by the custodians of the children, to investigate their experiences of reading aloud and its occurrence in the homes. As the number of respondents who participated in this survey was 20, the results of this study should not be considered statistically representative. The results of this study can only contribute with an insight into the fact that reading aloud can look very different and takes place in great variation in the children’s homes. The results also show that there may be a possible connection between the preschools' distribution of information to the custodians of the children about reading aloud, and that reading aloud occurs to a greater extent in those homes.

The purpose of this study is to increase knowledge about how preschool teachers approach the use of signs as a support tool in preschool when it comes to children´s language development. The method used to collect information for this work was the qualitative method, with semi-structured interviews. The interview procedure is divided into five individual interviews with five different preschool teachers whose workplaces are in two different preschools.  The theoretical perspective used was the socio-cultural perspective and the concepts from which the study is based are scaffolding, mediating tools and the proximal development zone.  The results of this survey show that signs as support are used to a very large extent in preschool teaching. The preschool teachers considered that signs as support are an important part of the children´s language development as it increases their opportunities for both participation and equality for all, and that it helps the children to be able to communicate to reinforce what they mean. The conclusion of the study is that signs as support are used to a very large extent in teaching, something that increases the conditions for all children who have not reached their verbal language or for those who come from other countries and have to learn a new language. It creates opportunities for those who have communication difficulties to make themselves understood, which increases participation and community for everyone. / Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare ställer sig till användandet av tecken som stöd som redskap i förskolan när det gäller bar-nens språkutveckling. Den metod som användes för att samla in information till detta arbete var den kvalitativa metoden, med semistrukturerade intervjuer. Intervjuförfarandet är uppdelat i fem enskilda intervjuer med fem olika förs-kollärare vars arbetsplatser är på två olika förskolor.Teoretiskt perspektiv som användes var den sociokulturella perspektivet och de begrepp som studien utgår från är stöttningsinteraktioner, medierande red-skap och den proximala utvecklingszonen.Resultatet av denna undersökning visar att tecken som stöd används i mycket stor utsträckning i förskolans undervisning. Förskollärarna ansåg att tecken som stöd är en viktig del i barnens språkutveckling då det ökar deras möjlig-heter till både delaktighet och likvärdighet för alla, samt att det hjälper barnen att kunna kommunicera för att förstärka det de menar. Slutsatsen av studien är att tecken som stöd används i mycket stor utsträckning i undervisningen, något som ökar förutsättningarna för alla barn som inte har nått sitt verbala språk eller för de som kommer från andra länder och ska lära sig ett nytt språk. Det skapar möjligheter för de som har kommunikationssvårigheter, att göra sig för-stådda, vilket ökar delaktigheten och gemenskap för alla.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar om transspråkande arbetssätt. Studien tar avstamp i den fenomenografiska ansatsen som innebär att människors olika uppfattningar undersöks om ett ämne, i det här fallet transspråkande arbetssätt. Dessutom utgår studien ifrån en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare med erfarenheter av transspråkande arbetssätt. Resultatet synliggjorde förskollärarnas gemensamma syn på transspråkande som en viktig del i barns språkutveckling. Resultatet synliggör förskollärarnas olika arbetssätt med transspråkande, exempelvis med hjälp av olika digitala läromedel. Resultatet visar också att det transspråkande arbetssättet anses som en förutsättning för barns utveckling och lärande.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Syftet besvaras med hjälp av de två forskningsfrågorna: Vilka strategier använder förskollärarna i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Vilka möjligheter och utmaningar berättar förskollärare om när det gäller deras arbete med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där empirin består av intervjuer med fem förskollärare som arbetar med flerspråkiga barn och har bra kunskaper och erfarenheter att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien har använt sig av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats som analysmetod. Huvudresultatet som framkommit i studien är att majoriteten av de förskollärarna främst fokuserar på att utveckla barns svenska språk och de använder sig av olika strategier för att stödja flerspråkiga barnens språkutveckling inklusive deras modersmålsspråk. Resultat visar också att förskollärarnas arbete utgår alltid från barnens individuella behov, intresse och förståelse. / The purpose of the study is to get an insight into preschool teachers' work with multilingual children's language development in preschool. The research questions are: 1. What strategies do preschool teachers use to work with multilingual children's language development in preschool? 2. What are the opportunities and challenges they experience to work with multilingual children's language development in preschool? The study is based on a qualitative interview method where the empirical evidence consists of interviews with five preschool teachers who work with multilingual children and have good knowledge and experience working with multilingual children's language development. The study has used qualitative content analysis with an inductive approach as an analysis method. The conclusion shows that the majority of preschool teachers primarily focus on developing children's Swedish language, and they use different strategies to support multilingual children's language development, including their mother tongue. Results also show that preschool teachers' work is always based on the children's individual needs, interests and understanding.

