Mental återhämtning är en viktig del i livet för att må bra och orka med vardagensutmaningar. Lika stor betydelse har mental återhämtning för en elitidrottare, trotts detta är det vanligare att prata om fysisk återhämtning till skillnad från mental återhämtning inom idrottsvärlden. I den här undersökningen är syftet att studera den mentala återhämtningens betydelse för elitidrottare och därför har följande frågeställningar använts för att uppfylla syftet i undersökningen: Upplever elitidrottare att mental återhämtning har en betydelse för en längre elitidrottskarriär och ökade idrottsprestationer? Hur hanterar elitidrottare balansen mellan idrotten och privatlivet och hur upplever dem att mental återhämtning kan hjälpa till att hantera den balansen? Hur upplever elitidrottare att idrottsföreningar arbetar med mental återhämtning och hur upplever elitidrottarna att idrottsföreningarna kan utveckla sitt arbete inom mental återhämtning?  Metoden för undersökningen bestod av en kvalitativ metod i form av intervjuer. För att analysera resultaten av intervjuerna användes en innehållsanalys. Resultatet visade att det är viktigt att ha något meningsfullt vid sidan av idrotten samt en balans mellan idrotten och privatlivet för att få en lång och hållbar karriär. Till sist konstateras att det finns en bristande kunskap om ämnet mental återhämtning hos vissa idrottsföreningar. Utifrån den forskningen som finns inom ämnet mental återhämtning hos elitidrottare stämde resultatet med tidigare forskning. / Mental recovery is an important part of health and a key to endure the daily challenges in everyday life. The mental health is just as important regarding elite athletes to enable strong performances and sustainable careers. Despite this, it is more common to talk about their physical recovery in the world of sports. In this study the purpose is to investigate the importance of mental recovery for elite athletes, it is therefore covering the following issues: Do elite athletes experience that mental recovery is important to enhance their performances and to enable a longer career? How are elite athletes managing the balance between their sport and their private life and what is their view on mental recovery helping them finding the balance? What are the athletes’ views on how the sport teams are working with mental recovery and how do they think that the teams can improve their work within this field?  The method used to search for answers on these issues was a qualitative method enforced by interviews. To study the results of the interview, the content was analysed. The results showed that it is important for the athletes to do something meaningful in their private lives and that their personal life and their professional life are balanced, to get a long and sustainable carrier. Finally, it is found that the knowledge of mental health is inadequate in a lot of sport teams. When analysing earlier studies in this field, it can be concluded that the result from this study is in line with the already known research.

Digitaliseringen i samhället har bidragit till utvecklade teknologier där den dagliga kommunikationen blivit mer digital och det har förändrat samhället vi lever i. Covid-19-pandemin har tvingat organisationer till att stänga ner sina arbetsplatser och ta till tvingande åtgärder för att minska smittspridningen. Åtgärderna har resulterat i ett påtvingat distansarbete där arbetet sker digitalt för medarbetarna. Tidigare forskningen kring påtvingat distansarbete under covid-19 har fokuserats på hur distansarbete påverkar medarbetarnas produktivitet ocheffektivitet. Få studier har gjorts med avseende på hur påtvingat distansarbete påverkar medarbetarnas arbetsmotivation och privatliv. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan påtvingat distansarbete och arbetsmotivation hos medarbetare. Studien bygger på en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av fem semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en organisation i västra Sverige. Studien finner att det finns olika faktorer som påverkar arbetsmotivationen där resultatet visar att påtvingat distansarbete till viss del påverkar arbetsmotivationen positivt. Resultatet redovisar även att balansen mellan arbetsliv och privatliv har varit både positiv och negativ under påtvingat distansarbete där personliga förutsättningar har legat till grund för variationen. / The digitalization in society has contributed to developed technologies where daily communication has become more digital and it has changed the society, we live in. The covid-19 pandemic has forced organizations to close their workplaces and take action to reduce the spread of the virus. The actions have resulted in forced teleworking where the daily work is done digitally by the workers. Previous research about forced telework during covid-19 has focused on how telework affects the workers productivity and efficiency. Few studies have been conducted with regards to how forced teleworking affects the workers work motivation and work-life balance. The purpose of this study is to examine the relationship between work motivation and forced teleworking. The study is based on a qualitative research method. The empirical materials consist of five semi-structured interviews that have been conducted on an organization in west Sweden. The Study finds that there are different factors that influence work motivation where the results show that forced teleworking has to some extent had a positive effect on work motivation. The result also shows that work-life balance has been both positive and negative during forced teleworking, where personal preferences have been the main reason for the variation.

