Bakgrund/Problemdiskussion: Framtagandet av intäktsstandarden IFRS 15 påbörjades efter ett antal skandaler som visat på en problematik i det traditionella synsättet med att erkänna intäkter. Ett flertal debatter har uppkommit i hur den nya omfattande intäktsstandarden kommer ge effekt i redovisningen. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för varför intäktsströmmar påverkas respektive inte påverkas i och med övergången till IFRS 15. Metod: Vi har med utgångspunkt från en kvantitativ forskningsansats samlat in det empiriska materialet för denna studie. Detta har gjorts genom att främst utgå från data som finns i bolagens årsredovisningar 2017. För vissa bolag har även bokslutskommunikén 2017 använts som komplement för årsredovisningarna. Bolag som studerades var samtliga Large Cap bolag på Nasdaq Nordic STO.   Empiri: Av totalt 95 bolag visade 19 bolag att de fick en kvantifierbar effekt av den nya intäktsstandarden. 75 bolag redovisade att de inte skulle få någon kvantifierbar effekt av den nya intäktsstandarden, medan 1 bolag blev bortfall för studien. Slutsatser: Den nya intäktsstandarden har inneburit att bolagen behövt iaktta ett fokus på kontroll vilket bestämmer tidpunkten för intäktsredovisningen. I denna studie går det inte att avgöra ifall specifika intäktsströmmars karaktärer varit grunden till den kvantifierbara effekten som IFRS 15 givit, utan detta har snarare bestämts av det fördelade transaktionspriset på prestationsåtaganden vilket satt kontraktets värde. / Background: The development of a new revenue recognition standard IFRS 15, began after a number of scandals that showed problems with the traditional approach of recognizing revenues. The comprehensive revenue standard has arisen many discussions of how the standard will impact the accounting of enterprises.    Purpose: The purpose of this study is to understand why revenue streams gets affected and not gets affected of the transition to IFRS 15.    Method: The data for this study has been collected, through a quantitative research. The data has mainly been collected from the company´s annual reports 2017. The Q4 reports for 2017 has for some companies been used as a complement to the annual report. The study contained all Large Cap companies listed at Nasdaq Nordic STO.   Results: Of a total of 95 companies, 19 companies showed that they had a quantifiable effect of the new revenue standard. 75 companies reported that they would not have a quantifiable effect of the new standard, while one company was a loss for this study.   Conclusions: The new revenue standard has meant that companies need to observe a focus on control, which determines the timing of the revenue recognition. In this study, it is not possible to assess whether the characteristics of specific revenue streams have been the basis of the quantifiable effect that IFRS 15 has given, but this has rather been determined by the distributed transaction price on performance commitments, which set the value of the contract.

Bakgrund: En av de vanligaste aspekterna vid investeringar är att åstadkomma hög avkastning samtidigt som risken hålls på en låg nivå. Risker kopplade till bolag beror på flera olika faktorer varaven anses vara bolagsstorleken. För att vidare nå önskad avkastning har flertalet investeringsstrategier presenterats som sägs ska kunna överavkasta marknaden och vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen. Genom investeringar i bolag med låga börsvärden, samt i kombination medinvesteringsstrategier, är det av intresse att undersöka huruvida överträffande av marknaden kan ske. Syfte: Denna uppsats har som syfte att analysera om det, på Spotlight Stock Market och First North, under åren 2007–2019, har gått att påvisa existensen av en SBE och huruvida det går att generera en riskjusterad överavkastning i småbolag med hjälp av investeringsstrategier. Metod: För att genomföra denna uppsats användes en kvantitativ design i kombination med endeduktiv ansats. Åtta olika portföljer sammanställdes baserat på storleken hos bolagen samt en investeringsstrategi baserad på låga P/BV-multiplar. Urvalen skedde utifrån Spotlight Stock Market, Large Cap och First North. Resultaten som genererades analyserades utifrån avkastning och riskjusterad avkastning samt statistiska tester i from av t-tester genomfördes. Slutsats: Utifrån resultaten kunde en småbolagseffekt inte påvisas. Portföljerna enbart baserade påbolagsstorlek för Spotlight Stock Market och First North presterade avkastningar som alla var lägre änOMXSPI, dock kunde detta inte säkerställas statistiskt. När investeringsstrategin utifrån låga P/BVmultiplar användes kunde portföljen utifrån Spotlight Stock Market påvisa en högre avkastning än OMXSPI, dock kunde denna inte heller statistiskt säkerställas. Gällande den riskjusterade avkastningen kunde enbart en av portföljerna baserade på Spotlight Stock Market och First Northpåvisa en riskjusterad överavkastning. Portföljerna baserade på Large Cap påvisade både högre avkastning än småbolagsportföljerna samt riskjusterad överavkastning. / Background: One of the most common aspects when investing is to achieve high returns while maintaining the risk at low levels. Risks associated with firms vary due to different factors of which oneis the size. In order to reach satisfactory returns many investment strategies have been presented with the goal of outperforming the market and thus contrasts the efficient market hypothesis. Through investments in firms with low market value of equity, and in combination with other investment strategies, it is of interest to investigate whether outperforming the market is possible. