Under senare år har verkställande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkställande direktörer får ta allt större ansvar för utvecklingen på börsen. Marknaden i sin tur värdesätter den verkställande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkställande direktören påverkar hur marknaden värdesätter honom/henne. Syfte: Utifrån teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar på successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen är genomförd. Studien kommer dessutom klargöra hur prestationen påverkas av en VD:s egenskaper. Teorier: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i strategic management samt den effektiva marknadshypotesen. Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att tillämpa två olika metoder, den ena är en eventstudie som används för att studera marknadens reaktioner då information angående successionen blir offentlig. Den andra är en regressionsanalys som söker samband mellan de oberoende och den beroende variabeln. Den beroende variabeln har i båda fallen varit företagens utveckling på börsen vilket bidrar till intressanta diskussioner. Resultat: Vi har observerat att mindre bolag i större utsträckning reagerar negativt på information angående VD-byten. Större bolag kan vi däremot inte uttala oss om då resultaten i tillräckligt hög grad inte varit signifikanta. Liknande resultat har dessutom kunnat observeras vid undersökning av hur företagen presterar efter en succession. Slutsatser: Studien har bevisat att små bolag påverkas mer av en succession än stora bolag. Detta har kunnat konstateras både genom eventstudien samt av regressionsanalysen.

Diskussionen kring andelen kvinnor i bolagsstyrelser har varit ett hett diskuterat ämne på senare tid. I Norgeinfördes ett kvoteringskrav som krävde att minst 40 procent av vardera kön var representerade hos de aktieägarvalda styrelseledamöterna. De norska aktiebolagen fick två år på sig att uppfylla kvoteringskravet och de bolag som inte lyckades uppfylla kravenskulle försättas i likvidation. Publicerade studier från bl.a. Norge, Danmark, Hong Kong, Sydkorea, Nederländerna och USA har mätt huruvida det finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelser och lönsamhet. Lönsamhetsmåtten samt resultaten har varierat bland studierna och det råder därmed ingen konsensus inom ämnet. Dessutom finns det ingen publicerad vetenskaplig studie som är gjord på den svenska marknaden. Denna studie avser att undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i bolagsstyrelser hos Large Cap bolagen på Stockholmsbörsen och lönsamhet, mätt i ROA. Urvalet består av 84 bolag och totalt 247 räkenskapsår under perioden 2015–2017. Med undersökningen önskar författarna att bidra med ökad kunskap gällande frågan om könsfördelning i styrelser och bidra till debatten om kvotering ur ett företagsekonomiskt synsätt. För att uppfylla syftet utfördes en OLS-regression, där inget signifikant samband kunde utläsasmellan den beroende variabeln ROA och den oberoende variabeln andel kvinnor, varpå hypotesen det finns ett samband mellan andelen kvinnor i styrelser och bolagets lönsamhet förkastades. Teorin kring critical mass testades genom upprättande av en dummyvariabel, men inget signifikant samband påvisades mellan critical mass och lönsamhetsmåttet ROA.

Sammanfattning   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, genom att tillämpa aktierekommendationer som investeringsstrategi. Studien ämnar även att undersöka vilken grad av marknadseffektivitet som råder på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.   Metod: Vi har inhämtat samtliga utfärdade rekommendationer för Stockholmsbörsens Large Cap-lista genom att använda databasen Refinitiv Eikon, rekommendationerna är inhämtade på månatlig basis och illustreras av den aggregerade, procentuella andelen för respektive typ av rekommendation. Den valda tidsperioden är 2015-01 till 2019-12. Tre portföljer har bildats som representerar köp, behåll och sälj. För att bedöma vilka aktier som platsar i de respektive portföljerna, så använder vi oss av en rekommendationsgrad (60%), detta för att en rekommendation ska kunna betraktas som entydig. Den totala avkastningen för respektive portfölj mäts därefter i relation till rådande riskfri ränta, vilket möjliggör att undersöka eventuell förekomst av riskjusterad överavkastning. Det statistiska programmet Stata har därefter använts för att bedöma huruvida avkastningen för respektive portfölj, såväl som ytterligare variabler som är inkluderade i värderingsmodellerna, är av statistisk signifikans. Värderingsmodellerna som tillämpas är Fama French Trefaktormodell och Capital Asset Pricing Model (CAPM).   Resultat: Studien kommer fram till att det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, detta genom att tillämpa säljportföljen. Signifikanta resultat (95%) uppvisades både vid tillämpning av Fama French Trefaktormodell och CAPM som värderingsmodell. Övriga portföljer uppvisade ej signifikanta resultat.   Slutsats: Slutsatsen från studien är att är möjligt att generera riskjusterad överavkastning genom att använda sig av aktierekommendationer som investeringsstrategi. Detta resultat är dock endast möjligt att uppnå genom att använda säljportföljen. Signifikant riskjusterad överavkastning kunde ej påvisas för köp- och behållportföljen, vilket indikerar att det inte finns något mervärde för en investerare att tillämpa dessa porföljer givet denna strategi. Resultatet från studien indikerar även att det råder en marknadseffektivitet av den medelstarka graden på den svenska aktiemarknaden. Dock gäller detta antagande ej för säljportföljen vars resultat strider mot den medelstarka graden av marknadseffektivitet.   Nyckelord: Aktierekommendationer, överavkastning, investeringsstrategi, portföljstrategi, effektiva marknadshypotesen, marknadseffektivitet, Fama French, CAPM, Large Cap