Studiens syfte är att studera lärares uppfattningar om betydelsen av dialogisk högläsning för elevers språkutveckling samt hur de tillämpar metoden i praktiken. En kvalitativ metod används i form av semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar på grundskolans årskurser F-3. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då teorin beskrivs som en social och interaktiv process mellan människor där människorna konstruerar sina kunskaper tillsammans. Resultatet visar att lärare anser att dialogisk högläsning är viktigt för elevers språkutveckling då det medför många positiva fördelar, exempelvis träning av elevernas arbetsminne och ökning av deras ordförråd genom verbalt uttryckande. De arbetar olika under lektionens gång. Några av lärarna arbetar med kooperativ lärande vilket innebär att man arbetar i par/ grupp, medan andra jobbar mer med uppgifter kopplat till boken. En utmaning som de flesta lärare uppgav med dialogisk högläsning är att det kan bli för uttjatat om man har dialogisk högläsning för ofta och svårt att få med alla elever i samtalen. / The purpose of the study is to examine teachers' perceptions of the importance of dialogic reading for students' language development, as well as how they apply the method in practice. A qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with teachers working in grades F-3 in primary school. The sociocultural perspective underlies the study as the theory describes a social and interactive process between people where people construct their knowledge together. The results show that teachers consider dialogic reading important for students' language development as it brings many positive benefits, for instans training students' working memory and increasing their vocabulary through verbal expression. They work differently during the lesson. Some teachers work with cooperative learning, which means working in pairs/groups, while others work more with tasks related to the book. A challenge that most teachers mentioned with dialogic reading is that it can become too repetitive if used too often and it can be difficult to engage all students in the conversation.

This study is about preschool staff’s approach to preschool children with language disorder.  The aim of the study is to increase knowledge about the preschool staff’s approach to and working methods with children, with language disorders in preschool. The method for this study was designed through a qualitative survey, which was answered by 36 informants working in the Swedish preschool. The result suggests that the preschool staff have a focused language development approach in their planning, where the goal is to stimulate the language development of all children and thus also children with language disorder. They use different working methods to strengthen the child’s language development and the most common methods are signs as support and image support. This takes place through an inclusive working method with the entire group of children, to avoid stigmatization. All informants had some experience with children with language disorder, but it is mentioned in the result that the preschool staff felt that they do not have enough competence for these children’s support needs when requests for more in-depth training on language disorders were brought up. / Följande studie handlar om förskolepersonals förhållningssätt tillförskolebarn som har språkstörning.Syftet med studien är att öka kunskapen om förskolepersonalsförhållningssätt till och arbetsmetoder med barn som har språkstörning iförskolan. Metoden för följande studie utformades genom en kvalitativ enkät,som besvarades av 36 informanter yrkesverksamma inom förskolan.Resultatet talar för att förskolepersonal har ett fokuserat språkutvecklandearbetssätt i deras planering, där målet är att stimulera alla barnsspråkutveckling och därmed även barn som har språkstörning. De användersig av olika arbetsmetoder för att stärka barnets språkutveckling och devanligaste metoderna är Tecken som stöd och bildstöd. Detta sker genom ettinkluderande arbetssätt med hela barngruppen, för att undvika stigmatisering.Alla informanter hade i någon utsträckning erfarenhet av barn som har enspråkstörning. Det nämns dock i resultatet att förskolepersonalen upplever attde inte har tillräckligt med kompetens för dessa barns stödbehov då önskemålom en mer fördjupad utbildning om språkstörning tas upp

Svenskämnets huvudsakliga fokus är inriktat på språket men det kan ifrågasattas om även de övriga skolämnena bör ha samma fokus. Elever lär sig nya ord och begrepp inom alla ämnen i skolan men det är inte självklart att eleverna får tillräcklig förberedelse för detta. Syftet med denna studie är att bida med kunskap om hur ett språkutvecklande arbetssätt kan påverka inlärningen av ämnesrelaterade ord. Genom att låta eleverna genomföra ett ordtest utan ett språkutvecklande arbetssätt och ett ordtest med ett språkutvecklande arbetssätt tydliggörs det om och på vilket satt ett sådant arbetssätt kan påverka inlärningen. Resultatet från studien visar att ett språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas inlärning av nya ord och begrepp. / The main focus of the Swedish subject is language-oriented, but it can be questioned whether the same focus should be applied to other subjects in school as well, Students learn new words and concepts in all subjects, but they may not receive adequate preparation for this. This study aims to explore how a language-focused approach can affect the learning of subject-related vocabulary. By conducting vocabulary tests with and without a language-focused approach, we can determine if and how such an approach influences learning. The results show that a language-focused approach benefits most students in learning new words and concepts.