In writing the history of the modernising of Sweden in the middle of the 19th century, the liberal editor and publisher Lars Johan Hierta has gotten a prominent role. His newspaper Aftonbladet founded in 1830 has become a symbol for the new classical liberal free press. One aspect of Hierta as a political figure that has been largely overlooked within previous research is that he was also a member of parliament in Riddarhuset, the state of the nobility in Sweden. Aftonbladet has within previous research also been described as a central institution in, what Habermas has described as, the new public sphere in Sweden. Riddarhuset can also be described as a part of the old representative culture that according to Habermas preceded the new public sphere.  This study aims to analyse how Hierta adjusted his advocation for social and economic freedom after Aftonbladet and Riddarhuset as contexts. In doing so the study also seeks to describe the state the new public sphere and the old representative culture in Sweden in the 1830s, a topic that has been frequently debated in previous historical research. The study finds that Hierta had to adjust to the aristocratic conception of virtue in Riddarhuset, while he described the nobility as the main villain of society when writing in Aftonbladet. The study also finds that the representative culture and the new public sphere were historical contexts that existed side by side in the 1830s. But actors like Hierta moved between the two spheres, and brought ideas and concepts from the new public sphere into Riddarhuset which can be seen as the beginning of the crumbling of the old representative culture.

Med utgångspunkt i sin kandidatutställning behandlar Elsa Essinger i den här essän tankar kring rörelse i det urbana stadsrummet, abstrahering av grafisk kommunikation i det offentliga, konstnärlig remixing av befintligt material och ett queert förhållningssätt till objekt. Med referenser och inspiration hämtat från Nicolas Bourriauds essä Postproduction, Lars Arrhenius verk The Street och Sara Ahmeds föreläsning Queer Use utforskar Essinger teman och tankeställningar som ligger till grun för hennes konstnärliga arbete.

In my essay, I illuminate evil from the perspective of whether we can explain evil deeds through the perpetrator's narrative. As an object for my study, I have chosen a popular culture perspective - the character The Joker - which has been portrayed several times. The purpose of the essay is to study if we understand and can come to terms with evil deeds if we also know the perpetrator's narrative. The starting point for this reasoning is the question of whether evil deeds can always be defined as evil? I have limited my thesis to be based on theories based on traditional and historical research in the field of evil. The material I have used for my analysis is limited to the shape of The Joker in the script of the films The Dark Knight and The Joker. Methodologically, the essay is based on textual idea analysis - around evil and myths.  Out of the scripts of The Joker and The Dark Knight I have developed a hypothesis which I finally discuss the reasonableness and test logically. Theoretically, I have based my study on Lars Svendsen's analysis of evil, John Martin Fischer's analysis of the meaning of the narrative and Claudia Card's discussion of grey areas. Based on these, I have analysed, discussed and argued to test my hypothesis and answer the question of the essay: Is The Joker's narrative an explanation for his evil deeds? The study's method and analysis have generated a result that shows that this is not the case. The Joker has made his own free choices that have made him who he is and what he does. His narrative is not an explanation for his demonic evil deeds.

Studien har syftat till att undersöka huruvida Karin Smirnoffs bok Vi forupp med mor från 2019 kan användas i gymnasieundervisningen som exempel på en bok somillustrerar en laestadiansk rörelse i dagens Sverige. Detta har gjorts genom en litteraturstudie,där företeelser i Vi for upp med mor har jämförts med liknande händelser berättat av Maj-LisPalo i hennes bok Sommarsvalor och vintermesar – en bok om att leva i den laestadianskaväckelserörelsen idag från år 2000. Avslutningsvis har det skrivits en diskussion om på vilketsätt boken kan användas i religionsundervisningen på gymnasiet, och vilken eventuellproblematik den kan medföra utifrån Johan Wickströms teori om didaktisk textkompetens ireligionsundervisningen. Studien visar att det finns många likheter mellan Gemenskapen iSmirnoffs bok och den laestadianska rörelsen, men att de skiljs åt i det att Gemenskapenframstår som strängare i flera avseenden. I diskussionen framgår det att det användningen avboken i undervisningen inte bör vara problematisk så länge läraren – tillsammans med eleverna– arbetar medvetet och kritiskt med innehållet.

