Den här uppsatsen studerar hur lärandet av att hålla svåra samtal sker hos professionella, samt hur detta kan förstås relatera till formandet av en yrkesidentitet. Kunskap i ämnet har genererats genom analys av berättelser från personal på ungdomsmottagningen, baserat på deras erfarenheter av att hålla samtal om våld med unga människor. Berättelserna synliggör viktiga lärdomar från och utmaningar med att hålla dessa samtal, samt även olika identitetsaspekter kopplade till dessa erfarenheter. Det erfarenhetsbaserade lärandet har i tidigare forskning haft sitt främsta fokus på utbildning medan denna uppsats fokuserar på arbetsplatsens mer informella lärandesituationer. Tidigare forskning har studerat professionellas upplevelser av svåra samtal men inte i lika hög grad fokuserat på lärandesituationen. På liknande vis har identiteter studerats utifrån professionellas egna åsikter snarare än deras berättelser om levd erfarenhet. Denna studie använder konceptet “learning by doing” som en teoretisk ingång och kombinerar det med en livsberättelseansats som fokuserar på hur lärande, meningsskapande och identiteter framkommer i människors berättelser. Analysen har baserats på kortare utdrag ur de professionellas berättelser om deras första, senaste och svåraste samtal om våld med en ungdom. Resultaten visar att de professionella ger uttryck för att deras erfarenheter har genererat fördjupade kunskaper i aktivt lyssnande, samt nya sätt att hantera de ungas upplevelser och sina egna känslor. I denna lärandeprocess har de lärt sig genom att söka hjälp av mer erfarna kollegor, samt av arbetsplatsens påtryckningar. I de professionellas berättelser framkommer även viktiga identitetskomponenter som att vara bekräftande, igenkännande, inlyssnande och icke-dömande. Deras yrkesidentiteter framträder för det mesta som stabila men det framkommer även motstridiga identitetsanspråk i berättelserna.

Syftet med studien var att undersöka lärares användning av platsbaserat lärande i undervisning inom SO-ämnet i skolans tidiga år (F-3). Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, för att besvara våra frågeställningar. Med utgångspunkt i våra frågeställningar har vi undersökt lärares syn på platsbaserat lärande, men även hur platsbaserat lärande genomförs. Fyra lärare som arbetar i årskurserna 1–3 på två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna ser fördelar med platsbaserat lärande. De menar att kombination mellan undervisning inomhus och undervisning utomhus gynnar fler elever. De menar även att eleverna får möjlighet att använda sig av sina sinnen, fantasi och praktisk inlärning. Resultatet visar även att lärare vill driva undervisning utomhus i olika utsträckning. Detta beror på bland annat kompetensen, närområde, ramfaktorer, väder och administrativt arbete.

<p>Syftet med denna studie är att knyta an till Högskolan i Gävles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering på en arbetsplats samt kartlägga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjälp av datorprogrammet Complador. Någon tidigare forskning har inte funnits inom detta område, vilket gjorde att ett intresse väcktes hos författarna. Studien bygger på litteraturstudier samt intervjuer. För att få svar på visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartläggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar på att visualisering har en stor betydelse både för pedagogerna själva samt deras dagliga arbete, både som kollega och klasslärare. Kartläggningen fick pedagogen att se och reflektera över dennes uppfattningar vilket gjorde att denne ställde sig positiv till Complador.</p>

<p>The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village.</p><p>Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study.</p><p>For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it’s there the knowledge is created in relation to the experience.</p><p>Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att synliggöra Botkyrka kommuns syften och mål med den i kommunen belägna, järnåldersbyn. Samt att väga dessa gentemot den faktiska verksamheten.</p><p>På grund av saknandet av officiellt formulerade syften och mål, baseras studien på intervjuer, observationer och analyser av utvärderingar, samt en parallellt pågående litteratur studie.</p><p>För de besökande har byn idag en introduktionsdag, men ingen uppföljning. Pedagogiskt är uppföljningen den viktigaste delen i en upplevelse pedagogisk verksamhet. Efter som det är där kunskap skapas i relation till upplevelsen.</p><p>Avsikten i denna järnåldersby är att genom metoden learning by doing, skall barnen nå en upplevelse och inlevelse som skall generera kunskap. Men i detta fall, så har fokusen landat på görandet, och reflektionen uteblir. Detta sorts lärande, baserat på situationen snarare än på reflektionen, kallas Situerat lärande.</p>

Syftet med denna studie är att knyta an till Högskolan i Gävles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering på en arbetsplats samt kartlägga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjälp av datorprogrammet Complador. Någon tidigare forskning har inte funnits inom detta område, vilket gjorde att ett intresse väcktes hos författarna. Studien bygger på litteraturstudier samt intervjuer. För att få svar på visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartläggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar på att visualisering har en stor betydelse både för pedagogerna själva samt deras dagliga arbete, både som kollega och klasslärare. Kartläggningen fick pedagogen att se och reflektera över dennes uppfattningar vilket gjorde att denne ställde sig positiv till Complador.