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether a Small firm effect on the Spotlight Stock Market and First North during the years 2007-2019 could be proven and if it is possible in combination with investment strategies to generate risk-adjusted returns. Methodology: In order to complete the study a quantitative design in combination with a deductive design was used. Eight different portfolios were compiled based on the size of the companies as well as an investment strategy based on low P/BV-multiples. The samples were chosen from Spotlight StockMarket, Large Cap and First North. The results that were generated were analyzed based on return, risk-adjusted return and statistical test in the form of t-tests. Conclusion: The results from this study show that a Small Firm effect could not be established. The portfolios solely based on company size for Spotlight Stock Market and First North all performed a lower return than OMXSPI, though this could not be statistically confirmed. When an investment strategy based on low P/BV-multiples was used the portfolio based on Spotlight Stock Market showed a return higher than OMXSPI, though this could not be statistically confirmed either. Regarding the risk-adjusted excess return only one of the portfolios based on Spotlight Stock Market and First North could prove a risk-adjusted excess return. The portfolios based on Large Cap both proved a higher return than the small firm portfolios as well as risk-adjusted excess return.

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien. Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag. Angående huruvida det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden kan vi visa att det finns ett positivt beroende mellan skuldsättningsgrad och följande två variabler: lönsamhet och andel materiella anläggningstillgångar. Att ett positivt beroende råder mellan skuldsättningsgrad och dessa två variabler visar att ju lönsammare eller ju mer materiella anläggningstillgångar ett företag har, desto högre tenderar skuldsättningsgraden att vara. Dock hittades inget beroende mellan skuldsättningsgrad och företagets storlek. Utifrån den teoretiska referensramen ges möjliga förklaringar till det erhållna resultatet och i vissa fall agerar inte alltid företagen i likhet med vad kapitalstruktursteorierna förespråkar. Sammantaget visar vår studie att det finns en signifikant skillnad mellan svenska börsnoterade familjeföretag och icke-familjeföretag avseende deras val av kapitalstruktur samt att det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden. / Family firms represent 65-80 percent of the entire world’s business and they have played a key role in modernizing the economy of the world’s countries. Capital structure is a well-explored area, but despite this, it ́s difficult to determine exactly what drives companies in their decisions regarding capital structure. Few studies have been conducted that specifically focuses on the capital structure in family firms, which is the basis of this study. This study examines whether there are any differences regarding capital structure between family firms and non- family firms on the Swedish stock exchange. Even whether the leverage ratio is influenced by other factors examined. Using a hand-collected dataset of 205 listed Swedish companies in 2012, we come up with the following results: Swedish listed family firms have lower leverage ratios than non-family firms. Regarding whether there are factors that affect the leverage ratio, we can show that there is a positive relationship between leverage and the following two variables: profitability and tangible assets. That a positive relationship exists between leverage and these two variables shows that the more profitable or the more tangible assets a company has, the higher the leverage ratio tends to be. However, no relationship between leverage and firm size where found. Based on the theoretical framework possible explanations for the obtained result is provided, and in some cases the companies does not always act similar to what the capital structure theories advocates. Overall, our study shows that there is a significant difference between the Swedish listed family firms and non-family firms regarding their choice of capital structure and that there are factors that affect the level of leverage.

