No description available.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att synliggöra hur verksamma pedagoger uppfattar ‘Rough and Tumble play’ (R&amp;T-lek) och hur de anser att denna uppfattning påverkar barns fria lek i förskolan. Vi har genom sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare i två olika kommuner haft fokus på hur pedagoger uppfattar fri lek och när de anser att de styr och avbryter barns fria lek samt hur pedagoger uppfattar R&amp;T-lek och om de anser att denna uppfattning påverkar barnens fria lek.Vi har delat upp vårt resultat i två teman som baseras på våra frågeställningar: Pedagogers syn på barns fria lek och pedagogers syn på R&amp;T- lek. Med hjälp av tematisk analys (Bryman, 2011) har vi sedan kodat vårt material och på detta sätt identifierat underteman till våra två huvudteman. I vår studie används begreppet bearbetning utifrån Sigmund Freuds syn på lek som bearbetning och Gregory Batesons metakommunikativa teori som analysverktyg. Det senare är en teori som anammats av Birgitta Knutsdotter Olofsson och som hon benämner som “leksignaler”. Dessa utgångspunkter har hjälpt oss att förstå och tolka vårt insamlade material och syns genomgående i vårt resultat och efterföljande diskussion. I vår sammanställning av resultatet presenteras våra tolkningar av det som sagts i intervjuerna tillsammans med citat från pedagogerna som går att koppla till vårt syfte och våra frågeställningar. Vår slutsats, grundad på vår analys och våra tolkningar av det insamlade materialet, är att pedagoger har relativt liknande syn på fri lek, vilka faktorer som styr och vad som är tillåtet i den fria leken. När det kommer till R&amp;T-lek råder det en gemensam uppfattning där pedagoger upplever en tydlig ambivalens när de belyser fördelar med denna typ av lek samtidigt som de uttrycker att den är svår att hantera och därför tillåts i liten utsträckning. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

My essay is describing a dilemma of my own experience, of how you as a teacher should relate to the children´s free play at preschool and how you as a teacher relate to children´s invitations to play. The dilemma consists of whether preschool teachers should be participants in the children´s free play or merely be present at the side of the play and also what impact the teacher´s authority has in children´s free play. In the essay, I explore the concept of "free play". The purpose of my essay is to highlight the different perspectives of free play and the teacher´s participation. I do that by reflecting in terms of the scientific essay. The questions I have formulated based on my dilemma is: - Do I , as a teacher, have something to contribute with in children´s free play? - Am I, as a teacher, an authority that interferes with children´s free play and makes them adapt to my rules or can I instead serve as a support and inspiration in the free play without the play taking place on my terms? - What is actually free play?

Teachers`availability for play   Preschool teachers' involvement in their children's free play. Syftet med undersökningen är inriktad på att få en ökad kunskap om hur delaktiga förskollärarna är i barnens fria lek. Undersökningen belyser hur förskollärarna värderar den fria leken som verktyg för delaktighet och inkludering. Förskollärarnas förståelse för att använda den fria leken i värdegrundsarbetet är framträdande genom deras förmåga att inta ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Undersökningen bygger på det sociokulturella perspektivet som har sitt ursprung ur Vygotskijs tankegångar om att man lär genom sociala interaktioner i sociala sammanhang. Undersökningen använder sig av en fenomenografisk ansats med en kvalitativ metod. Den består av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor till verksamma förskollärare i förskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att medvetenheten för att använda sig av den fria leken som metod varierar. Lek och lärande hör starkt ihop. Förhållningssätt och brist på resurser minimerar mängden lärartillfällen för barnen. Exkluderade förskollärare i leken påverkar barnens möjligheter för delaktighet och inkludering.

<p>Det här examensarbetet handlar om vad två pedagoger på respektive förskola har för syn på barns lek i deras verksamhet; vad dessa två pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek är, samt hur deltagande pedagogen själv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat område som behandlas i examensarbetet är om respektive förskollärare anser att miljön på förskolan kan påverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer använts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad två förskollärare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstämmer med praktiken.</p><p>Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. Därför blev valet att behandla just den frågan i mitt examensarbete. En intressant jämförelse är att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna själva ser på lek, och då har även en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det påverkar deras uppfattning om lekens betydelse. Det är en egen tolkning som gjorts under granskning av resultat.</p><p>Vad som kommer fram ur denna undersökning är att det finns olika sätt att uppfatta lek och hur man som pedagog kan agera och delta i lek. Lek är viktig för dessa pedagoger och den ska till stor del finnas i verksamheten eftersom den främjar barns utveckling ur flera perspektiv. Lek och fri lek skiljer sig åt på så sätt att i den fria leken får barnen själva bestämma över leken enligt en av de intervjuade. På dessa förskolor som ingår i undersökningen valde dessa pedagoger att inte delta i barnens lek, då de vill att barnen ska lära sig leka utan vuxna, såvida inte konflikter uppstår och barnen behöver en vuxens vägledning. Även då ville personalen att barnen till stor del skulle kunna reda ut situationen till stor del själv eftersom det främjar den personliga identitetsutvecklingen hos barnen. Barn ska kunna leka själva utan en vuxen närvarande i leken; en av pedagogerna ansåg att barnen skulle vara varandras kamrater och inte de vuxna. Miljön har enligt de intervjuade stor effekt på barnens lek och hur leken kan påverkas genom den. Barnen ska kunna tillgodose sin egen lek på så sätt att materialen ska vara tillängliga för barnen, såsom leksaker, skapandematerial osv.</p><p>På dessa två förskolor överensstämde resultatet från undersökningen på flera områden, intervjupersonerna hade ungefär liknande värderingar om hur viktig leken var och även vad de hade för uppfattningar om den. Av intervju samt observation upplevdes det att de intervjuade i huvudsak ”lever som de lär”. De agerade till största delen i praktiken som de uppgav i intervjun.</p><p><strong> </strong></p>