Fler och fler personer arbetar på distans, i synnerhet efter covid-19 pandemin. Denna kvalitativa studie belyser HR-chefers upplevelser av distansarbetets konsekvenser för work/life balance, eftersom det inte finns tillräckligt med forskning inom detta område. Frågeställningen lyder: Hur upplever HR-chefer att distansarbete påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv? För att få svar på frågeställningen har semistrukturerade intervjuer genomförts med tio HR-chefer. Resultatet presenteras i form av teman och underteman med tillhörande analys. I analysen har respondenternas utsagor jämförts med tidigare forskning och Sue Campbell Clarks work/family border theory, som utgör studiens ramverk. De huvudteman som identifierades genom tematisk analys är gränssättning, struktur, flexibilitet och arbetstid. Upplevelsen av distansarbetets effekter på balansen mellan arbete och privatliv är delad. För vissa är distansarbete något som underlättar vardagen och som leder till ökade möjligheter att kombinera arbete och privatliv, medan andra har svårigheter att sätta gränser mellan de båda domänerna, vilket påverkar deras välbefinnande negativt. Personliga förutsättningar såsom boende, familjesituation och personlighet verkar ha betydelse för hur väl man trivs och kan anpassa sitt liv efter distansarbete. / People are working remotely to a greater extent, especially after the covid-19 pandemic. This qualitative study sheds light on HR managers' experiences of the consequences of telework for work/life balance, as there is not enough research on this. The research question is: How do HR managers experience that telework affects the balance between work and private life? To answer this question, semi-structured interviews were conducted with ten HR managers. The results are presented in the form of themes and sub-themes with an associated analysis. In the analysis, the respondents' statements have been compared with previous research and Sue Campbell Clark's work/family border theory, which constitutes the framework of the study. The main themes identified through thematic analysis are boundaries, structure, flexibility and working hours. The experience of the effects of telework on the balance between work and private life is divided. For some, teleworking is something that facilitates everyday life and leads to increased opportunities to combine work and private life, while others have difficulty setting boundaries between the two domains, which negatively affects their well-being. Personal conditions such as housing, family situation and personality seem to be important for how well you feel comfortable and can adapt your life to teleworking.

Covid-19 pandemin tvingade världen att ställa om och individer har fått ändra sina sätt att leva och arbeta. Studien behandlade ledarskap och hur anställda i olika chefsbefattningar arbetade med sitt ledarskap när arbetet gick från att vara på plats till vara helt eller delvis på distans samt vilka förändringar organisationen behövt genomföra. Studien genomfördes på en organisation inom industriproduktion. Genom åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades med induktiv tematisk analys framkom fyra teman som behandlade att trots de utmaningar som pandemin medfört har organisationen hittat välfungerande arbetssätt som gynnat både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön i hemmet. Ledarskapet ändrades till att fokusera mer på de anställdas välmående efter ökad förståelse gällande att de anställda kunde ha olika behov. Digitala verktyg har varit centrala under pandemitiden och har delvis fungerat bra men även medfört utmaningar. Vidare tog organisationen med sig nyttiga lärdomar till det fortsatta arbetet. / Covid-19 forced the world to take actions in all aspects of life. The purpose of this study was to examine how leaders developed their leadership and what changes the organization had to make to keep the business side going whilst taking care of their employees when the work went remote. The data was based on eight interviews with leaders at an industrial production organization. Through a thematic analysis four themes could be established, all of which focused on the challenges of the pandemic and remote leadership and the solutions the leaders found to ensure good physical and psychosocial work environment during remote work. The focus of leadership changed to becoming more focused on well-being through a knowledge of the fact that different employees have different needs. Digital tools played a central role during the pandemic and though it mostly worked out well, it did bring some challenges.