The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village. Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study. For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it’s there the knowledge is created in relation to the experience. Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning. / Syftet med uppsatsen är att synliggöra Botkyrka kommuns syften och mål med den i kommunen belägna, järnåldersbyn. Samt att väga dessa gentemot den faktiska verksamheten. På grund av saknandet av officiellt formulerade syften och mål, baseras studien på intervjuer, observationer och analyser av utvärderingar, samt en parallellt pågående litteratur studie. För de besökande har byn idag en introduktionsdag, men ingen uppföljning. Pedagogiskt är uppföljningen den viktigaste delen i en upplevelse pedagogisk verksamhet. Efter som det är där kunskap skapas i relation till upplevelsen. Avsikten i denna järnåldersby är att genom metoden learning by doing, skall barnen nå en upplevelse och inlevelse som skall generera kunskap. Men i detta fall, så har fokusen landat på görandet, och reflektionen uteblir. Detta sorts lärande, baserat på situationen snarare än på reflektionen, kallas Situerat lärande.

En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen. / Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka förhållningssätt verksamma lärare har till svenskundervisning som genomförs med estetiska och multimodala lärprocesser inom årskurs 1 – 3. För att ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie utförts, där åtta verksamma lärare deltagit som är aktiva inom skolans verksamhet, årskurs 1–3 och undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna utfördes via Zoom på grund av den rådande pandemin. Resultatet av intervjuerna visade en medvetenhet kring estetiska och multimodala lärprocesser hos lärarna. Dock efterlystes tydligare riktlinjer i styrdokumenten kring estetiska och multimodala lärprocesser inom ämnet svenska samt djupare utbildning kring estetiska och multimodala aspekter och lärprocesser inom svenskämnet i grundärarutbildningen. Dessutom visade det sig utifrån intervjuerna att det krävs vissa resurser, fantasi och kunskap för att lärarna ska kunna implementera estetiska och multimodala lärprocesser i sin undervisning. Slutligen ges också exempel på hur lärarna arbetar estetiskt och multimodalt samt förslag på hur framtida forskning kan bedrivas. / The main purpose of this particular study was to examine what attitudes teachers have towards teaching Swedish using both aesthetical and multimodal methods. To formulate a conclusion a qualitative interview was conducted. Eight teachers were selected and chose to participate. All of the teachers are active in their school ́s activities and teach Swedish in grades 1–3. These interviews were conducted via Zoom due to the current prevailing pandemic. The result of these conducted interviews shows that the teachers have knowledge about both aesthetic and multimodal learning processes. However, based on the gathered information, it also reveals a need to for clearer guidelines outlined in the governing documents regarding both aesthetic and multimodal learning practices. In addition, the interview process showed that certain resources, imagination and a knowledge base are required for these teachers in order to implement both aesthetic and multimodal methods in their teaching practices. Several examples are given of how the teachers employ both aesthetically and multimodal methods. Finally, the study presents ideas for future research in this field.

Under år 2022 uppmärksammades och diskuterades socionomutbildningens utformning, både i debattartiklar och av undervisande lektorer på socionomprogrammen. Inom socionomprogrammen diskuterades det även bland elever om hur pass förberedda de kände sig inför det kommande yrkeslivet som socionom. Många studenter tycktes förespråka praktiska moment under sin utbildning. Med anledning av studenternas syn på praktiska förberedelser används i studien det teoretiska ramverket Learning by Doing utifrån dess lämplighet att tillämpa praktisk kunskap för att stärka inlärning hos individen. Denna bakgrund ligger till grund för studiens syfte, att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur pass förberedda socionomstudenter under termin sex upper sig vara inför sitt framtida yrkesliv. Utifrån ambitionen att kvantifiera studenternas känslor och bereda tillgång till en större mängd data användes webbenkät som datainsamlingsmetod. Totalt valde sex universitet att medverka, vilket resulterade i totalt 103 respondenter, vilket har bidragit till studiens resultat. Studiens resultat visade på intressanta fynd. För det första fanns ingen association mellan tidigare erfarenhet och respondenternas känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet. För det andra fanns det en association, likt det teoretiska ramverket och tidigare forskning, mellan studenternas verksamhetsförlagda utbildning och deras förberedelse för det kommande yrkeslivet. För det tredje testades även respondenternas association mellan erhållen kunskap inom myndighetsutövning och professionella samtal, vilket resulterade i att det fanns en association mellan respondenternas kunskap och känslan av förberedelse. Slutligen visade studiens tester rimligtvis på att desto mer kunskap studenterna uppgav sig fått från utbildningen, desto mer förberedda kände de sig. Sammantaget och utifrån studiens resultat föreslås ytterligare praktiska moment inom utbildningen för att stärka socionomstudenters känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet.

No description available.