Det här examensarbetet handlar om vad två pedagoger på respektive förskola har för syn på barns lek i deras verksamhet; vad dessa två pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek är, samt hur deltagande pedagogen själv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat område som behandlas i examensarbetet är om respektive förskollärare anser att miljön på förskolan kan påverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer använts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad två förskollärare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstämmer med praktiken. Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. Därför blev valet att behandla just den frågan i mitt examensarbete. En intressant jämförelse är att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna själva ser på lek, och då har även en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det påverkar deras uppfattning om lekens betydelse. Det är en egen tolkning som gjorts under granskning av resultat. Vad som kommer fram ur denna undersökning är att det finns olika sätt att uppfatta lek och hur man som pedagog kan agera och delta i lek. Lek är viktig för dessa pedagoger och den ska till stor del finnas i verksamheten eftersom den främjar barns utveckling ur flera perspektiv. Lek och fri lek skiljer sig åt på så sätt att i den fria leken får barnen själva bestämma över leken enligt en av de intervjuade. På dessa förskolor som ingår i undersökningen valde dessa pedagoger att inte delta i barnens lek, då de vill att barnen ska lära sig leka utan vuxna, såvida inte konflikter uppstår och barnen behöver en vuxens vägledning. Även då ville personalen att barnen till stor del skulle kunna reda ut situationen till stor del själv eftersom det främjar den personliga identitetsutvecklingen hos barnen. Barn ska kunna leka själva utan en vuxen närvarande i leken; en av pedagogerna ansåg att barnen skulle vara varandras kamrater och inte de vuxna. Miljön har enligt de intervjuade stor effekt på barnens lek och hur leken kan påverkas genom den. Barnen ska kunna tillgodose sin egen lek på så sätt att materialen ska vara tillängliga för barnen, såsom leksaker, skapandematerial osv. På dessa två förskolor överensstämde resultatet från undersökningen på flera områden, intervjupersonerna hade ungefär liknande värderingar om hur viktig leken var och även vad de hade för uppfattningar om den. Av intervju samt observation upplevdes det att de intervjuade i huvudsak ”lever som de lär”. De agerade till största delen i praktiken som de uppgav i intervjun.

Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande som finns i den fria leken för treåringar på förskolan. Studien vill också synliggöra pedagogens roll för att öka barnens möjligheter till lärande genom den fria leken. Metoden för studien har varit att samla in empiri genom videoobservationer. De deltagande barnen observerades i den fria leken och därefter kategoriserades och analyserades datamaterialet. Det insamlade materialet analyserades i förhållande till såväl ett psykologiskt, biologiskt perspektiv på lek som ett socialt, kulturellt perspektiv. Resultatet visade att barn ägnar stor del av tiden på förskolan åt lek och i flera lekar kan man urskilja att möjligheter till lärande ges. Studien visar också att pedagogen har en viktig roll för att utmana och utveckla barnens lek och därigenom också öka möjligheterna för lärande. När barnen leker på egen hand är det tydligt att vissa barn snabbt tappar intresset för aktiviteten och att leken mer kännetecknas av ett tidsfördriv än ett lärande.

The study which has been made is a qualitative observational study where play forms and participation of adults were observed in two preschools. The word play is defined in the study with an “as-if” –nature based on Knutsdotters definition which differs play and activities from each other. The observed play form has been analyzed according to the concept of imitation and imagination play. To get a complete base of the study a few children on some occasions drew what they played or would like to play. Through photographs of these drawings and how the children described and explained what they drew a connection could be made with the children’s play forms. The children take in what adults and other children do and use it in their play forms, which this study clearly shows. Through the social cultural perspective that has been used in this study we can see that learning often occurs through interaction with communication. That children who interact with adults through communication learns how the surrounding world functions, how thinking patterns and actions works. It would appear, however, to be a series of complex problems around the adults’ participation in play. In one of the preschools the adults’ were playing with the children but in the second preschool the adults ‘were too busy with activities so the children would play on their own without adult interruption between them. Through this study it has also been revealed that there are different kinds of distractions that interferes with children’s play and that there generally is a lack of respect for children’s play, an example of this is the continued interference from the preschools staff. Examples of interferences that interrupt children’s play at the preschools are diaper changes, gatherings, lunch, snack breaks and other daily activities and routines.

Vi har undersökt pedagogernas syn på den fria leken betydelse i förskolan den förekommer både i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att den fria leken är viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser även att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken. Vi har kommit fram till att leken är mycket viktig för barnets utveckling och att förskolan är pedagogiskt upplagd för barnen och deras lek.

<p>Vi har undersökt pedagogernas syn på den fria leken betydelse i förskolan den förekommer både i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att den fria leken är viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser även att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken. Vi har kommit fram till att leken är mycket viktig för barnets utveckling och att förskolan är pedagogiskt upplagd för barnen och deras lek.</p>