Problematisering: Inom IT-konsultbranschen har det uppkommit digitala och flexibla lösningar som har gjort att den traditionella arbetsorganiseringen idag känns gammalmodig. Med Covid-19-pandemin kom restriktioner som ställde krav på arbetsgivare att låta de anställda arbeta hemifrån. Detta fenomen har givit upphov till ett ökat intresse av en mer flexibel arbetsorganisering även efter pandemin, där reglering av tid, rum och utförande av arbetsuppgiften förskjuts och görs till ett mer internt ansvar. Detta så kallade gränslösa arbete står som ett nytt arbetssätt inom många företag, vilket innebär att många nuvarande anställdas vardag testas. På grund av ökad efterfrågan på gränslöst arbete, samt att allt fler arbetsplatser övergår till det, är det av stor vikt att studera arbetstagarnas upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för arbetstagarnas upplevelser av förutsättningarna och konsekvenserna av gränslöst arbete efter Covid-19-pandemin. Forskningsfrågor: Hur upplever arbetstagarna förutsättningarna för det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Hur upplever arbetstagarna konsekvenserna av det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Metod: Detta är en kvalitativ enfallsstudie som antar ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer från ett företag som opererar inom IT-konsultbranschen. Studien har utgått från både empiri och teori och har en abduktiv ansats. Slutsats: Covid-19 och den nya arbetsmodellen har ej medfört större förändringar, bortsett från den försvagade regleringen av var arbetstagaren får arbeta ifrån. Arbetstagarnas upplevelser beror på hur, kraven som ställs, den kontroll de innehar och det stöd de har tillgång till, förhåller sig till varandra.

The phenomenon of crunch is well established in the computer game industry, but is still unfamiliar in other areas. Crunch represents a period in the work phase that is characterized by a high and intense workload in connection with deadlines and upcoming game releases that exist in order to speed up a project. This period is most often characterized by being unpaid (Cote & Harris, 2020, p. 161; Cote & Harris, 2021, p. 1). The purpose of this study is to broaden and deepen the understanding of the phenomenon of crunch in the computer game industry from the perspective of computer game developers. The focus of the thesis will be on answering why crunch still exists in the computer game industry, what drives computer game developers to perform a crunch and what effects crunch has on computer game developers. The study's theoretical frame of reference presents five different themes that form the basis for the study's results: passion, motivation, working conditions, culture and work-life balance. A qualitative approach is the chosen method for this study where the empirical material has been collected through eight digital interviews with computer game developers. All interviews were recorded with the approval of the respondents and subsequently transcribed. Furthermore, a thematic analysis was performed on the collected material. The conclusions of the study are that crunch still exists in the computer game industry due to the computer game developers long-standing passion for work, prevailing working conditions and the maintenance of a crunch culture where computer game developers give in to informal demands. Furthermore, there are different factors that drive a computer game developer to carry out a crunch, of which social connectedness, creativity, self-realization, autonomy, competence, personal development, honor and fame are driving forces. The emotions that computer game development generates as well as goal completion are also contributing factors to what drives computer game developers to carry out a crunch. Finally, crunch can lead to many different effects on computer game developers, ranging from physical and mental effects to lack of productivity and creativity, where one’s private life may be affected. The effects of crunch presented in the study are of a negative nature which impacts the health and well-being of computer game developers. Concluding the study is a discussion of the strengths and weaknesses with the thesis including suggestions for future research. / Inom dataspelsindustrin är fenomenet crunch väletablerat, men