Tidigare har det varit frivilligt för företag att ge ut en hållbarhetsrapport, men från och med 2017 infördes ett lagkrav där hållbarhetsrapportering blev obligatorisk för företag som uppfyller storlekskriterier som berör antal anställda, nettoomsättning och balansomslutning. Tidigare forskning har etablerat ett samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning. Det som motiverat utförandet av denna studie är att undersöka om liknande samband finns på den svenska marknaden. Syftet med denna studien är att genom en kvantitativ metod undersöka bolag som är noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap och studera om det finns ett negativt samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och den underliggande tillgångens förväntade avkastning. Studien definierar kvalitet genom att summera befintliga mått (ESG Reporting Scope & GRI) och förväntad avkastning har estimerats genom CAPM. Studien finner inget statistiskt signifikant samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning, vilket går emot studiens hypotes och tidigare forskning.

Kapitalstrukturens effekt på lönsamheten är ett ämne som återkommande studeras i olika länder och branscher. Det har genomförts mycket forskning kring ämnet med varierande resultat. Även om det finns mycket forskning i ämnet finns det fortfarande olika åsikter om sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet. Forskning kring den svenska marknaden är dock begränsad. Samtidigt finns ett intresse av att undersöka huruvida det eventuella sambandet påverkades under Covid-19-pandemin. Studiens syfte är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap samt hur ett eventuellt samband ser ut och varför. Vidare syftar studien att analyser huruvida det möjliga sambandet förändras till följd av Covid-19-pandemin och dess ekonomiska konsekvenser. Studien har använt sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har författarna genomfört paneldataregressioner för tidsperioden 2015 till 2019 samt linjära multipla regressioner för år 2020. Resultatet visar att det existerade statistiskt signifikanta samband där både högre skuldandel och skuldsättningsgrad resulterade i lägre lönsamhet för Large Cap-bolag på OMXS innan Covid-19-pandemin (tidsperioden 2015 till 2019) men även under Covid-19-pandemin (tidsperiod 2020).

Undersökningens syfte är att redogöra för hur den svenska aktiemarknaden reagerarvid förändringar av reporäntan under hög- respektive lågkonjunktur. Undersökningen kommer även att granska hur olika företag baserat på företagens omsättning på Stockholmsbörsenreagerar på förändringar av reporäntan.De teorier som används i undersökningen är teori om reporäntan och den effektivamarknadshypotesen. Studien behandlar den kvantitativa metoden med deduktiva inslag. Studien tillämpar även MacKinlays eventstudie metod för finansiering och ekonomi. Undersökningens resultat består av två perioder med 14 observationer av reporäntan under högkonjunktur och 9 observationer under lågkonjunktur.Resultatet påvisade inget samband mellan en höjning av reporänta och sänkning i aktiekursen i enighet med teori. Däremot går resultatet i enighet med teori för en sänkning av reporäntanoch en uppgång i kursen. / The purpose with this study is to disclose how Swedish stock market reacts to changes in discount rate during different cycles of economy. This study will also examine how different industries react on discount rate changes made by the Swedish Central Bank. The theories used in this study are the efficient market hypothesis theory and theory about the federal funds rate. In this study we use a quantitative research method with a deductive strategy. This study also includes MacKinlays event study methodology for finance and economics. The study includes two different time intervals, where one period has 14 observations on fund rate changes during booms and 9 observations during recession. The results for booms didn’t show any correlation between a hike in discount rate and a decline in stock market. Where as in recession period, there was a correlation between a decrease in discount rate and hikes in stock market

Syfte: Syftet med studien är att se hur sänkningen av bolagsskatten har påverkat noterade bolag på Stockholmsbörsen användning av bokslutsdispositioner. Metod: Studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Syftet med studien uppnås genom det insamlade datamaterialet, från Retriever Business i form av difference-in-difference regressionen. Resultat och slutsats: Studien visar att bolagsskattesänkningen inte har påverkat bolagen att minska användandet av bokslutsdispositioner. Istället har bolagen ökat användandet av bokslutsdispositioner. / Purpose: The purpose of the study is to see how the reduction of corporate tax has affected the usage of tax allocation reserves by listed companies on the Stockholm Stock Exchange. Method: In the study, a quantitative method with a deductive approach has been used. The purpose of the study is achieved through the collected data from Retriever Business, in the form of the difference-in-difference regression. Result and conclusion: The study shows that a corporate tax reduction has not caused companies to reduce their usage of tax allocation reserves. Instead, companies have increased their usage of tax allocation reserves.