Goodwill utgör idag 16,5 procent av svenska noterade företags totala tillgångar. Trenden är ökande och i vissa fall överstiger goodwill det egna kapitalet. Att goodwill utgör en så stor del, innebär en risk då nedskrivningar av goodwill slår direkt mot eget kapital. Turerna och diskussionerna om goodwill har varit många och är idag ett hett ämne inom redovisningsbranschen. Redovisningsforskare är tudelade om goodwill ska redovisas som en tillgång eller inte. Vissa menar att goodwill inte passar in på definitionen av en tillgång, samtidigt hävdar andra forskare att goodwill kan innehålla komponenter som inte är lönsamhetsdrivande. Dessutom visar ytterligare forskning att goodwill används som ett verktyg för resultatmanipulation. Studier i bland annat England, Tyskland och USA visar dock att goodwill tenderar att generera avkastning och styrker därmed argumenten för att goodwill är en vinstdrivande tillgång. Inga tidigare studier har specifikt studerat den svenska marknaden om hur goodwill påverkar lönsamhet, vilket är i fokus i den här studien. Syftet med studien är att förbättra kunskapen om goodwill genom att undersöka om det går att identifiera goodwill som en vinstgenererande tillgång. För att svara på syftet haren kvantitativ undersökning genomförts där 106 företag på Large Cap och Mid Cap har studerats mellan 2010-2013, för att se om företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Det övergripande resultatet i studien är att företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Detta resultat är också helt i linje med vad tidig tidigare forskning funnit i andra länder. Dock visar studiens resultat att det inte finns ett signifikant samband mellan goodwill och lönsamhet när enbart Mid Cap-företagen studeras. Storleken på företag kan eventuellt ha en betydelse för om goodwill är en vinstgenererande tillgång eller inte. Vidare har studien också undersökt om det är så att företag som redan är lönsamma, förvärvar mer och därmed också ökar sin goodwillpost mer än andra företag. Studiens resultat kan dock inte bekräfta detta förhållande då det inte finns ett signifikant samband. / Goodwill represents 16.5 percent of Swedish listed companies' total assets. The trend is increasing, and in some cases exceeds the goodwill equity. Goodwill represents such a large part, implies a risk since amortization of goodwill strikes directly against equity. The discussions about goodwill have been many and has been a hot topic in the accounting industry. Accounting Researchers are dual of goodwill shall be recognized as an asset or not. Some argue that goodwill does not fit the definition of an asset, others argue that goodwill may contain components that not contributes to profitability. Furthermore, other research found that goodwill is used as a tool for earnings manipulation. Studies in Great Britain, Germany and the USA show that goodwill tends to generate returns and supporting the case for goodwill is a rent generating asset. No previous research has specifically studied the Swedish market and how goodwill affects profitability, which is the focus of this paper. The purpose of this paper is to improve the knowledge of goodwill by examining whether it is possible to identify goodwill as a rent generating asset. In relation to the purpose of this paper, a quantitative survey conducted in which 106 companies on the Large Cap and Mid Cap has been studied 2010-2013, to see if company with goodwill has better profitability than companies without goodwill. The main result of this paper is that companies with goodwill have better profitability than companies without goodwill. This result is also consistent with earlier research in other countries. However, this paper result shows that there is no significant correlation between goodwill and profitability when only the Mid Cap companies are analyzed. The size of the company may be of importance on whether goodwill is a rent generating asset or not. Furthermore, this paper also examined if companies that are already profitable, acquires more and consequently increases their goodwill more than other companies. This paper results cannot confirm this fact since there is no significant correlation.

Orsaken till att denna studie genomförts var för att framhäva det ojämnställda förhållande som råder i svenska företagsstyrelser. Vidare har uppsatsskribenterna studerat om förekomsten av kvinnor i svenska företagsstyrelser påverkar företagens CSR-ranking. Detta grundades i tidigare studier som har visat att så är fallet. Studien har tillämpat en kvantitativ undersökning med en deduktiv ansats eftersom den grundats på tidigare forskning och teorier. Critical Mass teorins kritiska massa har använts som brytpunkt vid urskiljande av de två grupperna som därefter jämfördes. Critical Mass teorin innefattar att en styrelse som omfattas av tre eller 30 procent kvinnor har ett större arbete med hållbarhetsbaserade aktiviteter. Genom statistiska beräkningar i form av oberoende t-test har skillnader undersökts mellan två typer av företag; de som uppnår teorin om den kritiska massan mot de som ej uppnår den kritiska massan. För att täcka de två varianterna av Critical Mass teorin, har två oberoende t-tester genomförts för att testa detta. Det resultat som studien åstadkommit var att det, i de båda fallen, fanns statistisk signifikanta skillnader mellan grupperna av företag. Det indikerar på att förekomsten av kvinnor i svenska bolagsstyrelser påverkar företagens CSR-ranking. Trots att studien genererat ett starkt resultat går det inte säga att förklaringen till enökad CSR-ranking endast ligger till grund av en högre närvaro av kvinnliga styrelseledamöter. Andra definitioner av mångfald kan även de ha en inverkan. Andra statistiska undersökningar som gjorts är av deskriptiv art som syftar till att besvara hur företagsstyrelser är sammansatta samt hur hög närvaro av kvinnor som finns. Den deskriptiva statistiken visar även svenska börsnoterade företags genomsnittliga CSR-ranking. / The reason that this study was conducted is to study whether Swedish listed companies with greater representation of women on the board have a higher CSR-ranking. The study has applied a quantitative investigation with a deductive approach since it is based on previous research and theories. The Critical Mass theory´s critical mass has been used as a breaking point, which states that a board that is composed of three or 30 precent women has a greater work with sustainability-based activities. Through statistical calculations in the form of independent t-test, differences have been investigated between two types of companies; those who fulfill the theory of the critical mass versus those who do not fulfill the critical mass. The result that the study has accomplished is that there is statistically significant difference between the groups of companies. Furthermore, the results of the study show that it is possible to claim covariation between the presence of female board directors and increased CSR-ranking. Other statistical research that has been conducted are of descriptive nature which aims to answer how Swedish listed companies’ boards are composed and how high the presence of women is. The descriptive statistics also show the average CSR-ranking of Swedish listed companies.