Freedom of expression is vital to our ability to convey opinions, beliefs, and to meaningfully participate in democracy. Although the laws on freedom of expression have restrictions, it is often difficult to pinpoint exactly what is allowed or not. The aim of this study is to analyze cultural journalistic texts that deal with the Lars Vilks Muhammad drawings controversy in order to gain a greater understanding of the possibilities, problems and limitations of freedom of expression. An argumentation analysis is applied based on the arguments John Durham Peters addresses in Courting the Abyss to see what arguments and positions can be identified and to see what issues the debate concentrates on. Some of the writers agree all opinions, no matter how grotesque they are, must be discussed while some take ethical and moral positions into account. Freedom of speech is a rational principle and the only way to preserve and promote rationality is to strive for virtue. The fear of censorship as a consequence suffocates the artistic expression and the public sphere poorer. The writers criticize institutes and the general public for not standing up for the principle and in some cases, criticize each other for hypocrisy and double standards.

Studien innefattar hur Aftonbladet och Expressen har framställt två kända kriminella svenska män, Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt, i sina artiklar. I studien undersöks mediebilden av Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt, har de blivit framställda som brottslingar och som kändisar? Artiklar om Clark Olofsson är hämtade från år 1972, 1979, 2008 samt 2009. Artiklarna om Lars-Inge Svartenbrandt är hämtade från 1979, 1995,1996 samt från 2016. Studien genomförs genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys för att kunna undersöka ett stort antal artiklar och även djupdyka i några utvalda texter. Studien analyserar artiklar från tre historiska nedslag för varje individ, vilket skapar ett bredare perspektiv om hur Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt har framställts i kvällstidningarna. Årtalen som granskas är valda utefter vilka år som media rapporterat mest om Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt. Materialet är hämtat från Kungliga Biblioteket i Stockholm. Studien innefattar gestaltningsteorin som grundteori, dagordningsteorin, nyhetsvärderingsteorin och the thrill. Tillsammans skapar teorierna en helhetsbild av relationen mellan media och brott. Studiens resultat visar att framställningen av Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt skiljer sig åt beroende på vilket årtal som granskas. I kvällspressen har en omfattande del av all rapportering handlat om Lars-Inge Svartenbrandts och Clark Olofssons kriminella handlingar, men många artiklar är även vinklade åt deras privatliv. Kvällstidningarnas intresse för Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt är synligt genom de årtal som har granskats. Resultatet pekar på att även om de oftast framställs som brottslingar i artiklarna så leder den massiva rapporteringen om Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt till att de får en kändisstatus.

The purpose of this thesis is to investigate the knowledge circulation surrounding the Linnean student Lars Montin’s journey to Northern Sweden in 1749. More specifically, the intention is to examine how agents contributed to the knowledge circulation and to map the movements of the living and dried plants and seeds Montin brought with him to Uppsala. The thesis concludes that local households and agents were vital to Montin’s journey and the gathering of knowledge and specimens. However, some agents created a break in the knowledge circulation, which manifested itself through countersigns like silence, doubt and refusal. When it comes to the specimens of plants Montin collected during his journey, several of them were found in nodes of knowledge after Montin’s return, such as the Botanic Garden in Uppsala and Montin’s herbarium. Their accumulation likely contributed to Montin’s later career as a Natural Historian. All in all, Montin’s journey brought to light how local knowledge and flora can be transformed when introduced into nodes in a scientific, geographical landscape.