<p><strong>Problemformulering </strong>Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden?</p><p><strong>Syfte </strong>Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat?</p><p><strong>Metod </strong>För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år.</p><p><strong>Teoretisk referensram </strong>De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen.</p><p><strong>Slutsats </strong>Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar.</p> / <p><strong>Problem </strong>Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way.</p><p><strong>Purpose </strong>To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time?</p><p><strong>Method </strong>To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet.</p><p><strong>Theoretical frame of reference </strong>We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions.</p><p><strong>Conclusion </strong>Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.</p>

Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden? Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat? Metod För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år. Teoretisk referensram De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen. Slutsats Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar. / Problem Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way. Purpose To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time? Method To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet. Theoretical frame of reference We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions. Conclusion Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.

Master Thesis G3 in Business Administration, Business School at Linnaeus University, Management Control, 4FE90E, Spring 2012 Authors: Mohammad Akhbari och Eric Wennberg Tutor: Jan Alpenberg Title: Target Costing in Large Cap Background and problem formulation: Since the 1980s, the product of the company has become increasingly important, because of increased competition and rapid technological development. To succeed in the Product development, “Target Costing” can be used as an important financial tool to calculate costs based on an established price and profit margin. Research shows that the method widely has been applied in Japan, but studies of the method’s prevalence in Sweden, however, are quite limited. Objectives: The purpose of this paper is to describe and analyze the Swedish companies applying “Target Costing” in their product development process. Furthermore, the study aims to analyze respondents’ dysfunctional, performance related, successfulness and dynamic experiences of the method. Finally, the intention is to interpret the correlation between the use and experiences of the method in relation to the corporate influential factors. The essay is limited to the companies listed on the “Large Cap” on the Stockholm Stock Exchange and engaged in activities related to product development. Theory: We have studied a variety of literature and articles that treat the Target Costing in its entirety within the product development processes. In our theoretical references one can find Ansari et al, Cooper, Robinson and several other researcher describing the implementation and performance factors of Target Costing. Method: The study is based on a quantitative survey carried out to 40 companies. The empirical data have been analyzed by theoretical studies and research in this area. Study findings and conclusions are finally discussed based on the thesis of reference. Conclusion: Target Costing is used by 22 of 32 companies on Large Cap, which amounts to 69 percent. The use is influenced by the factors; industrial type, sales orientation, profit margin, revenue and staff numbers. Correlations have also been established between their experiences and the factors mentioned above, where the sales approach excels. / Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, 4FE90E, VT 2012 Författare: Mohammad Akhbari och Eric Wennberg Handledare: Jan Alpenberg Titel: Target Costing i Large Cap Bakgrund: Sedan 1980-talet har produktutveckling i företag blivit allt viktigare på grund av ökad internationell konkurrens samt en snabbare teknisk utveckling. För att lyckas i produktionsutvecklingen framställs ”Target Costing” som ett viktigt ekonomistyrningsmedel för att kalkylera kostnader utifrån ett fastslaget pris och vinstmarginal. Forskning visar på att metoden i stor utsträckning tillämpas i Japan, där studier kring metodens förekomst i Sverige däremot är tämligen begränsat. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera tillämpning av ”Target Costing” i produktutvecklingsprocess hos svenska börsbolag. Vidare syftar studien till att analysera respondenternas dysfunktionella, prestationsmässiga, framgångsmässiga och dynamiska erfarenheter kring metoden. Slutligen är avsikten att tolka samband mellan företagens användning och erfarenheter kring metoden gentemot företagens påverkande faktorer. Uppsatsen är begränsad till att omfatta börsbolag noterade vid ”Large Cap” på stockholmsbörsen och som bedriver verksamhet som innefattar produktutveckling. Referensram: Vi har studerat en mängd litteratur och artiklar som behandlar “Target Costing” i sin helhet inom produktutvecklingsprocessen. I våra teoretiska referenser återfinns bland annat Ansari et al, Cooper, Robinson, och flera andra forskare som beskriver implementering och prestationsfaktorer av ”Target Costing”. Metod: Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 40 företag. Det empiriska materialet har analyserats efter teoretiska studier samt tidigare forskning på området. Studiens resultat och slutsatser har avslutningsvis diskuterats utifrån uppsatsens referensram. Slutsatser: Förekomst av ”Target Costing” i bolag på ”Large Cap”, uppgår till 69 procent. Användningen påverkas av följande faktorer: industrityp, försäljningsinriktning, vinstmarginal, omsättning och antalet anställda. Samband har även påvisats mellan företagens erfarenheter och ovanstående faktorer, där försäljningsinriktning utmärker sig.