utanför är begreppet fortfarande främmande. Crunch representerar en period i arbetsfasen som kännetecknas av hög och intensiv arbetsbelastning i samband med deadlines och kommande spelsläpp som existerar i syfte för att skynda på ett projekt. Denna period kännetecknas oftast av att vara obetald (Cote & Harris, 2020, s. 161; Cote & Harris, 2021, s. 1). Syftet med studien är att bredda och fördjupa förståelsen om fenomenet crunch inom dataspelsindustrin utifrån dataspelsutvecklares perspektiv. Fokus i uppsatsen kommer att ligga på att besvara varför crunch fortfarande existerar inom dataspelsindustrin, vad som driver dataspelsutvecklare att genomföra en crunch samt vad crunch har för effekter på dataspelsutvecklare.  Studiens teoretiska referensram presenterar fem olika teman som ligger till grund för studiens resultat. De fem teman som behandlas i studien är passion, motivation, arbetsförutsättningar, kultur och Work-life balance. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats där det empiriska materialet har samlats in via åtta digitala intervjuer med dataspelsutvecklare. Samtliga intervjuer har spelats in med godkännande av respondenterna och därefter transkriberats. Vidare så utfördes en tematisk analys på det insamlade materialet.  Slutsatserna i studien är att crunch fortfarande existerar inom dataspelsindustrin på grund av dataspelsutvecklarnas långvariga passion till arbetet, rådande arbetsförutsättningar och upprätthållandet av en crunch-kultur där dataspelsutvecklare ger vika för informella krav. Vidare finns det flera olika faktorer som driver en dataspelsutvecklare att genomföra en crunch, varav den sociala tillhörigheten, kreativitet, självförverkligande, autonomi, kompetens, personlig utveckling, ära och berömmelse är drivkrafter. Även de känslor som dataspelsutvecklandet genererar och tillfredsställelsen av att uppnå ett mål är bidragande faktorer till vad som driver en dataspelsutvecklare till att genomföra en crunch. Slutligen kan crunch leda till många olika effekter på dataspelsutvecklare, allt från fysiska och psykiska effekter till bristande produktivitet och kreativitet, där även den privata sfären drabbas. Effekterna av crunch som presenterats i studien har varit av negativ karaktär och haft inverkan på dataspelutvecklares hälsa och välbefinnande. Studien avslutas med styrkor av svagheter med uppsatsen samt förslag på framtida forskning.

Bakgrund: I den här studien undersöks ett projekt i en kommun i Mellansverige. Kommunen har infört arbetstidsförkortning för personal inom hemtjänst och äldreboenden. Debatten kring arbetstidsförkortning har pågått under en lång tid och pågår i dagsläget. Vilket kan bero på att det finns de som både är för och emot arbetstidsförkortning. Tidigare studier och forskning visar dock att arbetstidsförkortning leder till positiva effekter såsom minskad stress och mer tid över till familj och fritidsaktiviteter. Arbetstidslagen reglerar bland annat arbetstiden, dygnsvila, raster samt pauser. Vården har genom kollektivavtal gått ifrån normen om 40 timmars arbetsvecka, inom Kommunals avtalsområde har redan en arbetstidsförkortning införts som innebär 37 timmars arbetsvecka och detta har genomförts på grund av att de arbetar på obekväm arbetstid. Arbetstiden är sammankopplad med arbetsmiljön och en utmaning är att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv. Enligt Arbetsmiljölagen ska förhållandena anpassas till varje enskild individ vilket är en betydande faktor då hela människan, med sina egna känslor och behov, går till arbetet. Syfte: Studien syftar till att undersöka om omvårdnadspersonal inom hemtjänst och äldreboende i en kommun i Mellansverige upplever en bättre balans mellan arbete och fritid efter införandet av arbetstidsförkortning. Metod: Den här studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer där både gruppintervjuer och enskilda intervjuer har genomförts. Att det var en kvalitativ forskningsmetod som valdes till studien är för att det skulle hjälpa oss att skapa en större förståelse för hur arbetstidsförkortning påverkar medarbetarna. Intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetsplatser och det var totalt 23 personer som deltog. Slutsats: Studien visar att balansen mellan arbete och privatliv har förbättrats för medarbetarna, detta genom att de