Bolagens vinstutdelning har länge varit omdiskuterad och rönt mycket uppmärksamhet under de senaste årtiondena. Tidigare forskning har påvisat dess relevans ur ett flertal perspektiv, trots detta finns inget enstämmigt svar på vilka faktorer som påverkar bolagens vinstutdelning. Ett relativt nytt forskningsområde avser styrelsens sammansättning och dess relation till bolagens vinstutdelning. Studien utgår ifrån detta forskningsområde för att kunna urskilja hur diverse styrelsevariabler påverkar utdelningsnivåerna. Därför ämnar studien att svara på om styrelsens sammansättning har något samband med de svenska large cap- bolagens vinstutdelning och i så fall hur sambandet ser ut. Studiens syfte är att undersöka om styrelsens sammansättning relaterar, och i så fall hur, med bolagens vinstutdelning på den svenska börsen. Utifrån tidigare forskning och teori har författarna lyckats urskilja följande styrelsevariabler som är relevanta att undersöka: styrelsestorlek, styrelsens oberoende, andel kvinnliga styrelseledamöter, styrelsens ämbetstid, styrelsens aktieinnehav och den verkställande direktörens dualitet. Datan för dessa variabler samlades in manuellt via respektive bolags årsredovisning under en femårsperiod mellan 2010 och 2014. För att kunna besvara studiens frågeställning utgick författarna från ett kvantitativt metodval. Utifrån befintlig teori och tidigare empirisk forskning konstruerades hypoteser över hur respektive styrelsevariabel bör påverka bolagens vinstutdelning. För att kunna avgöra om styrelsens sammansättning påverkar bolagens vinstutdelning utförde författarna en OLS- regression och en robust regression. Därtill tillkom tester för multikollinearitetsproblem och heteroskedasticitet. Baserat på studiens resultat verkar det finnas ett samband mellan styrelsens sammansättning och vinstutdelningens storlek för svenska large cap- bolag. Resultatet indikerar att både styrelsestorlek och andel kvinnliga styrelseledamöter har en positiv påverkan på bolagens vinstutdelning. Resultatet indikerade också att styrelsens oberoende och aktieinnehav samt dualitet har en negativ påverkan på bolagens vinstutdelning. Vidare har styrelsens ämbetstid ingen signifikant relation till bolagens vinstutdelning. Studiens resultat tenderar att kunna förklaras utifrån Principal agentteorin, då många av variablerna påvisade relationer som förväntas i enlighet med denna teori. Avslutningsvis kan dessa resultat vara av intresse för investerare, lagstiftare och svenska bolag.