Studien presenterar hur musik i förskolans läroplan, Lpfö 18 (Skolverket 2018), kan förstås som innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp där olika vetenskapliga och filosofiska definitioner av musik inkluderats. Tidigare forskning har visat att musik i förskolan både förstås och förverkligas på olika sätt. Flertalet faktorer tycks inverka, såsom förhållningssätt till musik, egen ämneskompetens och intresse. Vidare beskrivs musik främst som ett arbetssätt, varför musik ses som angeläget att lyfta fram som eget innehåll i förskolan. Dessutom framförs kritik över det utrymme som musik ges i förskolans styrdokument. Samtidigt talas om musik som varje barns rättighet. Musik förväntas ävenledes utgöra innehåll och arbetssätt i förskolan. Termen musik saknar i sin tur en entydig vetenskaplig definition. Således kan musik förstås på olika sätt beroende på individens erfarenheter eller kunskap om begreppet musik.  Genom att granska Lpfö 18 (Skolverket 2018) är syftet med denna studie att erhålla kunskap om hur skrivningar om musik kan förstås som både innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp. Med ett vidgat musikbegrepp inkluderas vetenskapliga och filosofiska definitioner av termen musik. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: ▪ Hur kan musik som innehåll förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur kan musik som arbetssätt förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur påverkar sammanhanget i texten förståelsen för musik som innehåll och arbetssätt i dokumentet? Dokumentet som utgör underlaget för studien (Läroplanen för förskolan: Lpfö 18. Skolverket 2018) har granskats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, samt analyserats i enlighet med Textas-Data Methods for Comparative Policy Analysis (Gilardi & Wüest 2018, s. 1). Vidare har Lars Lindströms förklaringsmodell applicerats för att tolka resultatet. Resultatet visar att det vidgade musikbegreppet möjliggör för fler skrivningar att förstås som musik utöver de mer explicita formuleringarna i Lpfö 18 då sammanhanget i texten i övrigt vägts in. Således kan musik förstås som innehåll och arbetssätt i förskolan, dels genom skrivningens explicita formulering, dels genom ett vidgat musikbegrepp samt Lindströms förklaringsmodell.

Agriculture is the mainstay of the economy in Malawi and accounts for 40% of the Gross Domestic Product (GDP) and 90% of the export revenues. Corn (maize) is the major cereal crop grown as staple food under rainfed conditions, covers over 92% of the total agricultural area, and contributes 54% of the caloric intake. Corn production is the principle occupation and major source of income for over 85% of the total population in Malawi. Issues of hunger and food insecurity for the entire nation are associated with corn scarcity and low production. Global warming is expected to cause climate change in Malawi, including changes in temperature and precipitation amounts and patterns. These climate changes are expected to affect corn production in Malawi. This study evaluates the impacts of climate change on rainfed corn production in Malawi. Lilongwe District, with about 1,045 square miles of agriculture area, has been selected as a representative area. First, outputs of 15 General Circulation Models (GCMs) under different emission scenarios are statistically downscaled. For this purpose, a weather generator (LARSWG) is calibrated and validated for the study area and daily precipitation as well as minimum and maximum temperature are projected for 15 GCMs for three time horizons of 2020s, 2050s and 2090s. Probability assessment of bounded range with known distributions is used to deal with the uncertainties of GCMs’ outputs. These GCMs outputs are weighted by considering the ability of each model to simulate historical records. AquaCrop, a new model developed by FAO that simulates the crop yield response to water deficit conditions, is employed to assess potential rainfed corn production in the study area with and without climate change. Study results indicate an average temperature increase of 0.52 to 0.94oC, 1.26 to 2.20oC and 1.78 to 3.58oC in the nearterm (2020s), mid-term (2050s) and long-term (2090s) future, respectively. The expected changes in precipitation during these periods are -17 to 11%, -26 to 0%, and -29 to -3%. Corn iii yields are expected to change by -8.11 to 0.53%, -7.25 to -14.33%, and -13.19 to -31.86%, during the same time periods. The study concludes with suggestion of some adaptation strategies that the Government of Malawi could consider to improve national food security under climate change.

Lars Levi Laestadius (1800-1861) was active as a priest in the Swedish church in the northernmost parts of Sweden. After experiencing a transformative and life-changing spiritual breakthrough, which he himself has later called his rebirth and the moment when he received a living faith, he came to gather large audiences and give rise to a revival movement, which still bears his name today. Although Laestadius was active as a priest, he sharply criticized many conditions in the contemporary church. The purpose of this essay has been to investigate whether, and if so how, this criticism as presented in his sermons and writings can be linked to his Bible use, i.e. his reading and interpretation of the Bible and the authority he gives the Bible. For my study, I have closely read a large number of his extant sermons and published writings. The study also briefly summarises the central elements of Laestadius' theology, as well as what he perceives to be the Church's main mission. The study shows how his criticism is based on his use of the Bible and also how, through a far-reaching allegorical interpretation of the Bible, he uses different texts from both the Old and the New Testaments in his argumentation.