lättare kan hantera de krav som ställs både på och utanför arbetsplatsen. / Background: This study examines a project in a mid Sweden region. The region has introduced reduced working hours for staff in home care and nursing homes. The debate about shorter working hours has been going on for a long time and is still ongoing, which may be due to the fact that there are those who are both for and against shorter working hours. However, previous studies and research show that reduced working hours leads to positive effects such as reduced stress and more time for family and personal activities. The law of work-time regulates, among other things, working hours, daily rest, breaks and pauses. Through collective agreements, the healthcare sector has moved away from the norm of a 40-hour working week, and one trade union has already introduced a reduction in working hours to a 37-hour working week, which has been implemented because they work irregular hours. Working hours are linked to the work environment and one challenge is to create a balance between work and private life. According to the law of the work environment, the conditions must be adapted to each individual, which is a significant factor as the whole person, with their own feelings and needs, goes to work. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether nursing staff in home care and nursing homes in a region in mid Sweden experience a better work-life balance after the introduction of reduced working hours. Method: This study has been based on a qualitative research method in the form of semi-structured interviews where both group interviews and individual interviews have been conducted. A qualitative research method was chosen for the study because it would help us to create a greater understanding of how a reduction in working hours affects employees. The interviews were conducted at the participants' workplaces and a total of 23 people participated. Conclusion: The study shows that the work-life balance has improved for employees, making it easier for them to cope with the demands they face both inside and outside the workplace.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur balansen mellan arbetsliv och privatliv har påverkats för arbetsförmedlare under distansarbete. Genom semistrukturerade intervjuer mottogs arbetstagarnas upplevelser om deras balans mellan arbetsliv och privatliv. Studiens deltagare bestod av nio heltidsanställda arbetsförmedlare, sju kvinnor och två män, mellan åldrarna 34-65 år. Data analyserades med hjälp av tematisk analys där fem teman identifierades: arbetsmiljö och produktivitet, autonomt arbete, välmående, kommunikation samt gränssättning. Resultatet visar att distansarbetet har fördelar som främjar en balans mellan arbetsliv och privatliv för arbetsförmedlarna. De betonar vikten av att sätta gränser som är centralt för work-life balance. Distansarbetet har bidragit med ett nytt bättre arbetssätt som har gett positiva effekter på deras subjektiva välbefinnande. Trots fördelarna visade resultatet även utmaningar med distansarbetet. Exempel på utmaning var brist på social interaktion som kan leda till missförstånd samt otydliga gränser. / The purpose of this qualitative study was to examine how the balance between work and private life has been affected for employment counselors during remote e-work. Through semi-structured interviews, employees' experiences regarding their work-life balance were explored. The participants in the study consisted of nine full-time employment counselors, seven females and two males, ranging in age from 34-65 years. Data were analyzed using thematic analysis, identifying five themes: work environment and productivity, autonomous work, well-being, communication, and boundary-setting. The results indicate that remote e-work has advantages that promote a work-life balance for employment counselors. They emphasize the importance of setting boundaries, which is crucial for work-life balance. Remote e-work has introduced a new and improved way of working, leading to positive effects on their perceived well-being. Despite the benefits, the results also revealed challenges associated with remote e-work. Examples of challenges included a lack of social interaction that could lead to misunderstandings and unclear boundaries.