<p>In society today large corporations are striving to regain the trust, which has been lost dur-ing the many accounting scandals that occurred lately. As a response to minimize the con-flicts countries have introduced codes of corporate governance. It is common knowledge that a company’s stakeholders and shareholders have different knowledge and interest in the company and the annual report is the agent’s main communication channel towards the principals. The Swedish code of corporate governance was implemented in July 2005 in an attempt to reduce the information gap between the managers of the company and the own-ers.</p><p>The purpose of this thesis is to examine if and how the Swedish code of corporate govern-ance has affected the content in annual reports in Sweden. We will evaluate and explain why listed companies have changed the information provided in their annual reports from the year 2001 prior to the codes existence, during the code’s implementation in year 2005, and after the implementation in 2006.</p><p>A deductive method created our research model, which was used as a tool to gather the empirical findings. Agency Theory, Institutional Theory and the Swedish code constitute the foundation for our evaluation of 65 companies’ annual reports from three individual years. Once our research model was created, an explorative and inductive method was used analyse and interpret the empirical findings.</p><p>Our conclusion is that corporate governance information in annual reports has increased, and the implementation of the Swedish code of corporate governance has affected the in-formation provided to the shareholders. Between 2001 and 2005 a rapid growth in infor-mation can be view, while only minor improvement can be found between 2005 and 2006. The Swedish code has been successful in its implementation as stakeholders and share-holders have received more information from the annual reports. However, we are ques-tioning the Swedish code for its extensive dimensions. Some areas of the Swedish code are provided with sufficient guidelines, while others would bring with it improved information to the shareholders by more detailed instructions. Many of the investigated companies have had their corporate governance information reviewed by an external auditor in 2005 and it is unexpected to see that this has been excluded in 2006. The examined companies provide information regarding many of the Swedish code’s rules, but we found the information re-lated to internal control, managing director and attendance at the general meeting insuffi-cient.</p>

<p>Abstract</p><p>The OMX Nordic Exchange Stockholm requires all large companies to apply the Swedish Code of</p><p>Corporate Governance. A revised code will be applied from July 2008. The purpose of this paper is to</p><p>identify the accessibility of information on corporate governance and in particular how the compliance,</p><p>concerning the Swedish Code of Corporate Governance in the perspective of an internet active general</p><p>public.</p><p>This paper is a complete census of the companies at the OMX Nordic Exchange Stockholm who</p><p>complies with the code. Each company website has been visited and a comparison between the sectors</p><p>at the OMX Exchange Stockholm has been performed.</p><p>Results: 96% of the companies present the members of the nomination committee. 94% presents the</p><p>nomination committees proposal of the company board members, though only 33% of the companies in</p><p>the Energy sector. 37% of the companies present all of the facts according to the code about the</p><p>proposed board members. The Materials- and Telecommunication Service sectors presents the facts in</p><p>the most extent (100%). 88% of the companies presents the process for deciding on remunerations to</p><p>members of the executive management, though only 33% of the companies in the Energy sector. 28% of</p><p>the companies presents all of the facts according to the code about the remunerations to members of the</p><p>executive management. 46% of the companies has a special section for corporate governance on the first</p><p>page of the company website. The companies in the Energy- and the Health Care sectors have corporate</p><p>governance on the first page more often then the other sectors. The Rezidor Hotel Group AB is the</p><p>company that, according to the paper, best comply with the Swedish Code of Corporate Governance</p><p>concerning accessibility for the internet active general public.</p><p>Conclusions: The companies comply well with the code concerning the publicity of documents, but are</p><p>being more careless when it comes to details. For an internet active general public who lacks knowledge</p><p>about terms of corporate governance it can be complicated to get accessibility to information concerning</p><p>corporate governance. The Energy sector more rarely presented facts according to the code but more</p><p>often had a special section for corporate governance at the first page of the company website.</p> / <p>Svensk kod för bolagsstyrning är ett av noteringskraven på OMX Nordic Exchange Stockholm för de stora bolagen. Nu presenteras en ny reviderad kod som ska gälla fler bolag. Syftet med uppsatsen är att se hur tillgängligheten av bolagsstyrning och i synnerhet efterföljandet av svensk kod för bolagsstyrning ser ut ur perspektivet från den internetanvändande allmänheten. En totalundersökning av bolagen som följer koden på OMX Nordic Exchange Stockholm har genomförts. Studien har en kvantitativ ansats. Samtliga av bolagens hemsidor har besökts för att se hur de följer koden avseende vad koden föreskriver ska publiceras på bolagens hemsidor, därefter har en jämförelse gjort för att se om skillnader finns mellan de olika branscherna.</p><p>Resultat: 96% av bolagen presenterar vilka ledamöter som ingår i valberedningen, 94% presenterar valberedningens förslag till styrelse, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 37% av bolagen presenterar samtliga av de uppgifter som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna. I störst utsträckning är det material- telekombranscherna som gör det (100%). 88% av bolagen presenterar principer för ersättning till ledande befattningshavare, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 28% av bolagen presenterar samtliga av kodens kriterier om ersättning till ledande befattningshavare. 46% av bolagen har en särskilt avdelning för bolagsstyrning på sin hemsidas förstasida. I störst utsträckning har energi- och hälsovårdsbranschen en sådan på förstasidan. Rezidor Hotel Group AB är det bolag som, utifrån hur undersökningen är utformad, bäst uppfyller kodens kriterier avseende tillgänglighet för den internetanvändande allmänheten.</p><p>Slutsats: Bolagen uppfyller i stor utsträckning kodens regler om publicering av dokument, men slarvar med detaljerna. Som internetanvändande allmänhet som saknar förkunskaper kan det vara svårt att hitta information om bolagsstyrning. I branschjämförelsen märkte energibranschen ut sig för att de i lägre utsträckning än andra branscher publicerade uppgifter, men var samtidigt den bransch som i störst utsträckning hade en lättillkomlig avdelning för bolagsstyrning.</p>

The emergence of capital markets in Asia and South America, the relaxation of foreign capital controls and the adoption of flexible exchange rate regimes has prompted heavy cross-border investments in recent years.  Simultaneously, volatility in these foreign exchange markets has increased, leading to increased risk following the adoption of these flexible exchange regimes.  As such, investors have become more interested in knowing what impact the volatile markets have on their investments.  This, they seek to know, through the returns on their stock investments as stock prices are said to be a representation of firm value.   This thesis uses firm size as a parameter to analyse the role of macroeconomic variables with emphasis on  exchange rate variability on stock returns using data from 67 Swedish companies listed on the Stockholm stock exchange and selected from all the three market capitalization segments (large cap, mid cap and small cap) according to the OMX index classification. We used returns from all the non-financial firms listed on the Stockholm stock exchange between the years 1997 to 2009.  Based on the Arbitrage Pricing Theory, and using multiple regression model, we sought to ascertain  if the effect of movements in the SEK/USD and SEK/Euro exchange rates are different for companies of the small, mid and large capitalizations segments of the OMX Stockholm stock exchange and which other control variables will influence these returns more than the exchange rate movements.   Using bilateral monthly exchange rates for the USD and Euro, we find that 55 out of the 67 companies are significantly exposed to exchange rate changes within all the segments.  These are almost evenly distributed relatively across all the capitalization segments though the absolute numbers may differ considerably.  We further use one-way ANOVA to find out if there are any differences in the means of the exposures of the companies in the respective segments.  Still, we find no significant difference in their means.  These therefore give little evidence to conclude that there is actually a difference in the exposure of firms in the respective capitalisation segments to exchange variations.  We also discover that apart from exchange rate variations, other macroeconomic variables also play a big role in determining the returns of the stocks of firms.

In society today large corporations are striving to regain the trust, which has been lost dur-ing the many accounting scandals that occurred lately. As a response to minimize the con-flicts countries have introduced codes of corporate governance. It is common knowledge that a company’s stakeholders and shareholders have different knowledge and interest in the company and the annual report is the agent’s main communication channel towards the principals. The Swedish code of corporate governance was implemented in July 2005 in an attempt to reduce the information gap between the managers of the company and the own-ers. The purpose of this thesis is to examine if and how the Swedish code of corporate govern-ance has affected the content in annual reports in Sweden. We will evaluate and explain why listed companies have changed the information provided in their annual reports from the year 2001 prior to the codes existence, during the code’s implementation in year 2005, and after the implementation in 2006. A deductive method created our research model, which was used as a tool to gather the empirical findings. Agency Theory, Institutional Theory and the Swedish code constitute the foundation for our evaluation of 65 companies’ annual reports from three individual years. Once our research model was created, an explorative and inductive method was used analyse and interpret the empirical findings. Our conclusion is that corporate governance information in annual reports has increased, and the implementation of the Swedish code of corporate governance has affected the in-formation provided to the shareholders. Between 2001 and 2005 a rapid growth in infor-mation can be view, while only minor improvement can be found between 2005 and 2006. The Swedish code has been successful in its implementation as stakeholders and share-holders have received more information from the annual reports. However, we are ques-tioning the Swedish code for its extensive dimensions. Some areas of the Swedish code are provided with sufficient guidelines, while others would bring with it improved information to the shareholders by more detailed instructions. Many of the investigated companies have had their corporate governance information reviewed by an external auditor in 2005 and it is unexpected to see that this has been excluded in 2006. The examined companies provide information regarding many of the Swedish code’s rules, but we found the information re-lated to internal control, managing director and attendance at the general meeting insuffi-cient.