Full-time as norm, lifequality for who? A qualitative study of the transition of female employees from part-time to full-time in elderlycare and its impact on psychosocial work environment Several municipalities in Sweden have started to implement the Full-time journey or in otherwords full-time as the norm in a number of care and nursing homes. With intentions to meetthe future recruitment challenges welfare faces. The purpose of the study is to increase theunderstanding of how the implementation of the Full-time journey affects the psychosocialwork environment of the working women, limited to a selected nursing home for the elderlyin southern Sweden. The gender orientation was chosen because the gender equality issue ispartly a reason why the project, The Full-time Journey, started and partly because there is aproblem regarding the role division between women and men that affects women's well-beingand ability to work full time.The study has been based on three problem statements tocapture: the transition from part-time work to full-time work, the balance between work andprivate life and psychosocial aspects among the respondents.The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a sampleof six assistant nurses and a care assistant who worked up to twenty years at theaccommodation. To the material, three theories have been hand-picked to support theempirical data in this qualitative study. The results of the study show that the experiences ofThe Full-time Journey implementation are both positive and negative with a strongconnection to employees' family situation. It can be concluded that women enter full-timeemployment with quality of life as a contribution. / Heltid som norm, livskvalité för vem? En kvalitativ studie om kvinnliga medarbetares övergång från deltid till heltid inomäldreomsorgen och dess påverkan på den psykosociala arbetsmiljön Ett flertal kommuner i Sverige har påbörjat implementeringen av Heltidsresan eller iklarspråk infört heltid som norm på sina vårdboenden. Detta för att möta de framtidarekryteringsutmaningarna välfärden står inför. Syftet med studien är att öka förståelsen för hurimplementeringen av Heltidsresan inverkat på den psykosociala arbetsmiljön hos de arbetandekvinnorna, avgränsat till ett utvalt vårdboende för äldre i södra Sverige. Könsinriktningenvaldes för att jämställdhetsfrågan dels är en grund till varför projektet, Heltidsresan, startadeoch dels för att det finns en problematik rörande rollfördelning av kvinnor och män sominverkar på kvinnors välmående samt förmåga att arbeta heltid. Studien har tagit utgångspunktfrån tre frågeställningar för att fånga in: övergången från deltidsarbete till heltidsarbete,balansen mellan arbetsliv och privatliv samt psykosociala aspekter hos respondenterna.Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med ett urval avsex undersköterskor och ett vårdbiträde som arbetat upp till tjugo år på boendet. Tillmaterialet har tre teorier handplockats för att stödja empirin i denna kvalitativa studie.Resultatet i studien visar på att upplevelserna av Heltidsresans implementering är bådepositiva och negativa med ett starkt samband till medarbetarnas familjesituation. Slutsatsensom dras är att kvinnor går in i heltidsanställningar med livskvalité som insats.

Denna kandidatuppsats undersöker svenska småbarnsföräldrars dagliga utmaningar i att balansera arbets- och familjeliv. Syftet är att förstå de strategier som föräldrar i parrelation använder för att upprätthålla en hållbar balans och vilka samhällsstöd som är mest effektiva. Studien använder kvalitativa metoder, inklusive semistrukturerade intervjuer, för att samla in data. Gränsteorin fungerar som huvudsakligt ramverk, medan konfliktteori och genusteoretiska begrepp används som tolkningsverktyg. Resultaten visar att föräldrar ofta känner sig överväldigade av krav från både arbete och hem, men att tydlig kommunikation, riktlinjer och supportstrukturer kan hjälpa. Samtidigt framhävs vikten av samhällsstöd, såsom föräldraförsäkring och arbete för normförändringar, som avgörande för att underlätta balansen. Slutsatsen är att en kombination av individuella strategier och strukturellt stöd är nödvändig för att småbarnsföräldrar ska kunna upprätthålla en hållbar balans mellan arbets- och familjeliv. / This bachelor’s thesis investigates the daily challenges faced by Swedish parents of young children in balancing work and family life. The aim is to understand the strategies used by parents in relationships to maintain a sustainable balance and to identify the most effective societal supports. The study employs qualitative methods, including semi-structured interviews, to collect data. Boundary theory serves as the primary framework, while conflict theory and gender theory concepts are used as interpretive tools. The results show that parents often feel overwhelmed by demands from both work and home, but clear communication, guidelines, and support structures can help. Additionally, the importance of societal supports, such as parental insurance and efforts to change norms, is highlighted as crucial for facilitating balance. The conclusion is that a combination of individual strategies and structural support is necessary for parents of young children to maintain a sustainable balance between work and family life.